Vätgasprojektet ledde till stort samarbete

februari 14, 2022

Inom sjöfarten pratas det alltmer om att samarbete är bränslet som leder oss in framtiden. Arbetet i förstudien Säker vätgasinstallation ombord som gjorts inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, som drivs av Lighthouse, är ett perfekt exempel på det. 47 aktörer från alla möjliga håll är nu med i ett nätverk som tar vätgasfrågan vidare.

– Som forskare är man van vid att en liten del av industrin är intresserade av forskningsprojekt, men här har verkligen alla, från myndigheter och redare till teknikleverantörer, varit på. Vi har inte behövt bygga upp något intresse och den referensgrupp vi har haft har varit extremt engagerade, säger Ellinor Forsström, projektledare på RISE. 

Projektmässigt är det en erfarenhet hon kommer att ta med sig. Skillnaden är stor på hur långt man kommer med forskningsresultat beroende på om man har branschen med sig eller om man måste tjata till sig hjälp med input.

– Det har gjort att nätverket som var tänkt som en ”leverans vid sidan av” blivit en av förstudiens huvudleveranser. Vi hade hoppats på att få med oss några industripartner för att bygga upp ett nätverk efter förstudien slut, men det har redan etablerats. Vi jobbar vidare med seminarier och events i vår.

Målet med förstudien var att skapa en ”guide” för en installation av en vätgasdriven bränslecellsdrivlina i ett befintligt fartyg – en så kallad retrofit. För detta har Ventrafikens passagerar- och bilfärja Uraniborg som trafikerar sträckan Landskrona-Ven använts. Baserat på fartygets driftprofil och fysiska förutsättningar har ett hypotetiskt bränslecells-/batterikoncept utvecklats och genomgått en riskidentifieringsanalys.

–I Uraniborgs fall är det i praktiken möjligt att göra en retrofit-installation, men precis som när det gäller alla alternativa bränslen just nu, så förutsätter det att man tar fram ett helt unikt koncept. Det saknas standarder, vilket gör att ett enormt stort ansvar läggs på rederiet och designfirman som hela tiden måste bevisa säkerhetsklassningar för den nya designen i stället för att följa en guide, säger Ellinor Forsström.

Slutsatsen är att det är lättare att bygga nytt i stället för att bygga om. Trots att Uraniborg ur vissa hänsyn är perfekt lämpat för en retrofit (det har en satt rutt vilket innebär att bränslet bunkras vid en och samma plats och ett jämnt och ovarierat operationsmönster) så är utrymmena på maskindäck begränsade sett till hur stor mängd vätgas man kan ta med.

– Det skulle behövas stora ingrepp, dels för att rent praktiskt få plats med vätgastankarna, dels att få in det på ett sätt som skulle tillmötesgå de olika säkerhetsaspekter som rör bränslehantering ombord. Vi har inte tittat på ekonomin i den här studien, men ur ett ekonomiskt perspektiv är det nog mer vettigt att satsa på ett nybygge i dagsläget.

Men det kommer kanske att förändrats ganska snart. En internationell standard kring hur man bygger och installerar vätgasdrivna linor är på gång.

– IMO, Bureau Veritas med flera håller på att ta fram riktlinjer hur man ska installera bränsleceller och hantera vätgas ombord. De kommer att bli en tydlig brytpunkt som gör det mycket enklare att utveckla retrofit-lösningar.

Förstudien har inte bara skapat ett nätverk – den kommer sannolikt också leda till vidare forskning.

– Det finns många möjliga fortsättningsprojekt som vi ser som aktuella. Dels vill vi gräva djupare i bunkringsförfarandet. Det är en jätteintressant fråga, både teknisk och säkerhetsmässigt.  Hur ska man hantera trycksatt och flytande vätgas? Även ammoniak kommer nog med här på ett hörn. Ett annat projekt vi skulle vilja göra är ett mellansteg mellan den här pappersstudien och en praktisk pilot där vi tar fram ett verktyg som simulerar och visualiserar olika typer av drivlinor. Det skulle kunna bli ett stödsystem för redare innan de tar beslut om vilket bränsle de ska använda, säger Ellinor Forsström.

Fotnot. Studien har genomförts av Andreas Bach, Stina Andersson, Ellinor Forsström (RISE, Research Institutes of Sweden), Karl Jivén, Helena Lundström (IVL Swedish Environmental Research Institute) samt Nicklas Blidberg (CLOSER/Lindholmen Science Park)

Tidigare artikel om projektet: Vill skapa en handbok för den som vill köra på vätgas


NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.