Månad: augusti 2021

Guldrusch för containerrederierna

Den extremt höga efterfrågan på fraktcontainrar innebär att rederierna nu upplever en guldrusch.
I år väntas vinsterna motsvara vad som i …

Drewrys World Container Index.
Men de höga vinsterna behövs som buffert för sämre tider, säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens Läs mer

Qatar bets billions on the future of LNG

When it comes to LNG, Qatar is all in, expanding its liquefaction capacity by over 40%, investing in more than 100 LNG carriers and adding …

ever developed anywhere in the world,” he added.
Drewry Maritime Financial Research (DMFR) assistant manager Santosh Gupta said the CCS Läs mer

2021: add hydrogen, mix in batteries, hold the CO2

Innovation abounds in the maritime sector, with new alternative fuels emerging, fuel-flexible prime movers, an expanding use of batteries …

Innovation abounds in the maritime sector, with new alternative fuels emerging, fuel-flexible prime movers, an expanding use of batteries Läs mer

Proposal: Sweden should invest in new polar research ship

Special advisor on research infrastructure, Tobias Krantz says Sweden should invest in a new icebreaker in his proposal to the government …

the new ship will be more environmentally friendly. Credit: Sjöfartsverket.
Special advisor on research infrastructure, Tobias Krantz says Läs mer

Många rederier vill men har inte råd att bli gröna

Ekonomiska risker och osäkerhet kring teknik och drivmedel gör att många rederier tvekar att göra gröna investeringar. Det visar Transportstyrelsens rapport Kalkylen måste gå ihop.

Målet är att sjöfarten åtminstone ska halvera sina utsläpp av växthusgaser till 2050. Och även om viljan finns är det lättare sagt än gjort. Att ställa om kostar. Största potentialen att minska sina utsläpp har rederier när de ska ersätta gamla fartyg med nya, vilket i vanliga fall ofta kostar hundratals miljoner kronor, och vill de dessutom bli gröna så blir det ännu dyrare.

– De flesta av dessa åtgärder är kostsamma och den som får betala notan i dagsläget är rederierna själva. Detta riskerar att fördröja sjöfartens omställning, säger Erika Persson, utredare på avdelning Sjö- och luftfart på Transportstyrelsen i ett pressmeddelande.

I rapporten Kalkylen måste gå ihop ger rederierna sin syn på finansieringsmöjligheterna i arbetet mot en mer klimatvänlig sjöfart. Totalt 15 olika rederier, med säte i Sverige eller som har en betydande del av sin verksamhet på sträckor till och från svenska hamnar, har medverkat i rapporten. De kör fraktfartyg, tankfartyg, passagerarfärjor, skärgårdsbåtar och fartyg med container- och torrlast.

Enligt flera av rederierna är krav och styrmedel den främsta vägen att gå för att minimera ekonomiska hinder. Dessa bör dessutom vara globala och lika för alla för att ge bäst effekt. Att stärka rederiers kreditmöjligheter och chansen att få investeringsstöd är ytterligare förslag som framkommer i rapporten

– Lönsamheten är den främsta drivkraften för rederier att ställa om till en mer klimatvänlig sjöfart. Men miljövänlig teknik eller drivmedel är betydligt dyrare än konventionella motsvarigheter, samtidigt som det saknas en vilja bland transportköpare att betala mer för klimatvänliga transporter, säger Erika Persson.

Flera rederier menar också att covid-19 har resulterat i att det ekonomiska utrymmet att klimatsatsa har minskat. Nybyggnationer har fått skjutas på framtiden och osäkerheten kring vad som kommer hända framöver gör att flera rederier avvaktar med att ta beslut om gröna investeringar. Många av rederierna menar dock att deras långsiktiga planer för omställning inte har påverkats av pandemin. Flera nämner också att en förändring ändå verkar vara på gång inom branschen och att intresset för en grönare sjöfart har ökat bland kunderna de senaste åren.

Läs rapporten här

Undersöker kraven på brandbekämpning

Elbilar och nya bränslen ändrar förutsättningarna för brandskydd på roro-fartyg. Ett forskningsprojekt på Rise undersöker gällande krav på …

vid en eventuell brand ombord på roro-fartyg. Forskningsprojektet Safe and Suitable Firefighting på Rise undersöker kraven på personlig Läs mer

Nya containerpendeln satt på paus

I juni invigdes Sveriges första containerpendel på inre vattenvägar på en linje mellan Stockholm Norvik och Västerås. Men det blev bara en …

den här typen av sjöfart på ett annat sätt, säger han.
Läs mer om den nya containerpendeln i nästa nummer av Sjöfartstidningen som kommer Läs mer

Advanced autonomous vessel completes voyage to Hawaii

AN advanced autonomous research vessel, the 72-foot Saildrone Surveyor, has completed a groundbreaking maiden voyage from San Francisco to …

AN advanced autonomous research vessel, the 72-foot Saildrone Surveyor, has completed a groundbreaking maiden voyage from San Francisco to Läs mer

The effects of the coronavirus pandemic on the Swedish shipping industry and its resilience capabilities

Denna förstudie syftar till att undersöka hur den svenska sjöfartsnäringen har påverkats av
coronaviruspandemin och hur påverkan kan förmodas bli på medellång och lång sikt.
Denna rapport avser effekter och motåtgärder tagna under den akuta fasen från mars 2020
till maj 2021 med ett särskilt fokus på svenska sjöfartsnäringens krishanteringsförmåga. För
att utvärdera den svenska sjöfartsnäringens roll för att främja strategier för att mildra
coronaviruseffekter genomfördes i denna studie en litteraturgenomgång av artiklar som
rapporterats av svenska tidningar och översiktligt vad som hittills publicerats i
internationella vetenskapliga kanaler. Rapporten struktureras efter ett ramverk om
krishanteringsförmågor.

Utförande parter: Göteborgs universitet, Chalmers

Biofuel: strong potential for converting existing box ships

Biofuel would be a good way of retrofitting existing box ships to meet future environmental legislation but obstacles stand in the way; …

and offshore sector firms, having increased investment in research and development linked to shipping decarbonisation over recent years. Its Läs mer

Ny förstudie: Så klarade sjöfarten pandemins första år

Passagerartrafiken har drabbats hårt, linjer har lagts ner och besättningar sagts upp. Men i Sverige har ändå samarbetet mellan bransch och stat fungerat relativt bra för att mildra pandemins effekter på sjöfarten. En ny förstudie från Lighthouse tittar närmare på den svenska sjöfartens krishanteringsförmåga under pandemins första år.

Det var framför allt den svenska passagerartrafiken som gick med stora förluster efter att ha tappat mer än 50 procent av passagerarna under 2020.  Vissa rederier såg ett tapp med mer än 90 procent och linjer fick läggas ner.Det gick väldigt snabbt i början. Linjer lades ner, folk sades upp och här i Sverige tyckte många att den ekonomiska hjälpen inte kom tillräckligt snabbt. Men generellt har missnöjet ändå varit större i andra Europeiska länder där rederierna med snabbt hamnade i händerna på bankerna som visade sig vara mindre hjälpsamma än väntat. Vissa erbjöd inte något stöd, medan andra gjorde det mycket svårt att få i praktiken. I Sverige var det finansiella stödet i huvudsak statligt, säger Ceren Altuntas Vural, en av forskarna bakom en Lighthouseförstudie som tittar närmare på coronapandemins effekter på sjöfarten.

– Pandemiutbrottet tvingade fram samarbeten, både inom sjöfarten och med parter utanför. Med hjälp av olika nya digitala verktyg som videokonferenser och genom delning av fjärrövervakningsdata kunde sjöfarten till exempel se till att leveranskedjorna fortsatte att fungera. Men medan det ”interna” samarbetet fungerat bra visar rapporten att sjöfarten, kanske för att den just är alltför internt fokuserad, har svårt att nå ut utanför den egna sektorn trots att man har en nyckelroll för att samhället ska fungera. Därför fick man inte bara problem med ekonomiskt stöd utan också med saker som flyg till besättningar, testningsprocedurer, karantänsregler och länders nedstängningar.

En stor lärdom sjöfarten dragit är att man måste lära sig kommunicera och bli bättre på att samarbeta andra branscher.

Studien av sjöfartens första år med pandemin kommer att följas upp av en andra del som fokuserar på effekterna på lite längre sikt. Marta Gonzalez-Aregall, forskare på Göteborgs universitet som också arbetat med studien, tror att digitaliseringens betydelse kommer att märkas av än mer.

– Inom branschen investeras det mycket just nu på de digitala verktyg som kan säkerställa leveranskedjorna i framtiden. De handlar om mycket om ruttplanering och om att spara tid, men också om säkerhet, säger hon.

En trist effekt av pandemin är att den satt käppar i hjulet på miljö- och hållbarhetsarbetet inom sjöfarten. Enligt en undersökning som den europeiska redarföreningen ECSA gjort bland sina medlemmar visar att nästan hälften av dem tror att deras planerade miljösatsningar inte längre är möjliga.

– För många små rederier i Europa handlar det nu om att överleva. Man måste komma på fötter igen innan sådana investeringar görs. Så tyvärr kommer det att bli svårt att nå uppsatta klimatmål de närmaste åren. I Sverige ser det annorlunda ut. Här är folk överlag mer miljö- och hållbarhetsmedvetna och många företag har förstått vikten av att satsa på hållbarhet. Sverige leder utvecklingen, men i södra Europa, där många rederier har sin hemvist tänker man inte riktigt så. Förhoppningsvis kommer det att förändras, säger Marta Gonzalez-Aregall.

Förstudien The effects of the coronavirus pandemic on the Swedish shipping industry and its resilience capabilities har författas av Ceren Altuntas Vural (Chalmers), Marta Gonzalez-Aregall (Göteborgs universitet) and Johan Woxenius (Göteborgs universitet).

European Waterborne Technology Platform expands its membership

The Waterborne Technology Platform welcomes its 100th member on 3 August 2021, underlining the importance of the activities of the Platform.

Platform gives us an opportunity to strengthen the Danish maritime innovation agenda, through European collaboration and partnerships. By Läs mer

Sjukvård ombord

Syftet med denna förstudie är att beskriva de förutsättningar som finns ombord
idag och jämföra med de resurser som finns inom prehospital sjukvård i land.
Ytterligare avser studien göra en behovsanalys för att beskriva vilket behov som
finns ombord för att kunna uppnå god kvalitet på vården och för att kunna förse
rådgivande läkare i land med bättre förutsättningar för framgångsrik
diagnosticering och vårdrekommendationer. Förslag på teknik och lösningar
kommer redovisas för att möta dessa behov. Ytterligare syftar förstudien till att ta
fram ett underlag för en större ansökan till ett projekt där t.ex. delar av tekniken
som återfinns i land placeras ut på fartyg för att testas och utvärderas under en
period.

Utförande parter: VTI, Chalmers

Ny förstudie: sjukvården kan bli bättre ombord

Fartygsapoteket behöver moderniseras, patientdokumentationen förbättras liksom den medicinska rådgivningen. En ny förstudie från Lighthouse konstaterar att den snabba utvecklingen av sjukvården som skett i land inte kommit sjöfarten till del.

På land är akut medicinsk vård aldrig långt borta och möjligheter finns oftast att både via ambulans och helikopter ta sig till den sjuka eller olycksdrabbade. På sjön ser det annorlunda ut. Det akuta omhändertagandet görs i regel av personal med begränsad medicinsk utbildning utan tillgång till moderna tekniska hjälpmedel som EKG-mätare, defibrillator eller automatisk blodtrycksmätare – krav på sådan apparatur finns inte. – – –

– Sjöfarten har heller inte hängt med när det gäller ny digital teknik som videostöd och appar, vilka används rätt flitigt iland. Där kan man tycka att den här typen av lösningar är onödiga, men de skulle verkligen kunna göra stor nytta på sjön där man inte kan ta sig till någon vårdcentral. Att kunna kommunicera via video tror jag skulle kunna öga patientsäkerheten, säger Anna Sjörs Dahlman, forskare på VTI och Chalmers, som lett arbetet med förstudien.

Att det ser ut som det gör har med regler att göra. Svenska fartyg ska, oavsett var de befinner sig i världen använda sig av tjänsten Telemedical Maritime Assistance Service (TMAS) för medicinsk rådgivning. Knutna till telefontjänsten, som tillhandahålls av Sahlgrenska sjukhuset, finns ett 60-tal läkare knutna. Vissa har jouren ofta, andra mer sällan.

– Det är inte alla som har fingertoppskänslan om vad som kan göras ombord på ett fartyg och när evakuering är nödvändig. Ansvariga för TMAS på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har dock lyft fram ett bättringsförslag om att införa en egen jourlinje med färre antal läkare för att få en högre kvalitet på den medicinska rådgivningen.

Läkarna vill också börja journalföra sjukfallen med personuppgifter ombord, vilket inte görs idag. Det skulle underlätta vid fortsatt behov av vård och även ge möjlighet till uppföljning av ärenden.


Hur är det då med tillgången till mediciner ombord? Ofta är den bra, men de grundläggande kraven som gäller för fartygsapoteket är föråldrat och behöver ses över.

– Det finns krav på att vissa gamla läkemedel ska finnas, trots att de kan vara svåra att få tag på och trots att nya fungerar bättre. Det här styrs i grunden av internationella regler. Med nationella regler kan man lägga till läkemedel men inte dra ifrån några.

Anna Sjörs Dahlman och hennes forskarkolleger Bengt Arne Sjöqvist (Chalmers) och Joakim Dahlman (VTI) föreslår ett utvecklingsarbete för att förbättra sjukvården ombord som fokuserar på fyra områden:

  1. översyn och modernisering av fartygsapoteket
  2. utökad repetition av praktiska moment för sjukvårdsansvariga
  3. strukturerad patientdokumentation som möjliggör uppföljning och kvalitetssäkring av TMAS och…
  4. test av moderna digitala kommunikationsverktyg för att förbättra det medicinska stödet.

Själva hoppas de få ägna sig åt punkt 3 och fyra i ett innovationsprojekt som ska testa en app för medicinskt stöd på sjön.

– Det handlar om att videokommunikation och diagnosstöd med hjälp av AI, men också om att på ett strukturerat sätt få till en journalföring som kan delas av flera parter, säger Anna Sjörs Dahlman.

HRAS Calls For Global Seafarer Advocacy Organisation

There is a clear need for a more coordinated approach to supporting seafarers where resources are pooled into a single body that can …

Future for Seafarers?’.

The sponsored report, produced by maritime technology innovation company Thetius, highlights the suicide of a young Läs mer

Rederierna tänker om – satsar på kryssningar inrikes

Rederierna har sargats hårt av pandemin. Nu satsar färjebranschen på lokala kryssningar och nya koncept, rapporterar SvD.
Under pandemin …

.
2020 ”katastrofalt”
Men rederierna är ändå långt ifrån en full återhämtning. Enligt branschorganisationen Svensk Sjöfart låg till exempel Läs mer

WHO prioriterar vaccin till sjömän

WHO har beslutat att inkludera sjömän i de grupper som prioriteras för covid-19-vaccinering. Flera sjöfartsorganisationer välkomnar …

har beslutat att inkludera sjömän i de grupper som prioriteras för covid-19-vaccinering. Flera sjöfartsorganisationer välkomnar beslutet. Läs mer

  • 1
  • 2

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.