Månad: maj 2020

Fartyg från ”vita länder” belastar havsmiljön mest

Det är inte fartyg från svartlistade länder utan de från vitlistade som belastar havsmiljön i Östersjön mest. Även nyare fartyg står för ett större antal anmärkningar än äldre. Resultatet från en ny förstudie om hamnstatskontroller förvånar forskarna.

– Vi har jämfört data från alla fartygs senaste inspektion för att få en ögonblicksbild över hur de belastar miljön. Och även om nyare fartyg har ett lägre antal anmärkningar per fartyg så står de totalt sett för ett större antal anmärkningar eftersom de är betydligt fler. Det är väldigt många i åldersklassen 6 – 15 år, vilket resulterar i att de har störst potentiell belastning på havsmiljön i Östersjön, säger Ida-Maja Hassellöv, forskare på Chalmers som lett arbetet av Lighthouseförstudien som gjorts inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart.

Lika förvånade är resultatet när man jämfört fartyg från Paris MoU:s klassificeringssystem med vita, gråa och svarta flaggstater. Det är inte fartyg från den svarta listan (som består av stater vars fartyg belagts med kvarstad flest gånger för att de inte klarat inspektionerna) utan tvärtom de vita flaggstaterna som belastar havsmiljön mest eftersom de har fler fartyg på Östersjön.

– Det är egentligen inte så konstigt om man vänder på perspektivet, vilket vi har gjort. Regleringen av sjöfartens miljöpåverkan är så hårt knuten till individuella fartyg. Man inspekterar ett fartyg i taget och tar inte hänsyn till den samlade belastningen från alla fartyg inom ett geografiskt område. Men i vår studie slår det igenom.

– Här finns en utvecklingspotential. Vi har fått ett fantastiskt fint stöd av Transportstyrelsen, Paris MoU och Havs- och vattenmyndigheten i det här arbetet. De har tålmodigt svarat på våra frågor, men i ett möjligt kommande större projekt så skulle man vilja ha med dem och rederier som partners så det säkerställs att användarsidan kommer med.

I övrigt visar rapporten att Paris MoUs system för hamnstatskontroller är ett gediget och viktigt verktyg för att förhindra föroreningar från fartyg, men att det finns ett gap mellan detta och den marina miljöförvaltningen inom EU.

– Mycket inom Paris MoU handlar om att förebygga utsläpp av olja, vilket förstås är bra, men sjöfarten påverkar ju också andra aspekter, till exempel biologisk mångfald, havsbottnens integritet och undervattenbuller. Här finns möjligheter att utveckla och anpassa nuvarande system för hamnstatskontroller som även inkluderar dessa aspekter. En ytterligare utveckling av systemet skulle kunna vara att man också följer upp fartygs verksamhet rör sig under perioden mellan inspektioner, säger Ida-Maja Hassellöv.

Förstudien “Use of port State control inspection data from the Paris MoU to assess pressure from shipping on the marine environment: A study of ships operating in the Baltic Sea region” har författas av Ida-Maja Hassellöv (Chalmers), Kjell Larsson (Linnéuniversitetet), Nefeli Simopoulou (Chalmers) och Eva-Lotta Sundblad (Havsmiljöinstitutet).

Läs rapporten

Use of port State control inspection data from the Paris MoU to assess pressure from shipping on the marine environment:

I denna rapport analyseras relationen mellan systemet för inspektion av fartyg vid hamnstatskontroller, implementerat av Paris MoU (Paris Memorandum of Understanding), och Havsmiljödirektivet (MSFD), som förpliktar EUs medlemsstater att uppnå en god miljöstatus i sina marina vatten. De 555 olika typerna av anmärkningar, som är beskrivna i Paris MoUs THESTIS, kallas här fortsättningsvis för anmärkningskoder (deficiency codes). Hur anmärkningskoderna relaterar till, det vill säga direkt eller indirekt påverkar, den marina miljön utforskas. 

Utförande parter: Chalmers, Linnéuniversitet, Havsmiljöinstitutet

Upprop ska rädda sjöfarten

”Krisen inom sjöfarten förvärras av att politikerna inte agerar”, säger Kenny Reinhold, ordförande i Seko sjöfolk. För att skapa tryck i… Läs mer

Dyster prognos för sjöfartens klimatarbete

Nästan hälften tror inte att de har någon möjlighet att fortsätta göra investeringar för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Det visar en enkätundersökning om hur Covid-19 påverkat sjöfarten som den europeiska redarföreningen ECSA gjort bland sina medlemmar.

Bara 26 procent av rederierna tror att de kommer att investera lika mycket som tidigare för att minska sina växthusgasutsläpp, medan 30 procent tror att de kommer att fortsätta göra det men i mindre utsträckning. Resten, 44 procent, ser ingen möjlighet till det alls.

ECSA:s enkät som genomfördes i slutet av april är en dyster läsning på många plan. Coronorapandemins påverkan på den europeiska sjöfartens ekonomi är enorm.  Till exempel tror bara 11 procent av enkätens deltagande aktörer att de kommer att kunna förnya och göra investeringar i sina flottor på samma sätt som tidigare, medan 52 procent inte ser att det kan ske alls.

Enkätundersökningen vittnar om stora förluster, uppsägningar och nedläggningar. Värst drabbade är färje- och kryssningstrafik, bilfraktare och offshore servicetrafik för vilka omsättningen har minskat mer än 60 procent.

Trots att sjöfarten är bransch finns inte mycket hjälp att få. Ett av de mer oroande resultaten i rapporten är att det ganska genomgående saknas nationella, regionala eller lokala åtgärder att vidta mot likviditetsproblem eller att sådana åtgärder inte är tillämpliga på sjöfartssektorn.

Läs rapporten här

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.