Månad: december 2021

2021 – året då det blev allvar

En containerkris och ett fartyg på tvären i Suezkanalen synliggjorde sjöfartens betydelse för världen och hur sårbart systemet är som föder oss. Men allra viktigast, åtminstone för sjöfartsforskningen, var ett tufft klimatpaket från EU och en alarmerande rapport från FN:s klimatpanel. Äntligen blev det som vi på Lighthouse håller på med ”viktigt på riktigt”.
Här presenterar vi ett axplock av vad vi sysslat med under 2021.

På Lighthouse kan vi inte prata om 2021 utan att nämna 2020 och kanske främst den 5 mars det året. Det var sista dagen vi arbetade tillsammans på kontoret på Lindholmen innan en av oss blev sjuk och pandemin slog till. Och vi var verkligen tillsammans. Hela branschen var där! Nåja, åtminstone en hel del representanter för den. Ett stort projekt som skulle räcka hela det året och en bit in på 2021 hade just påbörjats och nu hölls en första stor workshop på vägen mot ett gemensamt ställningstagande i en nationell agenda för sjöfartsforskning och -innovation. Ingen anade att det skulle bli den sista fysiska workshopen innan zoom och teams tog över.

Ett drygt år senare kunde ändå NRIA Sjöfart 2021 överlämnas till näringsminister Ibrahim Baylan. Agendan presenterades på ett webinar och i Altinget publicerades ett debattinlägg om varför s behövs.

Trots pandemi och hemmaarbete fortsatte Lighthouse arbete med förstudier, innovationsprojekt och forskningsprojekt relativt ostört under 2021. Inom Trafikverkets branschprogram startades flera nya projekt samtidigt som andra blev klara. Dessa presenterades i sammanlagt  18 populärvetenskapliga artiklar på Lighthouse hemsida som handlar om allt från smarta fartyg, säkerhet och förbättrad arbetsmiljö till koldioxidavskiljning, vätgas och lätta elfartyg. Det senare tillägnades ett eget webinar (Lätta elfartyg) i början av juli medan andra redan hunnit presenteras på webinariet Vårens resultat från Hållbar sjöfart i mars.  

Sjöfartens påverkan handlar inte bara om klimatet utan också om den marina miljön. Forskning om båtbottenfärger, giftutsläpp och sjöfartens bidrag till övergödning får därför inte hamna i skymundan. Det gäller också forskningen om undervattensbuller – emissonen som inte syns – som diskuterades på ett webinar i maj.

En het fråga inom sjöfarten under året har varit sjöfartens inkludering i EU ETS – EU:s system för handel med utsläppsrätter. Lighthouse publicerade en förstudie i frågan redan i maj 2020 och ganska exakt ett år senare genomförde vi ett webinar på temat.

Vid sidan av branschprogrammet Hållbar sjöfart har ytterligare tre Lighthouseförstudier som behandlar aktuella frågor blivit klara. I augusti publicerades två av dessa; en om hur sjukvården kan förbättras ombord och en om hur sjöfarten klarade pandemins första år. Men hur ska alla forsknings- och utvecklingsprojekt struktureras och samordnas nu när satsningarna på hållbar sjöfart förväntas öka? Vi kan ju inte riskera att alla springer på samma boll eller att någon vikt del att forska om glöms bort. Svaret kom i form av en Lighthouseförstudie gjord av forskare på Chalmers och IVL som publicerades i november.

Under 2021 har Lighthouse fortsatt arbetet med att starta upp fokusgrupper (ett arbete som initierades 2020) där relevanta aktörer från akademi, näring och myndigheter arbetar tillsammans kring viktiga frågor och områden för att driva dem framåt. Fokusgrupperna Hamnar, Smarta fartyg och Urban sjöfart kom igång med workshops medan Fossilfri sjöfart har sitt uppstartsmöte i februari 2022. Den nya fokusgruppen lanserades på ett webinar om Hållbara bränslen där vätgas, ammoniak, el, vind och annat diskuterades.

Helgläsning: Lotsar i motvind

Sjöfartstidningen bjuder på gratis jul- och nyårsläsning från våra senaste tidningar. I dag: Ett reportage på elva sidor om de utmaningar …

och nyårsläsning från våra senaste tidningar. I dag: Ett reportage på elva sidor om de utmaningar som kantar Sjöfartsverkets lotsverksamhet. Läs mer

Läs Svensk Sjöfarts senaste nyhetsbrev

I Svensk Sjöfarts senaste nyhetsbrev kan du läsa om brev från branschen till infrastrukturministern, omställningsstöd, breddad ekobonus, …

I Svensk Sjöfarts senaste nyhetsbrev kan du läsa om brev från branschen till infrastrukturministern, omställningsstöd, breddad ekobonus, Läs mer

More Supply Chain Chaos Expected; Omicron Forcing Transport Workers to Quit

From seafarers refusing to get back on ships to truck drivers whose concern over Covid-related border closures trumps the lure of higher …

cost for cargo owners,” said Simon Heaney, an analyst at maritime research consultancy Drewry. “The virus is once again showing it’s in Läs mer

BRAVE ECO – Benchmark for Reduction of Anchoring Vessels’ Emissions – Enabling Change of Operation

This feasibility study aims to evaluate the possibilities to reduce air emissions from ships anchored in port areas and, then especially the Port of Gothenburg. For this purpose, the study uses two main approaches. Firstly, it analyses the reasons and legal/business aspects for anchoring. Secondly, this study develops a reproducible calculation model for anchored vessels’ CO2 emissions.
The inputs from the workshops, the interviews conducted with stakeholders and the international
literature are “rather” consistent: combining just in time arrival with slow steaming has a great potential for making a business case and to reduce fuel consumption and thereby emissions. However, there are many barriers which needs to be addressed, such as: lack of trust, improving information sharing (actors now communicate via phone or email), loss of income (due to demurrage), attitudes in the industry, the “first come, first serve” concept, risk of missing estimated time of arrival and port infrastructure. Even if there are many barriers, several actors in the port already have experience of combining just in time arrival and slow steaming.

2021’s top stories in Passenger Ship Technology

We look back over our most read stories from the year to revisit the topics that your reading habits revealed as key issues in the maritime …

the story

5. Next steps: electrifying the world’s shipping fleet

The latest innovations in electric and hybrid systems and how they can Läs mer

”Just-in-Time” krångligt för sjöfarten

Fartygsanlöp som sker ”just in time” kombinerat med sänkt hastighet är den lämpligaste första åtgärden för att minska bränsleförbrukning och utsläpp i hamnområden. Men först måste några barriärer undanröjas. Det visar en ny förstudie som gjorts inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver.

Tvillinghamnarna Los Angeles och Long Beach är den enskilt största fasta källan till luftföroreningar i södra Kalifornien. Tillsammans släpper de ut mer smog- och partikelbildande kväveoxider än vad alla 6 miljoner bilar gör i regionen och fartygsföroreningarna beräknas orsaka mer 1 300 dödsfall om året i Los Angeles. Just nu lär det vara värre än någonsin. I november rapporterades det om rekordlånga köer utan för Los Angeles hamn – 83 fartyg låg ankrade utanför och fick i snitt vänta 17 dagar på att komma i hamn.

I Göteborgs hamn är förstås inte problemet i närheten av att vara lika stort, men ankringstiden då fartyg väntar på laycan (den tidsram inom vilken fraktaren enligt ett fraktavtal har rätt att disponera fartyget för lastning och lossning) eller på tiilgänglig kaj utgör ändå en betydande källa till emissioner. Göteborgs hamn har därför, tillsammans med forskare vid IVL, Göteborgs universitet och Chalmers genomfört förstudien BRAVE ECO (Benchmark for Reduction of Anchoring Vessels’ Emissions – Enabling Change of Operation) och utvärderat möjligheterna att minska luftutsläppen från fartyg som ligger ankrade i hamnområden och då särskilt i Göteborgs hamn.

– Studien visade att det är främst tankfartyg som ankrar i Göteborg. Åtgärder för att minska ankringstiden bör alltså fokusera på det segmentet, säger Fredrik Rauer, projektledare vid Göteborgs Hamn, som lett arbetet med förstudien.

Så vilka åtgärder skulle fungera? Elanslutning vi ankarplats och utbyggd batteridrift på fartyg var två alternativ som undersöktes, men som ansågs orealistiska att genomföra med dagens teknik. Fokus kom därför att hamna på att minska ankringstiden.

– ”Just in time-arrival” kombinerat med sänkt hastighet, slow steaming, är den lämpligaste första åtgärden  för att minska bränsleförbrukning och utsläpp i hamnområden, säger Fredrik Rauer.

Det räcker alltså inte med att minska ankringstiden (vilket till exempel skulle kunna möjliggöras genom användning av färre fartyg för att utföra samma transportarbete). Potentialen för att minska utsläpp blir mycket större om man använder sig av tiden för att kunna sänka hastigheten. Fredrik Rauer beskriver ”Just in time” (JIT) som ett busenkelt koncept – det handlar ju kort och gott handlar om att anpassa farten tills hamnen är klar. Inom andra logistikkedjor har det införts utan större problem, men inom sjöfarten är det inte lika enkelt.

– Sjöfarten är ett av de äldsta sätten att transportera gods och det finns djupa traditioner för hur den ska bedrivas. Varje transport omsätter ju också väldigt mycket pengar och många parter är inblandade. Det finns många olika typer kontrakt som rör fartygstransporter. Frågan är vem som ska påbörja en förändring. Som hamn, reglerar vi till exempel köordningen in till hamnen, men vi kan inte styra över att fartygen sänker hastigheten.

Det finns många barriärer som måste adresseras, visar rapporten. Det handlar om ”brist på förtroende, förbättrat informationsutbyte (aktörer kommunicerar nu via telefon eller e-post), förlorad inkomst (på grund av demurrage), attityder i branschen, ”först till kvarn”-konceptet, risk att missa beräknad ankomsttid.” Men trots barriärerna finns en förändringsvilja, menar Fredrik Rauer.

– Det görs olika försök. Flera hamnar jobbar på olika sätt med JIT. I Rotterdam visar deras digitala plattform på business case i JiT-Arrival.Tanger Med har testat JIT-resor med containerfartyg. Och i Gävle ska man införa att man måste svara på en JIT-förfrågan för att få en kölapp.

Så hur lång tid dröjer det innan JIT får en bred användning?

– Det är en svår fråga, men jag tror att vi kommer att se en övergång till detta inom de närmaste åren. Flera saker talar för det. Dels finns tydligare krav på minskade emissioner, dels är varuägarna är mer intresserade än tidigare samtidigt som en standardisering börjar att definieras, säger Fredrik Rauer.

Sju nya uppdrag för att öka takten i elektrifieringen av transporter

Regeringen har beslutat om flera nya uppdrag för att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn. Detta utöver redan aviserade …

kan skapa incitament för att påskynda elektrifieringen av sjöfarten och flyget. En av regeringens prioriteringar är att driva på den gröna Läs mer

Miljonsatsning på förbättrad arbetsmiljö till sjöss

Projektet Redo 2.0 får tio miljoner ur sjöfartsportföljen för att förbättra arbetsmiljön till sjöss.

Tillsammans med sjöfartsbranschen och forskningsinstitutet Rise inleder nu Sjöfartsverket ett arbete med att vidareutveckla arbetsmiljön för Läs mer

Readily available fuel additive could solve IMO GHG ambitions now

The global shipping community is desperate for solutions to meet its obligation to reduce carbon emissions ahead of the IMO greenhouse gas …

.

US-based Steele Environmental, a finalist last month at Hong Kong’s maritime innovation competition, the ‘Captain’s Table’, unveiled its Läs mer

Scotline-kapten dömd för sjöfylleri på svenskt vatten

Två personer misstänks för grovt sjöfylleri efter den dödliga fartygskollisionen i Östersjön.
För sju år sedan dömdes kaptenen på ett annat …

sig eller vart han skulle.
Sjöfartsverket i Norrköping.

Foto: Pontus Lundahl/TT
Sjöfartsverket i Norrköping. Läs mer

Northern Xplorer – The world’s 1st Zero-Emission Cruise Ships Concept

[By: Northern Xplorer]

Northern Xplorer AS (NX) is delighted to announce the launch of its zero-emission, luxury cruise concept that aims …

tourist industry. We want to ‘walk the talk’ on green maritime innovation. Scaling up what we seeded at The Fjords to sustainable cruising Läs mer

Bara vatten i ”avgasröret” på Gotland Horizon

En storskalig Gotlandsfärja som går på vätgas redan 2030? När Björn Samuelsson först funderade över konceptet dömde han snabbt ut det. Nu leder han projektet som ska göra det möjligt.

Det är bara något år sedan som Björn Samuelsson, forskare i kvalitetsteknik vid Uppsala universitet, Campus Gotland och Destination Gotlands dåvarande vd, Christer Bruzelius, diskuterade möjliga vägar mot fossilfria Gotlandsfärjor. Vätgas, som ju alla branschen då plötsligt börjat prata om, kom så klart upp.

– Vår första reaktion var; ”Nej, det går ju inte, fartyget är för stort och distansen för lång. Glöm det där.”

Men kanske ändå? De bestämde sig för att gå hem och räkna på det på varsitt håll. Båda kom fram till samma resultat: Det är fullt möjligt!

– Sedan dess har vi arbetat intensivt med att ta fram underlag och läsa på och kommit fram till att konceptet är värt att gå vidare med.

Andra tekniker då? Björn Samuelsson tror att framtiden kräver en palett av olika alternativ.

– Jag tror att batteridrift är att föredra där avstånden är mindre. Fåröfärjan tror jag till exempel vore idealisk att elektrifiera, kanske fungerar det också med Stenas Danmarkstrafik. Men någonstans där går gränsen.

Biobränslen är han dock tveksam till. Det hade i och för sig varit den enklaste lösningen för Gotlandstrafiken eftersom man inte ens hade behövt byta motorer.

– Tillgången på LBG är begränsad och är inte ett rimligt långsiktigt alternativ. På Gotlandsbolaget ser man LNG som ett steg på vägen mot en bättre lösning.

Det som då återstår är elektrobränslen – bränslen framställda med hjälp av vätgas. Kruxet är att idag framställs 96-97 procent av all vätgas med hjälp av fossila bränslen. Men den går också att göra grön. Björn Samuelsson leder nu ett forskningsprojekt som har fått stöd från Energimyndighetens sjöfartsprogram i två år för att utveckla och utvärdera systemlösningar för att använda vätgas i den Gotländska färjetrafiken. Hela försörjningskedjan från elproduktion till propeller kommer att studeras.

Den stora utmaningen med vätgas är dess volym. Så varför inte göra ammoniak eller metanol av grön vätgas?

– Ett ytterligare processteg kostar energi. Ammoniak är dessutom ett extremt giftigt ämne och det vore ett utmärkt mål för terrorister att skjuta hål på tanken på ett stort fartyg som drivs av det.

– Fördelen med Ammoniak och Metanol är att vi kan skapa vätskor som är lättare att hantera, men de har ett energiinnehåll som är en bråkdel av vad vätgas har per viktenhet. Problemet är alltså att vätgasen, som är vår lättaste molekyl, tar så stor plats. På stora fartyg går det att lösa men för långa transporter måste man göra en övervägning om det är möjligt eller om det måste göras om till flytande form.

Vätgasen tillverkas genom att vatten sönderdelas (spjälkas) till vätgas och syrgas. Den ska sedan lagras, transporteras och lastas ombord på färjan – antingen nedkyld till flytande form (-253°C) eller i trycksatt gasform (3-700 bar). Vilket alternativ som är bäst att använda på konceptfartyget Gotland Horizon som ska vara i bruk senast 2030 ska Björn Samuelsson och hans sju forskarkolleger i projektet reda ut. Huruvida vätgasen ska produceras på Gotland eller på fastlandet vet heller ännu ännu ingen. Kanske finns det inte ens tillräckligt med grön vätgas 2030.

– Det är möjligt att vi tvingas köra på grå vätgas till en början. Det är något vi får leva med. Det viktiga är att vi ställer om och kommer igång med användningen av vätgas. Kapaciteten kan byggas ut efterhand.

Langh Tech tests CO2 capture on hybrid scrubber

Scrubber manufacturer Langh Tech is researching carbon capture on board vessels

sector decarbonise. Earlier this year, Japan’s National Maritime Research Institute

successfully captured

onboard carbon emissions in a Läs mer

Viridis Bulk Carriers Granted Public Funding To Build Ammonia-Powered Vessels

Ammonia-powered shipping company Viridis Bulk Carriers and consortium partners are awarded NOK 13.75 million in development funding from …

. • Our strategy is to lead the green shift in shipping through commercial and technical innovation. We are certain that the Pilot-E grant Läs mer

Se webinariet Hållbara marina bränslen – vad händer?

Ammoniak, vätgas, el, metanol eller något annat? På Lighthouse webinar som hölls den 17:december berättar om vad som händer just nu på forsknings- och utvecklingsfronten kring hållbara marina bränslen. Mot slutet presenteras också Lighthouse nya fokusgrupp Fossilfri sjöfart.

”Tänk utanför stupröret”

En industrigrupp manar i ett brev till regeringarna i Sverige och Finland till samarbete mellan staten och den maritima industrin kring …

talesperson för industrigruppen, säger till Sjöfartstidningen att syftet med brevet till de båda regeringarna är att industriföretagen i Läs mer

Furetank köper utsläppsrätter

Furetank nollställer Fure Vinga-seriens CO2-utsläpp för 2021 genom att den reella utsläppsminskningen kompletteras med klimatkompensation.

vd på Furetank, i ett pressmeddelande.

Certifierade utsläppsrätter

Furetank har kompenserat de återstående utsläppen från de fyra Furetank Läs mer

Samordning av miljöövervakningen

Sedan juli 2011 samordnar Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten svensk miljöövervakning. Underliggande sidor …

Lantmäteriet har data från fjärranalys samt digitala kartdatabaser.

Sjöfartsverket har djupdatabas och sjökarteringsverksamheten.Här finns Läs mer

Hamnar

Den här vägledningen tar upp hamnens och kommunens ansvar för fartygs avloppsvatten.

hamnar som uteslutande används av örlogsfartyg Sjöfartsverkets föreskrifter finns numera hos Transportstyrelsen som under 2021 genomför en Läs mer

Scrubber carbon capture conversion tests show signs of success

Scrubber manufacturer Langh Tech, which doubles up as a shipowner via sister firm Langh Ship, has started researching the possibility of …

upon possible discharge to shore.

A number of other scrubber carbon capture research projects are underway around the world.

Tags

Finland Läs mer

Miljardsatsning på Luleå hamn med djupare farleder och stärkt godskapacitet

Nu fattar regeringen beslut om att arbetet med projekt Malmporten kan starta. Det innebär slutgiltigt klartecken för en miljardsatsning på …

har pågått i flera år och beslutet är väntat. Regeringens besked innebär att Sjöfartsverkets muddringsarbete får klartecken att starta.

I Läs mer

World’s First Zero-Emission Cruise Ships Concept Unveiled

Northern Xplorer AS (NX) is delighted to announce the launch of its zero-emission, luxury cruise concept that aims to open the door to …

tourist industry. We want to ‘walk the talk’ on green maritime innovation. Scaling up what we seeded at The Fjords to sustainable cruising Läs mer

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.