Månad: augusti 2020

SHIP – Social hållbarhet i praktiken

Syftet med förstudien är att kartlägga hur aktörer i svensk sjöfartsnäring arbetar med frågor som berör social hållbarhet. Studiens övergripande mål är att identifiera god praxis som kan förmedlas över branschen, stimulera samverkan, samt identifiera kunskapsluckor och ge förslag till fortsatt arbete inom området. 

Förstudiens genomförande består i huvudsak av följande aktiviteter: mappning av de globala målen som beskrivs i Agenda 2030 för att identifiera vilka delmål för social hållbarhet som skulle ingå i förstudien; kartläggning av hur social hållbarhet inkluderas i universitetens sjöbefälsutbildningar; samt intervjuer med branschföreträdare. Sammanlagt har 18 personer intervjuats om deras respektive organisationers strategiska och praktiska hållbarhetsarbete. 

Utförande parter: Linnéuniversitetet, Prioriterat AB, Chalmers

Mycket snack, lite verkstad

Alla är överens om att det är viktigt och många aktörer har det inpräntat i policydokument. Men i praktiken görs inte mycket för att nå en social hållbarhet inom sjöfarten. Cecilia Österman, forskare vid Linnéuniversitet, är inte speciellt förvånad över resultatet i den senaste förstudien från Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver.

– De flesta aktörer vi har intervjuat har en policy kring arbetsmiljö och arbetsliv, men man verkar se det som en hygienfaktor som ska lösa sig självt. Vi har inte lyckats identifiera några exempel på aktörer som arbetar med det här strategiskt där man har en uttalad plan för hur man ska ta nästa steg i arbetet. 

Resultatet bekräftar ungefär den bild Cecilia Österman hade innan hon gick in i arbetet med förstudien som kartlagt hur man jobbar med de sociala dimensionerna inom sjöfarten. Det finns ett stort glapp mellan policys och praktik som behöver täppas till.
Är inte det lite sorgligt?

– Både ja och nej. Sjöfarten är ju världens mest globaliserade bransch och ser man det utifrån det perspektivet så kan man se resultatet som ett utryck för att vi ändå har det rätt okej i Sverige. Kanske är vi lite nöjda med det och tycker andra saker är viktigare. Men samtidigt finns det många nya utmaningar att ta tag i. Ohälsan ser till exempel annorlunda ut idag än den gjorde förut. Vi kan inte vara nöjda med att folk inte dör på jobbet, vi måste ha högre ambitioner än så. Den psykiska ohälsan ökar och folk dör i förtid av stressrelaterade sjukdomar och så vidare. Vi ska ha ett bra, stimulerade och utvecklande arbetsliv, inte bara överleva dagen.

I ett globalt perspektiv toppar sjöfarten självmordsstatistiken bland yrkesprofessioner. Vad det beror på att svårt att säga – problematiken bakom är komplex, menar Cecilia Österman.

– Jag tror att det delvis kan bero på att vi definierat sjösäkerhet för smalt. När man pratar om ett förebyggande proaktivt sjösäkerhetsarbete så fokuserar man i praktiken på att fartyg inte ska brinna upp, sjunka eller krocka. Man glömmer arbetsmiljöfrågorna som till syvende och sist påverkar sjösäkerheten.

På jämställdshetsområdet finns också mycket att göra. Sjöfarten är fortfarande fast i gamla traditioner och mönster som verkar svåra att tråckla sig ur.

– Metoorörelsen satte igång 2017 och förra året bestämde IMO att världssjöfartens dag skulle firas på temat ”empowering women”. Under de 30 år jag har hållit på med sjöfart har det aldrig varit så mycket fokus på jämställdhet och kvinnors villkor som nu. Trots det har jag bara den är veckan sett två exempel på ”manels” där man på branschkonferenser bara bjuder in vita medelåldersmän till paneldiskussioner. Ändå säger man att jämställdhet är viktigt. Mycket snack i liten verkstad, säger jag.

Cecilia Österman tycker att sjöfarten, ja egentligen alla borde fundera lite mer kring begreppet hållbarhet. Vad menar vi egentligen när vi pratar om hållbarhet?

– Begreppet blir ofta synonymt med ekologisk eller miljömässig hållbarhet, eller ännu snävare klimatmässig. En hållbar sjöfart blir då självklart en klimatsmart sjöfart. Vi måste bli bättre på att zooma ut, på att fundera över hur saker också påverkar den sociala dimensionen, säger hon och fortsätter:
– Jag skulle vilja se mera forskning som tittar på den komplexa organisatoriska strukturen inom sjöfarten. Den är ju så spridd. Dels är man på olika ställen geografiskt, dels är det många organisationer som påverkar. Det är litegrann som Kalle Anka frågar Långben på Julafton: Vem är det som kör egentligen? När man inte vet vem som fattar besluten är det svårt att arbeta med någon fråga strategiskt. De är inte de som äger fartygen som är arbetsgivare. Då finns inga incitament att göra arbetsmiljöförbättringar.

Det finns alltså mycket att göra kring ”Social hållbarhet i praktiken” – som också förstudien heter. Vad blir nästa steg för forskarna efter den?

– Vi hoppas kunna gå vidare med sjöbefälsutbildningarna på Linnéuniversitetet och Chalmers. Hur kan vi bli bättre på att fånga upp, inkludera och tydliggöra social hållbarhet under utbildningen? Det är något vi kan göra rent konkret, men sen är det förstås också viktigt att gå vidare med frågan kring hur vi ska bli bättre på att gå från ord till handling. Jag tycker till exempel det skulle vara intressant att titta på affärsvärdet av dessa frågor. Är det bara småtrevligt, eller finns det också något annat att vinna på social hållbarhet?

Läs rapporten SHIP – Social hållbarhet i praktiken

Det går åt fel håll

Sjöfartens totala utsläpp av växthusgaser har ökat med 10 procent mellan 2012 och 2018. Det visar IMO:s fjärde rapport om växthusgaser som släpptes härom veckan. Speciellt uppmärksammas metanutsläppen som ökat med 150 procent under perioden.

Metan räknas som en ”climate super pollutant” och alstrar under en 20-årsperiod 86 gånger mer värme i atmosfären än koldioxid. Den 150 procentiga ökningen av utsläppen av gasen förmodas bero på att användningen av LNG som fartygsbränsle har ökat. Men den har bara ökat med 28 procent. Att det är flera gånger mer metanutsläpp förklaras med att LNG-motorer optimerats för att att släppa ut så lite kväveoxider som möjligt – en process som istället skapar högre metanutsläpp. Forskarna på ICCT (International Council on Clean Transportation) som lett arbetet med studien rekommenderar därför att metan inkluderas i IMO:s konstruktionsstandard för nya fartyg – Efficiency Design Index (EEDI). Än så länge är bara koldioxid inkluderat.

– Vi rekommenderar IMO att inkludera alla växthusgaser, inklusive metan, i nästa fas av EEDI för att begränsa utsläppen från nya LNG-drivna fartyg, säger Bryan Comer, senior forskare på ICCT i ett pressmeddelande.

Metanutsläppen må vara ett problem, men än värre är rapportens prognos som pekar på att sjöfarten, trots effektivitetsvinster, kommer att öka sina utsläpp med ytterligare 50 procent till 2050 – något som går tvärtemot IMO:s mål att halvera sjöfartens utsläpp mellan 2008 och 2050. Anledningen är att transportbehoven har ökat och kommer att öka. Bara under de studerade åren har de växt dubbelt så fort jämfört med energieffektiviseringen.

– Noterbart är att förbättringarna i bränsleeffektivitet har avtagit sedan 2015, med årliga förbättringar på bara 1% till 2%, säger Dan Rutherford, chef för på ICCT:s marina del. Nu behövs nya regleringar för att påskynda innovativa bränsleeffektivitetsteknologier som vindassisterad framdrivning, batterier och utveckling av nya bränslen med låga, eller noll utsläpp.

Studien är också den första där IMO mätt utsläppen av black carbon, en annan ”super pollutant” och typ av sot som har starkt negativ inverkan på i synnerhet arktisk miljö och i förlängningen klimatet. Utsläppen av black carbon ökade med 12 procent mellan 2012 och 2018.

  • 1
  • 2

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.