Månad: april 2019

Regeringen: Sjöfarten ska omgående prioriteras

Fördubblat anslag till sjöfarten, men inte mer pengar till transportområdena i stort. Förra veckans regeringsbeslut är en order till Trafikverket att omgående göra nödvändiga prioriteringar till fördel för sjöfartsforskningen.

Det ska bli mycket intressant att få mer information om vad dagens regeringsbeslut konkret innebär, sa Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman när beskedet kom från regeringen i förra veckan om att man dubblar avsättningen till sjöfarts-FoI. Så Lighthouse ställde några frågor till infrastrukturdepartementet. Nedan har ämnesråd Magnus Axelsson svarat på dem via mail.

1. Sverige har under lång tid satsat väldigt lite, minst i Norden, på sjöfarts-FoI. Varför kommer satsningen just nu?
– Regeringen aviserade i beslutet om fastställelse av nationell plan i maj 2018 att satsningen på sjöfartsforskningen skulle öka. Trafikverket har börjat lägga mer resurser på sjöfart än tidigare, men regeringen vill med beslutet ge Trafikverket order att främja en snabbare upptrappning av stödet till sjöfartsforskning.

2. När kommer pengarna? 2020, eller är det ett tillskott redan i år?
– Regeringen vill med beslutet ge en tydlig signal att andelen sjöfartsforskning ska öka. De totala ramar som regeringen avsatt till forskning och innovation inom transportområdet kommer inte att utökas, utan Trafikverket ska inom givna ramar göra nödvändiga prioriteringar till fördel för sjöfartsforskningen. Regeringen förväntar sig att det arbetet inleds direkt.

3. Finns det mer detaljer kring fokusområden, specifika satsningar eller mål?
– Regeringens mål med ökad forskning inom sjöfarten är självklart att öka sjöfartens attraktionskraft så att andelen godstransporter på sjön ökar. Framförallt genom att en överflyttning sker från väg, men också med ett trafikslagsövergripande perspektiv i fokus med ambitionen att effektivitet och miljöhänsyn ökar. Trafikverket kommer även fortsättningsvis i samverkan med berörda aktörer ansvara för forskningsmedlen slussas till rätt områden.

4. Innebär detta en breddning av miljöansvaret? Idag ingår bara primära effekter inte sekundära miljöeffekter i det.
– De transportpolitiska målen tillsammans med de högt ställda klimatmålen är det regeringen fokuserar på. Trafikverket kommer som nämnts ovan även fortsättningsvis i samverkan med berörda aktörer ansvara för att forskningsmedlen slussas till rätt områden.

5. Ni skriver i ert pressmeddelande att ”Regeringen vill att Trafikverket ska jobba mer aktivt med att informera om stödet till högkvalitativa forsknings- och innovationsprojekt.” Hur? Har man inte gjort det tillräckligt tidigare?
– Regeringen vill med beslutet ge Trafikverket i uppdrag att ytterligare öka samverkan med sjöfartsbranschen och med akademin, så att målet om en i det närmaste fördubblad forskning inom sjöfartsområdet nås så snabbt som möjligt.

Läs regeringsbeslutet

Mer extremvindar till havs

Världens oceaner har blivit stormigare, visar ny forskning. Den australiska studien matchar de modeller som spår mer extremväder i takt med… Läs mer

Maritime Autonomy: The Reality

While merriam-webster.com is succinct in its definition of ’autonomous’, ask 10 people in the maritime sector what ’autonomous’ vessel… Läs mer

Äntligen! Mer pengar till sjöfarten!

Regeringen har beslutat att ge Trafikverket i uppdrag att nästan fördubbla stödet till forskning och innovation på sjöfartsområdet – från nuvarande 55 miljoner upp till 100 miljoner. Välbehövliga pengar som innebär att ett av sjöfartens viktigaste kortsiktiga mål har uppnåtts.

– När jag började på Lighthouse för fyra år sedan och en nationell samverkansplattform startades var ett av de viktigaste målen för sjöfartens aktörer att få ökade statliga medel till sjöfarts-FoI. Vi siktade på att inom fem år nå 100 miljoner kronor. Det är fantastiskt roligt att regeringen nu genomför detta, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

I det land i Norden som hittills satsat minst på forskning inom sjöfartssektorn hoppas nu regeringen att stödet ska främja exportindustrins konkurrenskraft och minska miljö- och klimatpåverkan.
– Att öka sjöfartens konkurrenskraft och attraktivitet är angeläget inte minst i arbetet med att minska transportsektorns utsläpp. Satsningen på forskning och innovation stärker sjöfarten och underlättar till exempel en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth i ett pressmeddelande.

Regeringen vill att Trafikverket ska jobba mer aktivt med att informera om stödet till högkvalitativa forsknings- och innovationsprojekt. Syftet med satsningen är att forskningsstödet ska bidra till en utvecklad och hållbar sjöfart. Trafikverket ska även erbjuda stöd till sökande av forskningsmedel.

Satsningen är ett led i genomförandet av den nationella godstransportstrategin, som regeringen beslutade 2018. Och kanske är ännu mer pengar att vänta.
– Vi dubblar avsättningen till svensk sjöfartsFoI – och det är bara början, sa Tomas Eneroth på Svensk Sjöfarts årsmöte under eftermiddagen.

Har har stora förväntningar på sjöfarten.

– Jag har gett mig tusan på att jag ska göra allt jag kan för att förbättra förutsättningarna. Vi kommer att fortsätta att titta på olika ekonomiska incitament, sa Eneroth enligt Sjöfartstidningen.

Infrastrukturministern pekade på en omställning som behövergöras inom hela transportsektorn. Och den klarar man inte utan sjöfarten. 

– Det kommer att vara helt avgörande att sjöfarten tar sin del om vi ska klara de klimatmål som Sverige säger att vi ska göra.

– Det ska bli mycket intressant att få mer information om vad dagens regeringsbeslut konkret innebär, säger Åsa Burman. Finns det några fokusområden, specifika satsningar eller mål? När kommer pengarna? 2020 eller är det ett tillskott redan i år?

Transportköpare och rederier behöver samverka mer

Trots att det finns en politisk vilja att flytta mer gods från land till sjö prioriteras fortfarande lastbilen. Varför? För att den är flexibel och tillförlitlig? För att det är vad speditörerna erbjuder?  Eller för att politiken inte gör tillräckligt? En forskningsstudie som Trafikverket finansierar ska inte bara ge ny kunskap – den ska också få transportköpare, rederier och speditörer att samverka mer.

Projektet Transportköparens roll för hållbar och ökad sjöfart har pågått ett år. Under den tiden har bland annat fem djupare fallstudier och en workshop med transportköpare, rederier, speditörer och forskare gett en fingervisning om varför inte transportköparna i någon större utsträckning väljer båten framför lastbilen. Linda Styhre, forskare och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet, nämner tre bakomliggande orsaker som man diskuterade på workshopen i slutet av mars.

– En handlar om interna prioriteringar hos transportköparna. Man har helt enkelt inte tid att titta på alternativa lösningar. Även om det finns möjligheter att öka transporter via sjöfart så prioriteras inte det.

En annan orsak är att transportköpare skulle behöva mer kunskap om hur sjöfarten fungerar.
– Det uppfattas som svårare att köpa sjötransporter och att speditörerna inte kommer med tillräckligt skarpa erbjudanden. Även om man efterfrågar så upplever man att det finns en tröghet, säger hon och fortsätter: 
– Speditörer är också ofta organiserade på så vis att man har en avdelning som sysslar enbart med vägtransporter och som transportköpare är det kanske den du har kontakt med. Man kan ju också tänka sig att speditörer kan vara mindre benägna att erbjuda sjötransportlösningar i och med att vissa äger en egen fordonsflotta, men det behöver undersökas vidare.

Den tredje orsaken som lyftes fram på workshopen är att det saknas ett nära samarbete mellan transportköpare, rederier och speditörer.

– Ett närmare samarbete med rederierna skulle förstås öka kunskapen om sjöfarten bland varuägarana. Men många har inte kontakt med rederierna alls. Även om man är en relativt stor varuägare och transportköpare så är man ofta liten spelare för rederierna och det finns ingen speciell relation.

Det behövs någon form av erfarenhetsutbytesplattform, menar Linda Styhre. Det var därför man i projektet, som är ett samarbete mellan IVL Svenska miljöinstitutet, SSPA och Maritimt forum, sammanförde aktörerna på en workshop för att rent konkret få till en förändring.

– Vi arbetar med tillämpad forskning och hoppas att erfarenhetsutbytet ska generera samverkan och ökad överflytt av gods från väg till sjö redan under projektets gång. Maritimt forum är ju med i projektet, och deras roll är bland annat att förmedla och föra ut kunskapen till sina medlemmar.

Men politiken då? Har den verkligen gjort tillräckligt?

– Nej, det är någonting som har framkommit i våra intervjuer med varuägare. De upplever att det finns en politisk vilja men ser samtidigt att vissa beslut som fattas är kontraproduktiva och motverkar en överflytt. Höjda farledsavgifter är till exempel något man nämner, säger Linda Styhre och fortsätter:
– Styrmedel, både som styr mot mer sjöfart men som framför allt styr mot mer hållbara transporter, behövs verkligen. Marknaden fixar inte detta själv. Men styrmedlen behöver vara konsekventa och tydliga. Att ge ett besked om man att man ska satsa på sjöfarten för att sedan göra det dyrare gör det hela lite otydligt.

När man pratar servicekrav är tillförlitlighet och flexibilitet högsta prioritet för transportköparna. Där har lastbilen en fördel.

– Sjöfarten är mer känslig. I synnerhet i vintertid då det kan bli förseningar. Men sjöfarten har också fördelar. Den är ofta billigare, mer energieffektiv och i regel ett bättre alternativ för klimatet.

Kan det vara så att gammal vana hos transportköparna också spelar in?

– Det är precis så. Varför ska man byta en lösning som alltid har funkat? Det är inget man prioriterar. Man kör på i gamla hjulspår och har sina etablerade kontakter.

En slutrapport för projektet ska vara klar i augusti.

Läs mer om projektet här

Nytt svenskt rederi kastar loss

Sverige har fått ett nytt rederi. Wallenius SOL smygstartade så sent som 12 april men har redan beställt fem nya fartyg. Dessutom finns ett… Läs mer

Efter kartläggningen – nu bubblar det

I februari presenterade Business Region Göteborg en kartläggning som visade att den västsvenska sjöfartsnäringen halkat efter andra europeiska länder. I samma veva kom Lighthouse förstudie som vittnade om att sjöfarten måste synas mer för att attrahera ny kompetens.
– Det känns som att den fått stort genomslag. Nu bubblar det, säger Madeleine Johansson på Business Region Göteborg.

Sjöfartsnäringen i Västsverige har det tufft. Sedan den ekonomiska krisen 2008 har antalet anställda sjunkit med en tredjedel – från drygt 9 200 anställda till strax över 6 500. Det visade en kartläggning som Business Region Göteborg publicerade i februari.

– Det vi presenterade var ju siffror och vi kan inte mer än spekulera i vad som ligger bakom. Det vi vet är att en stor kris inträffade och att flera större företag försvann från vissa kommuner, säger Madeleine Johansson som projektlett kartläggningen.

Rapporten nämner nedläggningen av Broströms verksamhet och omstruktureringen och neddragningen av Göteborgs hamn vilket kostat 1500 arbetstillfällen. Vidare har 1 400 jobb försvunnit på Tjörn och Orust sedan Transatlantic, Viking, Najad och Hallberg-Rassy drog ned på eller avvecklade sina verksamheter. Statistiken visar också att förädlingsvärdet, det vill säga det värde som företagen tillför BNP genom sin verksamhet, nästan har halverats – från 7 miljarder kronor till 3,6 miljarder. Det största tappet gjordes direkt efter krisen 2008 och sedan har ingen större återhämtning gjorts.

Så hur tog branschen mot sådana här rätt nedslående siffror?
– Vi har inte fått några reaktioner alls. Jag varken hört bu eller bä. Men som sagt, det här är ju bara en sifferkartläggning och därför är vi, som vi redan skrev i rapporten, nyfikna på vad branschen tycker. Vad har de att säga om siffrorna? Hänger de ihop med specifika utmaningar och trender? De kanske har andra förklaringar till att det ser ut som det gör. I slutet maj ska en kollega till mig ha ett dialogmöte med företag i branschen.

En rapport som däremot Madeleine Johansson känner har fått ett genomslag är Lighthouseförstudien ”Kompetensförsörjning inom den svenska marina och maritima näringen”. Studien, som bland annat fastslår att det inom den marina och maritima näringen saknas kompetens inom framför allt tekniska områden, vänder blickarna mot Norge och hur man där arbetat framgångsrikt med branschspecifika kunskapskluster och centra.

– Jag tror faktiskt att den väckte massa frågor. Min kollega som jobbar med kompetensförsörjning säger att det bubblar lite överallt med kopplingen just till det maritima och framför allt sjöfarten. Jag vet inte om det är kopplat direkt till förstudien men kompetensförsörjningsfrågan har verkligen väckts till liv, säger Madeleine Johansson.

Och ska man tro BRG:s kartläggning så finns förutsättningarna för Västsverige att komma tillbaka som en stark sjöfartsregion: ”Här finns ett utmärkt ekosystem för sjöfart med fina sjöfartsutbildningar, god forskning och viktiga samhällsaktörer i form av såväl myndigheter som försvarsmakt. Testbäddar, inkubatorer och science parks är väl utbyggda och förankrade. Det finns ett stort intresse för maritim miljö och teknik, vi har havet och Vänern”.

– Jag tror att det här är början på någonting och jag tycker att det hörs från flera håll att branschen måste fram, att man måste tala om vad man vill och vara tydlig.
– Jag tycker också att jag får fler inbjudningar till seminarier kring olika sakfrågor inom sjöfarten, att det kommer fler rapporter, till exempel Gröna städers som hade ett utifrånperspektiv. Det kanske var dags för det nu. Det spelar ingen roll vem som har gjort den. Här har någon lagt tid och pengar på att titta på branschen, dess möjligheter, behov och utmaningar. Jag tycker det är bra, det för upp ämnet på agendan, säger Madeleine Johansson.Related content: 

Intervju med Åsa Burman i Sjöfartstidningen

”Under lång tid har staten satsat alldeles för lite pengar på forskning inom Sjöfarten” och ”Det här är oerhört viktigt för hela Branschen”.
Det säger Lightouse verksamhetschef Åsa Burman när hon intervjuas om uppdraget att driva Trafikverkets branschprogram i senaste numret av Sjöfartstidningen.

Läs intervjun här

Snabb omställning i motvind

Sjöfarten står i dag för cirka tre procent av världens koldioxidutsläpp och det traditionella bränslet ger höga utsläpp av svaveloxider,… Läs mer

  • 1
  • 2

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.