Månad: juni 2019

Hallå där, Rebecca Dalén |

Hallå där Rebecca Dalén från Maritimt Forum och en av organisatörerna bakom den Maritima mötesplatsen på årets Almedalsvecka som drar igång… Läs mer

Trendbrott i svensk sjöfart |

Det sammanlagda svenskkontrollerade tonnaget har ökat från 12 till 17 miljoner brutto mellan 2011 och 2018, konstaterar Trafikanalys. Läs mer

Får den isen att lossna?

Relationen mellan sjöfarten och svenska ungdomar har varit iskall ett tag.
Kan isbrytaren Atle mjuka upp den? Idag invigdes Sjöfartskonvojen som ska få ungdomar att söka till sjöfarten igen.

Det handlar om att synliggöra sjöfarten och vad dess yrkesroller innebär, sa Ted Bågfeldt, prefekt på Sjöfartshögskolan i Kalmar när han invigningstalade på kajen intill Amerikaskjulet i Göteborgs hamn.

– Jag vill påstå att sjöfarten i mångt och mycket är framtiden i Transportsverige. Sjötransporterna kommer att öka, vilket innebär att mer och mer personal kommer att behövas. Men då kanske någon tänker; det här med självkörande fartyg då? Våra slutsatser är att det inte kommer att behövas färre antal människor. Däremot kommer kompetensen att förändras. Om ett år, max två hoppas vi att få se lite andra siffror i utbildningssystemet.

Sedan fick folket som samlats borda Atle och bekanta sig med både fartyg och personal. Och i tältet på kajen kunde man navigera ett fartyg med hjälp av VR-glasögon och ta del av information från alla utställare. Men så här ottan, vid tiotiden, var det mest gamla och små som hittat hit. Den huvudsakliga målgruppen hade knappast ens börjat röra på sig där hemma.
Hinner de hit i tid? Atle stänger klockan 15!
Wakey wakey boys and girls!

Här stannar konvojen 2019:
24 juni Göteborg – Amerikaskjulet, kaj 36
26 juni Lysekil – Anderssonskajen
28 juni Halmstad – Nissankajen
30 juni Helsingborg – Pixlapiren
2 juli Karlskrona – Verköhamnen
6 juli Norrköping – Pampushamnen
9 juli Stockholm – Frihamnen, F650
12 juli Härnösand
14 juli Örnsköldsvik – Stadskajen
16 juli Skellefteå – Skelleftehamn, Handelskajen/Jubileumskajen
18 juli Luleå – Gamla Malmkajen

Tider för Sjöfartskonvojen
Evenemangsområdet 9-17
Öppet fartyg 10-15

Vad är det för likhet mellan en tyngdlyftare och ett fartyg?

Jo, båda går igång på ammoniak. Sådär kanske den lite lagom skojfriske kan skämta i framtiden. Mycket tyder nämligen på att ammoniak har de rätta kvalitéerna för att användas som fartygsbränsle. Forskning pågår i Lighthouse regi.

I jakten på framtidens sjöfartsbränslen surras det plötsligt en hel del om ammoniak, säger Julia Hansson, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Därför är det extra kul att hon, inom ramen för Trafikverkets  branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver, tillsammans med andra forskare ska ta sig an detta möjliga bränsle i en förstudie.

– Inom sjöfarten har det inte gjorts mycket om ammoniak som bränsle tidigare, men nu är det plötsligt många aktörer intresserade av det som bränsle och parallellt med oss finns andra som försöker analysera och förstå potentialen, säger Julia Hansson.

Tidigare har Lloyds Register, UMAS (University Maritime Advisory Services), MAN Energy Solutions och Alfa Laval, fingrat på ämnets potential och samma dag som Lighthouse pratar med Julia Hansson släpper Holländska C-Job Naval Architect nyheten om en studie som visar att ammoniak kan fungera säkert och effektivt som bränsle. De gör det dock med samma brasklapp – mer forskning och tester krävs.  

Så vad i ligger osäkerheten? För det första produceras ammoniak idag främst från fossila råvaror, vilket innebär att ämnet bidrar till koldioxidutsläpp även om det i sig inte släpper ut något när det förbränns. En omställning till ett förnybart produktionssätt behövs alltså.

– Möjligheterna för det är goda, men det är förstås en utmaning i sig, säger Julia Hansson

Förstudien drog igång med ett examensarbete som slutförts på Chalmers nu i dagarna av studenterna Josefin Lövdahl och Maria Magnusson. Deras arbete, en slags första värdemätare som projektet sedan tar avstamp i, visar att ammoniak har en hög potential, även vid jämförelse med andra förnybara bränslen.

– Vätgas är mer kostnadseffektivt att framställa idag, men kostar å andra sidan mer att lagra än ammoniak som är lättare att förvara. Om produktionsmetoden förbättras blir konkurrensfördelarna förstås ännu större. En annan fördel med ammoniak är att det redan finns viss infrastruktur på plats eftersom det är en kemikalie som tillverkas i stora kvantiteter, säger Maria Magnusson.

Både vätgas och ammoniak kan användas i förbränningsmotorer men även med bränsleceller.
Det finns dock en del frågetecken.

– Vad vi vet är det inte kvantifierat i dagsläget hur stora kväveoxidutsläppen blir när använder ammoniak i en förbränningsmotor, säger Josefin Lövdahl.

Ammoniak är också (precis som de flesta bränslen) en giftig produkt som är farlig att andas in och som har en obehaglig lukt i låga koncentrationer.

– Det kan var problematiskt vid hanteringen, säger Julia Hansson och fortsätter:
– Eftersom det inte används som bränsle så kommer det att behövas nya regler kring det, vilket kommer att ta tid att få fram.

Framdrivningstekniken är också något som behöver undersökas vidare.

– Enligt de analyser vi har gjort verkar bränsleceller vara mer kostnadseffektivt än förbränningsmotorer. Men fler tester måste göras. Man måste inte bara säkerställa att det fungerar, man måste också se över vad själva tekniken med bränsleceller kostar. Kostnaden måste bli rimlig för sjöfarten, säger Julia Hansson.

Medan exjobbet i huvudsak varit en litteraturstudie så kommer förstudien också vara mer praktisk inriktad.

– Vi kommer också att kontakta sjöfartsaktörerna. Är detta intressant för dem? Vad är svårigheterna? Vilket tidsperspektiv tänker de sig? 

Så. Om allt flyter på – när kan ammoniak finnas på marknaden som fartygsbränsle?

– Svårt att svara på. Det är bland annat det vi ska försöka ta reda på nu. Förhoppningsvis kan jag svara lite bättre på den frågan när förstudien är klar. Det är så mycket som påverkar, inte minst utvecklingen inom andra transportområden, styrmedel och så vidare.

Projektet pågår till februari, men Julia Hansson hoppas att man har de mesta av svaren redan i oktober.
– Om det då visar sig att ammoniak fortfarande har hög potential jämfört med andra biobränslen hade det varit jätteintressant att testa detta i ett demonstrationsprojekt ihop med någon annan aktör.


Fotnot: I projektet The potential of ammonia as fuel for shipping ingår forskarna Julia Hansson (IVL), Selma Brynolf (Chalmers), Karin Andersson (Chalmers), Erik Fridell (IVL) and Maria Grahn (Chalmers). Wallenius Marine, Stena, Preem, Yara och Lighthouse bidrar också.

  • 1
  • 2

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.