Månad: juni 2020

Sjöfolk borde hyllas likt vårdpersonal

Idag firas sjöfolkets dag världen över. Temat är självklart – kampanjen ”Sjöfolk är samhällsviktiga nyckelarbetare” är en hyllning till alla de tusentals sjömän som tvingats göra stora uppoffringar för att världshandeln ska kunna hållas igång.

”Sjöfolk, mina kära kollegor, ni går i frontlinjen i denna globala kamp. Jag vill att ni ska veta att ni inte är ensamma. Ni är inte bortglömda.” Så skrev IMO:s generalsekreterare Kitack Lim i ett personligt meddelande till världens sjöfolk den 20 april.

Två månader senare funkar den globala handeln fortfarande, men för många av de som ser till att den gör det är det sämre ställt. Runt om i världen sitter tusentals sjömän isolerade ombord utan möjlighet att komma hem till sina nära och kära. Den egna ekonomin har ofta fått sig en törn, för vissa är den skjuten i sank. Lönen, som de där hemma också är beroende av, är plötsligt borta. Kanske också jobbet. Oron stiger. Både den psykiska och fysiska hälsan vacklar. Tragiska rapporterna om självmord börjar komma.

– Det har skett på lastfartyg, men framför allt på kryssningsfartyg där man ofta sitter isolerad i hytten utan tillgång till swimmingpool, gym eller någonting. På ett fartyg som ligger utanför Barbados och som jag har kontakt med har ett par dödsfall inträffat, säger Christer Lindvall, sjökapten och ledamot i Stiftelsen Svensk Sjömanshus.

Han var själv med på det IMO-möte i Manilla för tio år sedan när beslutet togs om att instifta en sjöfolkets dag. Syftet var att sprida ljus över ett yrke med en ljus framtid. Varje år sedan dess har det kampanjats på ett tema inför dagen, ett tema som ska verka för att göra sjöfarten lite bättre, lite mer attraktiv. För två år sedan uppmärksammades behovet av fler kvinnor till sjöss, medan förra året ägnades åt sjömäns hälsa. I år riktar man sig tydligare utåt, mot IMO:s medlemsstater med en önskan om att sjöfolk också ska få ett erkännande likt det världens vårdpersonal fått under coronapandemin.  Kampanjen framhåller vikten av att ombordanställda ska klassas som samhällsviktiga och att resor inom och mellan länder möjliggörs för dem.

– I Sverige har det fungerat förhållandevis bra. På tankbåtar har den filippinska besättningen, så vitt jag förstår, gått med på att vara kvar ombord ett tag till utöver sin period. För dem finns två anledningar till det. För det första kommer de bara till Manilla om de åker hem. Det finns inga interna kommunikationer samtidigt som det råder utegångsförbud. För det andra hänger försörjningsbördan ofta över dem. Vissa får bara betalt när de är ombord och risken är dessutom att de förlorar jobbet om de åker hem.

Hur har då världens redare hanterat coronasituationen? Christer Lindvall tycker att han sett både föredömen och rena skräckexempel.

– Det finns ju de som gjort allt för att besättningen ska komma hem, till och med chartrat fartyg, medan den sämsta delen drar in på löner eller förlänger kontrakten till 17 månader som man nu gjort i Panama. Vissa får inte ens betalt när de sitter isolerade ombord. Det stora problemet är dock inte redarna utan staterna. Det är där IMO vill påverka. Såväl kust-, flagg- och hamnstater, ja även sjömännens hemländer sätter gränser.

Christer Lindvall tycker att en utvärdering kring hur sjöfolk drabbats av coronasituationen ska göras, förslagsvis på EU-nivå.

– För vår framtida rekrytering gäller det att vi kan visa att det inte kommer att se ut så här framöver. Annars vågar ingen gå till sjöss.

“Osmakligt och inhumant”

Mikael Lindmark, Seko sjöfolk, är starkt kritisk till flaggstaten Panamas beslut att göra det möjligt att ytterligare förlänga kontrakten … Läs mer

Se webinariet Nya resultat från Hållbar sjöfart

Under våren har de trillat in – resultaten från första årets förstudier inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver. Det handlar om allt från ammoniak och el till utsläppsrätter och hamnbuller. På ett webinarium den 23 juni 2020 presenterades de som är klara hittills – varför de gjorts, vad man kommit fram till och inte minst – vad som blir nästa steg i forskningen. Här kan du se det i sin helhet.

Size, specialization and flexibility – the role of ports in a sustainable transport system

I regeringens nationella godsstrategi framgår att omställningen till ett hållbart transportsystem måste ske delvis genom ökad elektrifiering och ökad användning av förnybart bränsle samt delvis genom en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. I den här förstudien undersöks hamnarnas roll i en sådan överflyttning. 

Utförande parter: VTI, Göteborgs universitet

Små hamnar beräknas få större delen av trafiken vid överflyttning

Trender vill peka på en ökad koncentration till de stora hamnarna. Men en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart kan tvärtom leda till att den överflyttade trafiken främst går via små hamnar. Det visar modellberäkningar i en ny förstudie.

– I den mån vi får en överflyttning till sjöfart hamnar en stor del i de små hamnarna. Orsaken är helt enkelt att överflyttningen kommer till stånd på grund av att sjöbenet förlängs. Många mindre hamnar ligger nära godsflödenas avsändare och mottagare och därför går det att förlänga sträckorna till sjöss och minska landtransporterna, säger Axel Merkel på VTI.

Han är en av forskarna bakom en ny förstudie som undersöker små hamnars potential och roll vid en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Egentligen går studien, som gjorts inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver, mot gällande trender.

– Dominerande logistiktrender talar om storleksfördelar, ansamling av mycket gods till ett fåtal stråk och större fartyg som aldrig skulle kunna gå på små hamnar. Mycket talar alltså emot en ökad användning av små hamnar, men samtidigt ser vi att det finns en relevant fråga att ställa här. Om vi nu ska ha en överflyttning till sjö – Hur viktigt är det då att upprätthålla ett så diversifierat och brett hamnutbud som vi har idag? 

Enligt de fyra scenarier som forskargruppen modellerat fram kan de små hamnarnas roll i ett framtida konkurrenskraftigt sjöfartssystem inte negligeras. Framför allt två av scenarierna, ett som utgår från att kostnaderna för sjötransporterna minskar och ett som utgår från att kostnaderna för vägtransporter ökar, visar att sjöfartens ökade transportvolymer vid en överflyttning främst fångas upp av mindre hamnar.

Det finns dock hinder på vägen, hinder som stavas kostnader. Lotsning i små hamnar förknippas ofta med höga kostnader och mycket tidsåtgång per transporterat ton eller enhet. Det nuvarande farledavgiftssystemet minskar också incitamenten för att frakta gods sjövägen, liksom de generellt höga anlöpskostnaderna som bidrar till att anlöp i mindre hamnar undviks, vilket kan få följden att sjöbenet förkortas.

– Lotskostnaden är den stora kostnaden. Vi ser att man kan få ner den t ex med hjälp av automatisering eller lotsning på distans. Med hjälp av automatisering kan man också få ner kostnaden för lossning och lastning. Om ombordpersonal fick lasta och lossa, vilket är förbjudet idag, skulle det också bli både billigare och smidigare, säger Axel Merkels kollega på VTI, Inge Vierth, som lett arbetet med studien.

Resultatet från förstudien har redan väckt stort intresse, bland annat hos Trafikverket. Medel har också sökts från Trafikverkets sjöfartsportfölj för en fördjupande studie och har fått en så kallad skissansökan beviljad, vilket betyder att forskargruppen fått grönt ljus att lämna in ett detaljerat förslag till en huvudstudie.

– Om den går igenom kommer vi att fördjupa oss i de höga anlöpskostnaderna. Vad som driver dem och vad som krävs för att minska dem så att sjöfartsupplägg blir konkurrenskraftiga med landbaserade upplägg. Här kommer förstås också de höga lots- och lastningskostnaderna in, säger Inge Vierth.

Författarna bakom förstudien är: Axel Merkel (VTI), (Inge Vierth (VTI), Magnus Johansson (VTI), Marta Gonzalez-Aregall (Göteborgs Universitet), Anastasia Christodoulou (Göteborgs Universitet), Kevin Cullinane (Göteborgs Universitet).

Läs studien

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.