Månad: oktober 2019

Rapport efterlyser tydligare svensk hamnpolitik

Hamnverksamhet är främst en kommunal angelägenhet och behandlas inte som en tydlig del i det nationella transportsystemet. En tydligare och mer sammanhållen roll för hamnar på nationell nivå skulle kunna bidra till ökad uppfyllelse av de svenska transportpolitiska målen, skriver Trafikanalys i en ny rapport.

Den svenska hamnpolitiken är minimalistisk, konstaterar Trafikanalys i rapporten Hamnar i fokus. I EU och många av dess medlemsstater har hamnarna sedan länge haft en tydlig roll i transportpolitiken och kommissionen har fattat en rad policybeslut (visserligen ofta rådgivande) kring hur hamnarna bör utvecklas och styras. I Sverige är det istället kommunerna som finansierar, äger och styr våra större hamnar, vilket medför att det statliga inflytandet över planering, lokalisering och utveckling av hamnarna är begränsat.

”Det faktum att hamnverksamhet dock inte behandlas som en tydlig del i det nationella transportsystemet, utan främst är en kommunal angelägenhet, riskerar bland annat leda till att angelägna investeringar i anslutning till hamnar av betydelse för såväl sjöfarten som för anslutande transporter förbises eller faller mellan stolarna i planeringsprocessen”, skriver Trafikanalys i rapporten som är tänkt som ett kunskapsunderlag för det transportpolitiska utvecklingarbetet inom hamnområdet.

En del har gjorts eller försökt att göras. Trafikanalys nämner beredningen inför den s.k. hamnutredningen där regeringen framhöll att en förbättrad infrastruktur till hamnar som är centrala för det svenska transportsystemet bör övervägas. Även Trafikutskottet har utryckt samma sak, men trots det har åtgärder och investeringar mestadels uteblivit.

”Vi kan konstatera att åtgärder och investeringar i infrastruktur för sjöfarten i den nationella åtgärdsplaneringen har varit förhållandevis få under de senaste planeringsperioderna. Detta trots politiska uttalanden om vikten av en förbättrad infrastruktur av betydelse för sjöfarten och målsättningar om överflyttning av gods från väg till bland annat sjöfart”, skriver Trafikanalys.

Trafikanalys skriver vidare att både regeringens maritima strategi, liksom den nationella godstransportstrategin, pekar ut sjöfarten en viktig del för att åstadkomma ett effektivt transportsystem och att hamnarna är viktiga som noder för omlastning. Frågan om hamnarnas roll är alltså fortsatt aktuell. Intressenter och företrädare för svensk hamnverksamhet har i olika sammanhang ”efterlyst ett mer nationellt perspektiv och mera samordning när det gäller planering och lokalisering av hamnar”. Det kan ligga nära till hands att efterfråga en statlig strategisk plan för hamnverksamhet som tas fram i samverkan mellan hamnarna och andra berörda aktörer, skriver Trafikanalys:

”En sådan plan skulle bland annat hantera och ta ställning till såväl hur det svenska hamnnätet ser ut i dag som hur det bör se ut och utvecklas inför framtida transportbehov. Samtidigt har vi konstaterat att ett sådant arbete förbereddes av den s.k. Hamnstrategiutredningen, men att det sedan inte togs vidare politiskt. Har det skett förändringar i omvärld eller politik som skulle göra att ett sådant arbete idag skulle kunna nå hela vägen fram till en hamnstrategi?”

Läs hela utredningen här

EU to Launch Ocean Tracker

The European Union (EU) is set to launch a new interactive map, dubbed The Ocean Tracker, to follow the commitments, made by governments,… Läs mer

Så ska den psykiska ohälsan förebyggas

Deprimerade sjömän har i alla tider gått under radarn. Men när sjöfarten nu också implementerar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö finns ingen återvändo. Den psykiska ohälsan inom sjöfarten och dess orsaker måste synliggöras, kartläggas och framför allt – förebyggas.

”Jag sitter här med en patient som vill ha ett förnyat certifikat för inre sjöfart. Hen ser och hör alldeles utmärkt och uppfyller därmed kraven, men i övrigt är inte hälsan bra. Hur länge ska det skrivas ut certifikat till personer som inte borde få deltaga i det tunga arbetet ombord. Personen har dessutom en central roll i fartygets säkerhetshetsorganisation.”

Efter att Transportstyrelsen fått många samtal från oroliga läkare bestämde man sig för fem år sedan att undersöka möjligheten till att utöka hälsokontrollerna för certifikaten ”inre fart” och ”fiskare”. Man gav uppdraget till Joakim Dahlman och en forskargrupp på Chalmers att kartlägga vilka typer av sjukdomstyper som var mest förekommande bland sjömän och vilka erfarenheter de så kallade sjömansläkarna hade.

– Vi gjorde en stor registerstudie där vi lyfte personer med certifikaten ”inre fart” och ”fiskare” ur sjöfartsregistret och körde dem mot Socialstyrelsens olika sjukdoms- cancer- och mortalitetsregister. När vi fick tillbaka siffrorna från Socialstyrelsen så visade det sig att den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i gruppen var psykisk ohälsa, säger Joakim Dahlman.

Det var en stor överraskning. Att folk sökte vård i så stor omfattning för depression, stress, utmattning etc, var inget man hade räknat med.

– Men vi hade inte tid att fördjupa oss mer i det inom ramen för studien som syftade till att ta fram rekommendationer för hur man ska utöka hälsokontrollen. Det enda vi kunde göra vara att föreslå att man bör väga in en psykologisk bedömning också i likhet med det som redan finns i flera av våra grannländer.

Fem år senare har dock chansen att ta det hela vidare uppstått. Inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver arbetar VTI genom Joakim Dahlman och hans kollega Gabriella Eriksson med en förstudie där en ny fördjupad och mer omfattande registerstudie genomförs.  Data samlas även in från rederier, företagshälsovård och myndigheter. Tanken är att man ska utreda omfattningen av och orsaker till psykisk ohälsa inom en större del av den svenska sjöfarten. I Studien samarbetar man även med Chalmers och har medfinansiering från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.

– Vi har en hypotes om att det kanske inte ser lika allvarligt ut överallt, men att det också finns en relativt hög representation av psykisk ohälsa bland andra certifikat, fartområden och yrkeskategorier. Sjuktalen är relativt och historiskt höga inom sjöfarten, säger Joakim Dahlman.

Men en sjöman som mår skit klagar inte. En håller det för sig själv. Behöver man uppsöka sjukvården görs det på fritiden så att det inte märks på jobbet. Tystnadskulturen gör sjöfarten till en av den psykiska ohälsans blinda fläckar.
– Jag har en misstanke om att problemet inte är mindre hos dem som går långa trader till sjöss och det kommer säkert skilja sig mellan yrkesgrupperna ombord.

Studien är också knuten till Arbetsmiljölagens tillägg (AFS 2015:4) som reglerar den psykosociala arbetsmiljön och som sjöfarten implementerar först nu, drygt tre år efter att den trädde i kraft.
– Det innebär att sjöfarten nu måste ha en helt annan organisation för hantering och framförallt förebyggande av psykisk ohälsa. Därför är det intressant att göra denna studie nu när det förhoppningsvis kommer att hända något.

Förstudien är bara början. Parallellt övergår arbetet i ett tre år långt forskningsprojekt där sjukskrivningstalen och den psykiska ohälsan inom sjöfarten undersöks över tid – något man precis tilldelats pengar av Trafikverket för.

– Genom detta får vi chansen att vid slutet av 2021 genomföra ytterligare en större registerstudie där vi kan helst vill se att sjuktalen minskar som ett resultat av de insatser vi hoppas se inom branschen.

Vad finns det då för utmaningar med ett sådant här projekt? Forskningen i sig är nog inga problem att genomföra, tror Joakim Dahlman – utmaningen handlar om att få rederierna att arbeta på ett förebyggande sätt, att förändra den kultur som finns och framförallt att det får genomslag i verksamheten ombord.
– Just därför är det bra att vi har tre år på oss att studera hur man arbetar med att implementera de här bitarna i sjöfarten.

Så hur har branschen reagerat på forskningen?
– Positivt. Jag har inte stött på någon som varit negativ vare sig när vi gjorde den förra studien 2014-2015 eller nu. Det är snarare så att man är tacksam att vi belyser de här frågorna. Det finns en helt annan vilja i sjöfarten att ta hand om problemen nu och att erbjuda en god psykosocial arbetsmiljö ger konkurrensfördelar om jobben, säger Joakim Dahlman.

Fler artiklar om projekt i Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart
Bättre hamnstatskontroller skulle kunna gynna miljön
Rena skrov vinner i längden
I hamnen ekar undervattensbullret
Fossilfria färjor i stan – en självklarhet men ändå inte
Det behövs ett ökat fokus på de sociala dimensionerna
Vad är det för likhet mellan en tyngdlyftare och ett fartyg?

Båtfaktorn i centrum på seminarium

Transportköpare prioriterar fortfarande lastbilen. Kollektivtrafiken buss och andra färdmedel på land. Hur ska vi få fler folk och transporter att åka på vatten? Jo, bland annat med hjälp av ”båtfaktorn”.

När det gäller export och import används vattnet väl. 70-80 procent av transporterna in och ut från Sverige går på sjön. Siffrorna för inlandstransporter är inte lika imponerande. Bara 3-5 procent av transporterna färdas på vatten. Det konstaterade Carola Alzén från Mälarhamnar när hon presenterade ”Mälaren som den nya motorvägen” för de runt hundra personer som deltog i Lighthouse och SSPA:s seminarium om inlands och kustsjöfart i Göteborg på tisdagen.

– 70 procent av den svenska befolkningen bor inom fem mil från kusten. Vi har en lång kustlinje och möjligheterna är stora. Sjöfartslederna finns här för att användas. Vi måste bara övertyga våra kunder om det.

Seminariet var uppdelat i tre teman – ett kring hamnars och regioners perspektiv, ett kring logistiska lösningar och ett om vattenvägar i urbana miljöer. Presentationerna och diskussionerna kring alla teman hade en sak gemensamt – hur ska vi övertyga andra om att vattenvägen är grejen?

Jan Snoeij från Holländska företaget 4Shpping som skapat en öppen marknadsplats för transportköpare, speditörer och rederier – ett smart bokningssystem där till exempel tids- pris- och klimatjämförelser på olika transportalternativ jämförs – berättade att man arbetat mycket mot myndigheter, regioner, transportköpare och företag för att stimulera och realisera ett skifte.

– Den stora utmaningen har varit att bryta upp de personliga relationerna mellan speditörer och transportköpare och få alla att arbeta tillsammans, sa han under en paneldiskussion kring logistiska lösningar.

På samma fråga svarade Danny Van Rijkel, logistikutvecklare i regionen Oost Vlanderen, Belgien, att departement och myndigheter i Sverige först och främst måste rekrytera mer folk från industrin.

– Det måste skapas en förståelse för vad rederier har att konfronteras med. Det är inte bara att bli miljövänlig, du måste alltid fokusera på kostnaderna.

Men allt handlar inte om kostnader. Sjöfarten har också andra fördelar, till exempel ”båtfaktorn”, berättade Karl Garme från KTH när han pratade möjligheter för mer kollektivtrafik på vatten. En studie som gjorts inom Lighthouse Postdoktorprogram kring resvanor på färjor visade till exempel att miljön och atmosfären ombord gjorde resan attraktiv. Förutom att läsa mail var den vanligaste aktiviteten att prata med andra resenärer, något som skiljer sig från andra transportmedel. Många passagerare uppgav också att dom uppskattade utsikten från färjan.

– Det här är förstås en kuriositet, men detta är ändå intressant och något som borde tas tillvara på.

Tre teman. 12 presentationer. Pia Berglund, nationell samordnare för inrikes sjöfart, fick uppgiften att summera dagen. Inte helt lätt.
– Vi har rört oss från norra Sverige ner till Norrköping och sen till Nederländerna och Belgien och tillbaka till Göteborg och Stockholm. Vi har berört allt från sopor till skogsprodukter. Men det är så det är med sjöfart.

Tyvärr känner inte många till hur den fungerar. Och folk är rädda för det okända. Här kan vi också ta hjälp av båtfaktorn för att få till förändring, sa Pia Berglund lite halvt på skämt inann hon avslutade.
– Jag är optimistisk. Det finns en vilja, både här och hos politikerna i Stockholm. Folk börjar hänga på båtwiben.

Se seminariet om inlands- och kustsjöfart här

  • 1
  • 2

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.