Månad: februari 2022

Skärgården har blivit grundare – på nya sjökortet!

Svenska kryssarklubben rasar över att trevliga vikar och farleder på de nya sjökorten anges som grundare än förr.

Sjöfartsverket tagit …

(rött i bild). Foto: Jan Olsson/Privat, Sjöfartsverket (illustration)
Svenska kryssarklubben rasar över att trevliga vikar och farleder på Läs mer

Historisk sjömätningsinsats pågår – 76% av svenska farvattnet mätt

Dagens sjökort består till stor del av handlodsmätningar från 1800-talet, men senaste åren har Sjöfartsverket mätt med moderna metoder och …

stor del av handlodsmätningar från 1800-talet, men senaste åren har Sjöfartsverket mätt med moderna metoder och nu vet man exakt hur botten Läs mer

Organisation varnar för klimatförslag från EU

Miljöorganisationen Transport & Environment varnar för att EU-kommissionens förslag på hur sjöfarten ska bli fossilfri tvärtom uppmuntrar …

form av särskilda krav och incitament för att stödja gröna elektrobränslen inom sjöfarten.

Om FuelEU-förslaget skulle antas som det ser ut Läs mer

Ryska och ukrainska sjöfolk utgör 14,5 % av den globala sjöfartsarbetsstyrkan, enligt den Internationella redareföreningen

Den internationella redareföreningen, Chamber of Shipping (ICS), som representerar 80 % av världens handelsflotta, har varnat för …

. Tillsammans representerar de 14,5 % av den globala arbetsstyrkan. Sjöfarten är för närvarande ansvarig för förflyttningen av nästan 90 % Läs mer

Första provturen avklarad för Wallenius SOL:s nybygge

Roro-fartyget Botnia Enabler byggs just nu i Kina. I förra veckan var hon ute på sin första provtur. Foto: Henrik Sundkvist/ …

han och rederiets ordförande Anders Boman har inom branschorganisationen Svensk Sjöfart arbetat mycket med frågan om just svensk sjöfart och Läs mer

Sjöfartsverket miljösatsar

Oden är en av Sjöfartsverkets isbrytare. Här vid kaj i Köpenhamn. Arkivbild. Foto: TT

kan vända våra utsläpp nedåt så snart som möjligt”, säger Sofi Holmin-Fridell, miljöstrateg på Sjöfartsverket, enligt ett pressmeddelande. Läs mer

Brodosplit Builds Sustainable Sailing Ship with Rechargeable Batteries

The Brodosplit shipyard in Croatia along with its parent company the DIV Group and scientific institutions have begun work on a zero- …

sails with batteries recharged during operation that will create the first fully sustainable passenger ship. Research and development h Läs mer

Shell’s ‘Electric Dream’ ferries move closer to reality in Singapore

Contracted last year, the first of a series of new zero-emissions, all-electric ferries will begin construction in Singapore, says Penguin …

sector.”

Three consortiums were awarded funding from MPA’s Maritime GreenFuture Fund for the research, testing and piloting of low-carbon Läs mer

Elektrifieringen inom sjöfarten går trögt

Andelen elektrifierade fartyg kommer sannolikt inte att öka fram till 2030 och dagens styrmedel för att få ihop den ekonomiska kalkylen för investeringar i elektrifiering uppfattas som otillräckliga. Men uppsättningen styrmedel kan förändras de närmaste åren, skriver VTI i en rapport som svarar på ett regeringsuppdrag att se över elektrifieringen av sjöfarten. I framtagandet av kunskapsunderlaget har VTI fört en dialog med Lighthouse. 

Jämfört med andra transportslag har sjöfarten inte kommit så långt i omställningen mot elektrifiering. Runt 340 fartyg av världens 98 000 fartyg hade någon form av elektrisk framdrivning i december 2021. Andelen elektrifierade fartyg kommer sannolikt inte heller öka nämnvärt fram till 2030, skriver VTI i Elektrifieringen av sjöfarten – förutsättningar, nuläge och styrmedel – en av tre delrapporter som nu är färdiga i regeringsuppdraget att se över elektrifieringen av transporter.

Tekniken för batteriframdrift har kommit längre än den för vätgasframdrift och de elektrifierade svenska fartyg i som VTI har identifierat drivs alla av batterier. Elektrifieringen kommer sannolikt att fortsätta men lämpar sig bäst för färjor och fartyg som trafikerar kortare, fasta rutter med många stopp. Möjligen kan vätgas i flytande form i framtiden vara ett alternativt bränsle vid längre sträckor, skriver VTI.

Utmaningarna kring framtidens alternativa bränslen är flera.  Batterier och vätgas innebär exempelvis högre kostnader och lägre energidensitet jämfört med konventionella bränslen, och vätgasframdrift leder till stora energiförluster. Dessutom är dessa tekniker mer utrymmeskrävande än konventionella bränslen.

En annan utmaning som VTI tar upp, men som inte avhandlas i rapporten, är det stora effektbehov som kommer att krävas i hamnar om större fartyg ska drivas av batterier. Man nämner batteriet på 60–70 MWh för färjan Stena Electra, som än så länge är på idéstadiet men planeras till 2030, som exempel. Batteriet är ungefär 600 gånger så stort som de största batterierna i personbilar idag och kommer att ställa stora krav på kraftfulla elanslutningar. Något som också kommer att behöva beaktas framöver är de stora investeringar i produktion och distribution av vätgas som kommer att krävas för att göra vätgasframdrift möjlig i någon större utsträckning.

Rapporten tittar även närmare på styrmedel. Majoriteten av de som identifieras i rapporten, både på nationell och internationell nivå är avsedda att främja investeringar i såväl landel som batteriframdrift och vätgasframdrift. Det gäller till exempel miljödifferentierade hamn- och farledsavgifter, miljökrav samt stöd till investeringar och forskning.

Dagens styrmedel uppfattas dock av många svenska och utländska rederier som otillräckliga för att få ihop den ekonomiska kalkylen för investeringar i elektrifiering. Ett problem som lyfts fram är de svaga ekonomiska incitamenten att byta från konventionella drivmedel. Avsaknad av drivmedelsbeskattning för sjöfarten gör bunkerolja ekonomiskt fördelaktig jämfört med förnybara drivmedel, skriver VTI.  Ett annat problem rör lånefinansiering. Enligt rederierna är investeringar i mer klimatvänlig sjöfart inget som premieras av långivarna i form av lägre ränta eller andra fördelaktiga lånevillkor. Vissa redare i Sverige upplever också att existerande miljödifferentiering av hamn- och farledsavgifter inte påverkar investeringskalkylen nämnvärt.

Rapportens författare tror dock att styrmedlen för elektrifiering av sjöfarten sannolikt kommer att förändras inom de närmaste åren. EU:s klimatlagstiftningspaket Fit for 55 kan öka graden av internalisering av utsläppskostnader, det vill säga att valet av transporter också omfattar samhällsekonomiska konsekvenser, och därmed också öka incitamenten för elektrifiering. Och beskattning av drivmedel för sjöfarten i kombination med kostnaden för koldioxidutsläpp inom systemet för utsläppshandel kommer, om de genomförs, sannolikt att vara två faktorer som ökar rederiernas ekonomiska incitament att byta från fossila drivmedel.

Läs rapporten

Kiel’s Future includes Autonomous, Electric Water Taxis

“Wavelab” will be an advanced testbed for sustainable urban mobility technologies

Torqeedo won a contract to supply a complete electric …

boat in the German city of Kiel. Dubbed “Wavelab”, the electric vessel will serve as a research platform for the “Clean Autonomous Pu Läs mer

VTI svarar om elektrifiering av transporter

Ökad kunskap är nödvändig för att skynda på elektrifieringen av transporter. Det har VTI i uppdrag av regeringen att medverka till. Nu är …

i uppdrag av regeringen att medverka till. Nu är de första tre rapporterna inlämnade som handlar om digitalisering, kostnader och sjöfart. Läs mer

Solvang and Wartsila to Test Carbon Capture on Ethylene Carrier

Initial tests in Norway on a carbon capture system designed t separate CO2 gas from a ship’s exhaust have produced encouraging results. …

using scrubbers as part of the CCS process and last summer Japan’s National Maritime Research Institute (NMRI), said that it had conducted a Läs mer

 Myndigheters roll för urban vattenburen logistik 

Trots att det finns ett stort intresse för urban vattenburen logistik (UVL) hos nationella, regionala och kommunala myndigheter, används urbana vattenvägar i Sverige mycket sparsamt. I denna rapport analyserar vi vad myndigheter kan göra för att driva på utvecklingen för ökad användning av UVL. 

Vår analys visar att en större användning av UVL begränsas av hinder på flera nivåer som förstärker varandra och resulterar i inlåsningsmekanismer i dagens transportsystem. Förutom hinder som är kopplade till ekonomiska parametrar, regelverk, fysiska förutsättningar samt tekniska artefakter, spelar även hinder som är relaterade till beslutfattarnas beteende, kultur och värderingar en viktig roll i detta sammanhang. För att UVL ska kunna implementeras och komma till användning i större skala krävs det därför förändringar på samtliga nivåer. 

Många hinder för urban vattenburen logistik – men möjligheter finns

Byggtrafik, sopor och andra leveranser skulle med fördel kunna köras på vatten i svenska stora städer. Men marknadsmekanismer, regelverk, teknik, problem med kajplatser och inte minst gamla vanor står i vägen. Det visar en ny förstudie som gjorts inom Trafikverks branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver.

– Tröskeln är hög för avvikelser från business as usual. Det måste till drastiska förutsättningar, som förbud mot för mycket vägtransporter i ett område, för att man ska välja vattenvägen istället, säger Sönke Von Wieding som lett arbetet med förstudien Myndigheters roll för urban vattenburen logistik.

Det borde vara annorlunda. Den ökade trafikträngseln i våra städer hotar både miljö och ekonomi och i den svenska godstransportstrategin finns ett uttalat mål om att flytta gods från väg till vatten.

– Bygg- och anläggningstransporter är det som skulle vara mest lönsamt, framför allt miljömässigt, men kanske också ekonomiskt. Västlänken i Göteborg är ett exempel där det skulle kunna ha använts, men där man kör lastbilstransporter som vanligt.

Enligt förstudien skulle det också finnas goda förutsättningar för transporter av avfall och återvinningsmaterial på vatten, medan den marknadsmässiga potentialen inte är självklart för paketleveranser eftersom flödena är små och mer fragmenterade (många avsändare och mottagare).

Ett stort hinder för urban vattenburen logistik (UVL) är att det ofta saknas kajplatser i bra lägen. Detta försvåras av en komplex ägarstruktur – även om de flesta kajer i centrala stadsområden ägs av kommunen, är det olika förvaltningar som äger och ansvarar för dem.

– Ofta ägs kajplatser av någon myndighet som inte alls har med trafikplanering att göra. Det behövs en samordning internt och mer kompetens och resurser. Myndigheter skulle behöva ta en aktivare roll inom urbana godstransporter. Precis som man planerar för kollektivtrafik måste man planera för urbana godstransporter för att stödja alternativ till transporter på väg, säger Sönke Von Wieding.

Myndigheterna skulle också kunna arbeta mer för att utveckla marknaden för UVL. Som offentliga aktörer, och stora köpare av transporttjänster, kan exempelvis myndigheterna som upphandlande part kräva att transporter sker på vattenvägar. Men det är lättare sagt än gjort. Studien pekar på att den viktigaste åtgärden för att driva på utvecklingen framåt är att skapa en stödjande kultur för UVL hos myndigheterna. I dagsläget utgör beslutfattarnas rutiner, vanor och tillvägagångssätt ett stort hinder eftersom de upprätthåller inlåsningsmekanismer som gör det svårt att genomföra de åtgärder som krävs.

Studien visar att UVL kan bidra till hållbara godstransporter i städer och forskarna föreslår därför ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete på en rad punkter. Bättre förutsättningar för UVL skulle kunna möjliggöras genom studier som:

  • utvärderar under vilka förutsättningar UVL kan bidra till hållbara städer och effektiva transporter
  • tar fram riktlinjer för hur offentlig upphandling kan ta hänsyn till UVL som ett transportalternativ
  • tar fram riktlinjer hur kommuner kan samordna det fragmenterade ansvaret för UVL
  • undersöker om det krävs ett särskilt regelverk för urbana vattenvägar
  • genomför demonstratorer som möjliggör institutionella lärprocesser och bildandet av nätverk av aktörer som är nödvändiga för att uppnå en stödjande kultur för UVL

Fotnot: Förstudien har genomförts av Sönke von Wieding, SSPA Sweden AB, i samarbete med Johan Woxenius, Jon Williamsson och Michael Browne vid Göteborgs universitet

Läs rapporten

Sjöfartsverket tar över driften av isbrytningsverksamheten

Sjöfartsverket har beslutat att ta hem driften av isbrytningen. Sedan 2000 har tjänsten köpts in av en privat aktör, inklusive bemanningen …

, både vad som är bäst för medarbetarna och för Sjöfartsverket, säger Fredrik Backman, rederidirektör.

Under den senaste avtalsperioden har Läs mer

Sjöfarten behöver fler sjöingenjörer

Sjöfarten är i stort behov av arbetskraft de kommande åren, inte minst sjöingenjörer. Transportföretagen slår nu därför ett slag för att …

Sjöfarten är i stort behov av arbetskraft de kommande åren, inte minst sjöingenjörer. Transportföretagen slår nu därför ett slag för att öka Läs mer

Isbrytning kostar 350 miljoner om året – privatiseringen skrotas

Sedan år 2000 har tjänsten av isbrytningen i Sverige köpts in av en privat aktör.

Men när avtalet går ut kommer Sjöfartsverket att ta …

i Sverige köpts in av en privat aktör.

Men när avtalet går ut kommer Sjöfartsverket att ta över verksamheten och det senast i maj 2023. Läs mer

Holograms promise to revolutionise training

Conference meetings, remote training and collaborative working will become more effective using hologram technologies and virtual reality

shore or at sea,” he says.

“Holograms are the latest innovation in maritime training, which we are pioneering as part of our mission to Läs mer

Sjöbranschen fortsatt drabbad av mobbning och trakasserier

Kvinnor och minoritetsgrupper är särskilt utsatta för mobbning och trakasserier till sjöss. Fler än hälften av den kvinnliga …

, säger Cecilia Östman, universitetslektor i sjöfartsvetenskap.

Finns ett behov av framtida forskning

Artikeln visar att det inte hänt Läs mer

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.