Månad: september 2020

Utsläpp av skrubbervatten måste stoppas

Växla över till alternativa bränslen med mindre svavelutsläpp eller gör betydande investeringar som möjliggör nollutsläpp av skrubbervatten. Det är vad den internationella forskarorganisationen ICES uppmanar sjöfarten att göra i sin senaste Viewpoint.

Svavelutsläpp till luften är ett problem för människors hälsa, och orsakar dessutom försurning av både land och hav. Inom sjöfarten, som står för en betydande del av dessa, har successivt skärpta regler införts för att minska dem. Men i takt med att detta skett (den 1 jan 2020 sänktes den tillåtna svavelhalten i utsläppen från 3,5 till 0,5 procent) har ett annat problem uppstått, eller kanske snarare förflyttat sig – från luften till under vattenytan.

Istället för att gå över till betydligt dyrare lågsvavlig bunkerolja eller alternativa bränslen har många rederier nämligen valt att installera skrubbrar på sina fartyg. Dessa tvättar visserligen avgaserna rena i en fin spray av havsvatten men detta ”tvättvatten” släpps i regel direkt ut i havet igen som en giftig cocktail. Utsläppen koncentreras i havet i stället för att spridas med luften över större ytor av hav, land och sjöar. När svaveloxiderna reagerar med vatten och bildar sulfat blir det lokalt en kraftig försurning av havsvattnet. Dessutom tvättar skrubbrar bort en rad andra föroreningar ur avgaserna som också hamnar i havet, till exempel koppar och zink och kväveoxider.

Den internationella forskarorganisationen ICES, som består av mer än 4 000 forskare från 20 medlemsländer, rekommenderar därför i sin senaste så kallade viewpoint en snabb och fullständig övergång till bränslen med låg svavelhalt – till exempel LNG och biobränslen. Om inte detta går att genomföra måste andra mildrande åtgärder vidtas, vilket kräver stora investeringar i teknik och utveckling. Först och främst måste alla skrubbersystem slutas för att i en framtid kunna dumpa sitt tvättvatten i speciella hamnanläggningar för behandling i land. Och så länge denna infrastruktur inte är på plats måste utsläpp av skrubbervatten förbjudas i i känsliga havsområden.

ICES rekommenderar också en vidareutveckling av standarder och protokoll för mätning, övervakning och rapportering av skrubberutsläpp.

Läs ICES viewpoint här

EU:s Green Deal-utlysning är öppen

Utlysningarna inom EU:s Green deal är nu öppna och pågår fram till 26 januari. De omfattar en miljard euro, är tvärvetenskapliga och flera områden berör sjöfarten.

Utlysningarna ingår i den nuvarande programperioden för Horisont 2020.
I detta fall finns det en policybakgrund i form av EU-Kommissionens satsning Green Deal (EU:s gröna giv), och utlysningen på totalt en miljard euro syftar till att jobba mot klimatförändringarna och göra Europa klimatneutralt till år 2050.

Projekten under Green Deal-paraplyet förväntas uppnå resultat inom relativt kort tid och ska bestå av konkreta lösningar. Detta kan röra sig om piloter, demostrationer, innovativa tjänster och produkter. Målen kopplade till utlysningen rör teknologisk utveckling men också utveckling av policy och sociala förändringar.
Beträffande mognadsgraden av de tilltänkta projekten så rör sig utlysningarna i den övre delen av TRL-skalan och skall därmed kunna ge effekt i samhället relativt snabbt. Projektstart sker hösten 2021. Utlysningarna ligger helt och hållet hos kommissionen, och utvärderas och finansieras därigenom. Det är ännu inte säkert hur många utlysningar det kommer bli totalt.

När det nya ramprogrammet Horisont Europa är på plats efter 2020 så kommer Green Deal-frågorna följa med, men de kommer matas in i det ordinarie arbetsprogrammet och inte komma som separata utlysningar som denna. För denna utlysning är det samma regelverk vad gäller finansiering som för övriga Horisont 2020, om det inte står angivet något annat i utlysningstexten.
Utlysningens olika temaområden är en direkt spegling av den gröna given och handlar om att klara av omställningen vad gäller klimat och biologisk mångfald, och har därtill en koppling till den pågående pandemin och samhällets förmåga att återhämta sig. Det är generellt ett stort fokus på att stärka Europa.

Utlysningen innefattar totalt 8 tematiska områden, vilket reflekterar de lika många områdena i policydokumentet där Green Deal beskrivs. Det finns därtill tre horisontella områden. Syftet med dem är att stötta och ge ett långsiktigt perspektiv till den gröna given. Följande kan tänkas ha relevans för projekt inom sjöfartsområdet:

Område 1: Increasing climate ambition and Green Deal impact with crosscutting solutions
Topic 1 Preventing and fighting extreme wildfires with the integration and demonstration of innovative means
Topic 2 Towards climate-neutral and socially innovative cities
Topic 3: Climate-resilient innovation packages for EU regions

Område 3: Industry for a clean and circular economy
Topic 1: Closing the industrial carbon cycle to combat climate change
Topic 2: Demonstration of systemic solutions for the territorial deployment of the circular economy

Område 5: Sustainable and smart mobility
Området fokuserar på mobilitet, specifikt flygplatser och hamnar. Här ligger utmaningen i att minska koldioxidutsläppen där handel, logistik och transport kommer in som viktiga aspekter. Projekt i detta området förväntas bygga vidare på tekniska, icke-tekniska och sociala aspekter och smarta lösningar.
Topic: Green airports and ports as hubs for sustainable and smart mobility

Område 7: Restoring biodiversity and ecosystem services
Området handlar om storskalig återställning av ekosystemet, både vad gäller land och sjö. Det handlar om hur man kan skala upp redan befintliga idéer och tekniker. Man efterfrågar tekniska, politiska och sociala aspekter på hur man får igenom förändringen på stor skala, hur regelverk kan anpassas och vad det finns för finansieringsmodeller.

Område 8: A zero pollution ambition for a toxic-free environment
Projekt inom detta område kan generellt handla om innovativa lösningar för att skydda hälsa och miljö, och rör övervakning, lindring av effekter och sanering. Det berör även nya sätt att utvärdera och hantera risker.
Topics 1: Innovative, systemic zero-pollution solutions to protect health, environment and natural resources from persistent and mobile chemicals
Topic 2: Fostering regulatory science to address chemical and pharmaceutical mixtures: From science to evidence-based politics

Horisontella områden

Område 9: Strengthening our knowledge in support of the European Green Deal
Topic 1: European Research Infrastructures capacities and services to address European Green deal challenges
Topic 2: Developing end-user products and services for all stakeholders and citizens supporting climate adaption and mitigation
Topic 3: A transparent and accessible ocean: Towards a Digital Twin of the Ocean 

Vinnova är i detta sammanhang en nationell EU-nod som samverkar med sina systermyndigheter för att kunna ge det bästa stödet inför projektansökan. Myndigheten kan guida till rätt utlysning eller topic, och kan även ge juridiska och finansiella råd inför och under projektets gång.

Användbara länkar:

Funding and tender opportunities
Horizon 2020 Funding Guide
Green Deal call 

Överflyttning kräver nytänk och stora insatser

Mellan 5 och 18 procent av vägtransportarbetet hade kunnat gå på sjö, men en överflyttning försvåras av att de ekonomiska styrmedel som krävs behöver vara mycket omfattande för att nå en reell effekt. Det visar en ny analys från VTI.

Det är på uppdrag av Trafikverket som VTI genomfört en studie av potentialen för överflyttning av gods till sjöfart. I studien, som gjorts mellan augusti 2019 och september 2020, har konkurrensytan mellan sjöfart och de landbaserade trafikslagen (väg och järnväg) för godstransporter undersökts. Under arbetet har analyser i huvudsak gjorts gjorts med utgångspunkt från den nationella godstransportmodellen Samgods.

Analysen visar att mellan 5 och 18 procent av vägtransportarbetet hade kunnat gå på sjö. Den ekonomiskt uppnåbara potentialen ligger dock högst sannolikt ligger närmare den lägre siffran, medan siffran 18 procent ska ses som absolut övre gräns av vad som är möjligt.
På grund av sjöfartens låga känslighet för kostnadsförändringar är det svårt att realisera en sådan potential med ekonomiska styrmedel som innebär små minskningar av sjöfartens transportkostnader. För att nå en reell effekt måste de vara mycket omfattande.

– Vi ser att det finns ett behov av ytterligare forskning och utveckling av metoder för att analysera effektiva och nytänkande lösningar för att flytta över gods från land till sjö, säger Inge Vierth, utredningsledare på VTI och projektledare för studien.

En dekomponering av godstransportarbetets utveckling och fördelning över trafikslagen på varugruppsnivå visar att sjöfarten under perioden 2011 till och med 2016 förlorade marknadsandelar i konkurrens med framförallt lastbilstrafiken. Samtidigt visar Trafikverkets gällande prognos för godstransporternas utveckling fram till 2040 att flera prognosticerade faktorer tenderar att gynna sjöfarten.

Läs rapporten här

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.