Månad: oktober 2018

Lars Nicklason ny kommunikationsansvarig

Den 1:a november blir Lars Nicklason kommunikationsansvarig på Lighthouse. Han vikarierar för Andreas Kron som är föräldraledig till och med april 2019.

– Jag ser fram mot att arbeta som kommunikatör och verka för att sprida den viktiga forskning som sker inom Lighthouse nätverk för en hållbar maritim sektor, säger Lars Nicklason. 

Han har arbetat som journalist i över 20 år, främst med granskande journalistik för Göteborgs Posten och GT. Han har också länge varit knuten till akademin. Mellan 2011 och 2017 producerade han Chalmers Magasin och sedan länge arbetar han också för Göteborgs universitets personaltidning GU Journalen, något som han fortsätter att göra en dag i veckan under sitt vikariat.

Under skrovet på varvets fartyg

Sedan ett antal år tillbaka pågår det ett idogt arbete att katalogisera och digitalisera alla gamla fartygsritningar från varvet i… Läs mer

Starkt år för internationell sjöfart

Den globala sjöfarten växer snabbare än vad den gjort de senaste fem åren med en tillväxt på fyra procent 2017, visar en ny rapport från FN-organet UNCTAD.

UNCTAD, United Nations Conference on Trade And Development, grundades 1964 och ingår I FN:s sekretariat. Rapporten “The Review of Maritime Transport” är en återkommande publication sedan 1968 med syftet att främja insynen på den maritima marknaden och analysera relevant utveckling. Rapporten för 2018 analyserar data och händelser från i huvudsak januari 2017 till juni 2018.

Enligt rapporten mår den internationella sjöfarten bra, stödd av en global ekonomisk tillväxt har den ökat med 4 procent, den snabbaste tillväxten på fem år. Containerfrakten som haft två historiska bottenår ökade med 6,5 procent och torrbulk ökade 4 procent.Även fortsättningsvis spås den internationella sjöfarten växa med omkring 4 procent årligen och tillväxt väntas inom alla segment. Men det är framför allt container och torrbulk som står för tillväxten medan tankervolymerna får stå tillbaka.

Men även om UNCTAD ser framtiden ljus finns orosmoln i form av bland annat handelskrig och ökad protektionism. I den omfattande rapporten presenteras sju huvudtrender som rapportförfattarna menar för tillfället omdefinierar de maritima transporterna och formar sektorns framtid.

  1. På efterfrågande-sidan, den politiska osäkerheten med protektionism och handelskrig som kan påverka den globala tillväxten, hindra och ändra handelsströmmar.
  2. Den fortsatta digitaliseringen, e-handeln och införandet av den Nya Sidenvägen som kommer påverka sjöfarten och den maritima handeln stort.
  3. Överentusiastiska redare som beställer för mycket kapacitet vilket stör balansen mellan tillgång och efterfrågan och påverkar fraktrater, transportkostnader och resultat.
  4. Oro för marknadsmissbruk efter de senaste årens konsolidering inom sjöfarten och de stora rederiernas påverkan på de mindre aktörerna. Konkurrensmyndigheter och tillsynsmyndigheter liksom andra relevanta instanser behöver vara vaksamma.
  5. Allianser och större fartyg har ändrat styrkeförhållandena mellan hamnar och containerrederierna. Konkurrensmyndigheter och tillsynsmyndigheter behöver analysera effekterna av att marknaden har koncentrerats.
  6. Sjöfartens värde kan inte enbart avgöras av storlek längre. Sektorns förmåga att utnyttja relevanta tekniska framsteg blir allt viktigare.
  7. Slutligen, ansträngningarna att minska den internationella sjöfartens koldioxidavtryck och förbättra miljöprestandan kommer vara fortsatt viktig. IMO:s besked om att halvera utsläppen av växthusgaser till år 2050 samt svaveldirektivet på max 0,5 procent svavel i bränslet senast 1 januari 2020 gör att rederier kommer fortsätta överväga och anamma olika strategier, såsom att installera scrubbers och byta till LNG och andra lågsvavliga bränslen.

Ladda hem och läs rapporten här:
https://unctad.org/en/Pages/Publications/Review-of-Maritime-Transport-(Series).aspx

Is och restriktiva lagar problem för vattenburen kollektivtrafik

Vattenburen kollektivtrafik är den kollektivtrafiksform som ökar mest i Sveriges två största städer. Ändå går det trögt. Väder och vind och alltför restriktiva lagar och regler kring markanvändning bromsar. Det visar en studie från KTH som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Transportation Research Record.

Mellan 2011 och 2016 ökade antalet resenärer med 49 procent inom Stockholms vattenburna kollektivtrafik. I Göteborg var ökningen ännu större – 78 procent. Det innebär dock inte färjetrafiken utgör någon större del av kollektivtrafiken i landets två största städer. I Göteborg utgör den knappt en procent, i Stockholm ännu mindre.

Det framkommer i artikeln ”Water Transit and Ferry-Oriented Development in Sweden: Comparisons with System Trends in Australia” skriven av Lighthouse postdoktorn Michael Tanko och Harsha Cheemakurthy, båda versamma vid KTH, samt Matthew I. Burke från Griffith University i Australien.

I sin studie jämför de hur den vattenburna kollektivtrafiken utvecklas i de två svenska städerna med två australiensiska – Brisbane och Sydney. Flera frågor undersöks: Vilken roll spelar Ferry Oriented Development, FOD, och riktlinjer kring stadsplanering på utvecklingen av den vattenburna kollektivtrafiken? Är färjetrafiken något man aktivt utgår ifrån eller anpassas den passivt efter det befintliga kollektivtrafiksystemet?

Jämfört med i Brisbane och Sidney, där färjetrafiken är kopplad till ekonomisk utveckling och storskaliga stadsutvecklingsprojekt, är utvecklingen bara i sin linda i Sverige. Och det finns två saker som bromsar. För det första krävs kraftiga båtar som klarar av is vintertid, vilket påverkar hastighet och trafiksystemsplanering – hur denna utmaning bäst ska tacklas utreds just nu i Stockholm Men en ännu större bromskloss är de restriktiva lagar och regler som styr markanvändning nära vatten, något som innebär att exploatering som inskränker på allemansrätten inte är tillåten. I Stockholms stad är 80 procent av kustlinjen allmän plats. Pirarna som används för kollektivtrafik är de befintliga som finns att tillgå snarare än nya som ingår i en planering för framtida stadsutveckling i anslutning till vatten.
Enligt rapporten skulle Sverige behöva lätta upp en del lagar kring markanvändning nära vatten om man vill att FOD och utvecklingen av vattenburen kollektivtrafik ska få en större betydelse i stadsplaneringen.

Det finns dock goda exempel på FOD i Sverige. I rapporten nämns Stenpiren i Göteborg, terminalen som stod klar 2016 som ett gott exempel där stadsutvecklingen och den vattenburna kollektivtrafiken går hand i hand. Här byggs en hel stadsdel med bostäder, arbetsplatser och mötesplatser utifrån inställningen att älven inte är någon barriär. Men det är den. Åtminstone än så länge. Stadens vision om en älv för alla, en ”blandstad” krockar nämligen med den om teknikhubben som utvecklas på Hisingsstranden. Hittills är det de välbemedlade som haft råd att bosätta sig i området.

Forskningen på området är begränsad och rapporten, som är beskrivande, efterlyser fler precisa studier som kan förklara olika delar av vattenburen kollektivtrafiks effekter på resvanor och stadsutveckling. Man föreslår bland annat:
• Analyser av resvanor, vilket till exempel kan göras med hjälp av biljettsystem.
• Longitudinella studier som tittar närmare på nätverkseffekter, t ex vad som händer när nya rutter införs i Stockholms kollektivtrafik system.
• Studier kring egendomsvärde i närheten av transitterminaler. Vilka effekter får systemen på mark och fastigheters värde?
• Att mer arbete läggs på att designa fartyg som klarar att köra med högre hastighet under de svenska vintrarna.
• Analyser och simulering av alternativa rutter för att öka resandet och effektiviteten. Detta gäller speciellt Stockholms skärgård.

Nycklar till en framgångsrik vattenburen kollektivtrafik

Från Lighthouse traineeprogram till Stena Teknik

Efter ett år på tre olika maritima arbetsplatser börjar Lighthousetraineen Claes Tretow i dagarna sin anställning på Stena Teknik. En anställning som han tycker han har traineeperioden att tacka för.

Lighthouse traineeprogram ger varje säsong två nyutbildade Naval Architects chansen att testa flera olika maritima arbetsplatser. Syftet med traineeprogrammet är bidra till kompetensförsörjningen inom den maritima sektorn och ge en attraktiv väg till arbetslivet.

Under sitt traineeår har Claes Tretow tillbringat fyra månader vardera på Alfa Laval, Stena Teknik och Transportstyrelsen.
– Det har varit en bra mix av både teoretiskt och praktiskt arbete som har innefattat bland annat produkttester, projektledning, programmering, skeppsbyggnad på varv och mycket mer, säger Claes Tretow.

Traineeprogrammet koordineras av Lighthouse och tillsammans med de deltagande företagen sätts ett skräddarsytt program ihop för varje trainee. Vanligtvis ingår även en utlandsperiod som Claes tillbringade på ett varv i Kina.
– Jag hade en bild innan att skeppsbyggnad och sjöfart handlar om teknik, men det är så mycket mer som innefattas i scoopet med rederier, tillverkare, varv, myndigheter, klassningssällskap, provning och forskningsinstitut osv. Traineeprogrammet ger en bra bild av hur saker och ting hänger ihop och som trainee får man chansen att ställa dom där grundläggande frågorna och folk är hjälpsamma och svarar gärna.

Vad har du för råd till framtida traineer?
– Man bör ha visst tålamod och kunna vara självständig i sitt arbete. Man måste ta tag i sina arbetsuppgifter, inte vara rädd för att fråga om hjälp och inte vara rädd för att träffa nya människor dagligen.

Varför ska man söka?
– Är man skeppsbyggare och vill jobba inom branschen finns det inget bättre jobb/ingångsjobb, säger Claes Tretow.

Hur ser du på framtiden och din nya arbetsgivare?
– Det är mycket som händer i branschen de kommande åren vilket är spännande att vara en del av. Stena är ett fantastiskt företag med många möjligheter.

Den 15 december öppnar ansökningsperioden för nästa traineeprogram 2019/2020. För att kunna söka till traineeprogrammet ställs följande krav:
• Master of Science in Naval Architecture från Chalmers tekniska högskola, Göteborg, eller Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm
• Bra konversationsförmåga och förståelse på svenska.
• Utmärkta kunskaper i engelska, både i tal och skrift
• Max ett års arbetslivserfarenhet efter examen
• God kommunikationsförmåga med förmåga att nätverka och bygga relationer

Mer information om traineeprogrammet

  • 1
  • 2

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.