Månad: juli 2018

Utlysning: Winter Navigation Research Board

Finska Trafiksäkerhetsverket, finska Trafikverket, svenska Sjöfartsverket tillsammans med svenska Trafikverket bjuder in forskningsinstitutioner och företag att söka finansiering för forskningsprojekt för 2019 inom vintersjöfart.

Utlysningen är på engelska och finns att läsa här nedan eller via länken. Längst ner finns ansökningsanhandlingarna i wordformat.

1. Invitation
Finnish-Swedish cooperation within the Winter Navigation Research Board started in 1972 and it is funded by the maritime administrations of the two countries. The Research Board administers a joint winter navigation research program based on a bilateral agreement between the Finnish and Swedish Maritime Administrations. The joint program includes yearly research calls.

The present parties to the agreement – the Finnish Transport Safety Agency, the Finnish Transport Agency and the Swedish Maritime Administration in association with the Swedish Transport Agency – hereby invite research institutions, government agencies, organizations and companies to apply for funding of winter navigation research projects for the year 2019.

2. Purpose of the call
Sustainable, safe, efficient and environmentally friendly year-round navigation to and from Finnish and Swedish ports, as well as an efficient winter navigation system is important for our industry and the economic competitiveness of our countries.

The purpose of the winter navigation call is to develop and improve services and technologies that influence the winter navigation system in the northern Baltic Sea area through research, development, innovation and demonstration projects.
Research, innovation, demonstration and development should focus on the meteorological, oceanographic, technical or nautical conditions and aspects of navigation in ice. The Research Board administers a yearly call for projects focusing either on parts, or all, of the aforementioned aspects. Based on experience in winter navigation in our administrations the Research Board can define thematic priority areas which require specific attention for research or which are of particular interest for improving winter navigation and operations.

All of the results of the projects funded through the call will be made publicly available to enable renewal and development of the winter navigation system. The results of the research projects can also be used by the Administrations to improve the Finnish-Swedish ice class rules.

3. Background and rationale
The research program is based on the long-standing cooperation in winter navigation between Finland and Sweden. Our countries also share a common view on the importance of winter navigation and icebreaking activities. Because of the close cooperation, the icebreakers nowadays work together almost as a single fleet.

Another important outcome of the cooperation is the introduction of the joint Finnish-Swedish ice class rules for merchant ships and their further development. Continuous emphasis on research and development is necessary if Finland and Sweden wish to have an impact on the actual development in the field of common winter navigation system.

Projects financed in the winter navigation research program are often relatively small. This gives the Winter Navigation Research Board and administrations an opportunity to monitor the projects in more detail. The
winter navigation research program is unique and it influences international classification societies in their development of ice class rules for merchant ships.

4. General topics of the call
This call is aimed at projects that address one or more of the following areas:

– Meteorological research

  • research related to marine meteorology in winter conditions
  • research related to ice formation
  • climatologic research related to the aforementioned topics
  • development of forecasting and modelling
  • development of new tools for presentation of satellite images

– Oceanographic research

  • research related to ice conditions at sea or sea water temperature
  • sea currents, sea water level and sea waves in winter
  • climatologic research related to the aforementioned topics
  • development of forecasting and modelling
  • development of new tools for presentation of satellite images

– Technical research

  • structural design of hulls of ice-going ships
  • structural design of propulsion machinery of ice-going ships
  • development of minimum engine power regulations for merchant ships
  • winterization of merchant ships

– Nautical conditions

  • research on the effectiveness and costs of icebreaker assistance
  • research on winter traffic flows in the Baltic Sea area, including efficiency, safety, environmental impact and economics of winter navigation.

​4.1 Specific thematic research topics for 2019

  • Despite a trend of decreasing ice coverage in the Baltic Sea, the demand for assisting and towing of merchant vessels by icebreakers has not decreased. Ridged ice and rubble fields are more prevalent than before, necessitating the towing of many merchant vessels. For this reason, projects examining the towing arrangements of merchant vessels are especially encouraged to promote practical solutions that improve the safety and expediency of towing operations. The Research Board is looking for research that promotes operational and technical solutions to towing of merchant vessels by icebreakers.
     
  • Stiffening competition and regulations for energy efficiency of ships (EEDI) result in new designs of ice-classed merchant vessels that have less ice-going capability in ice than previously. Furthermore, a significant share of the ships that operate to Finnish and Swedish ports, when restrictions for icebreaker assistance are in place, only sporadically operate in ice conditions, which means that many crews and officers taking part in winter navigation in the Baltic do not have sufficient experience in operating a ship in ice conditions. Combined with changing ice conditions, that seem to cause significant variability in the yearly ice extent and severity of ice conditions, these issues pose significant challenges to the Baltic winter navigation system. The Research Board invites research that provides insight into the efficiency, environmental impact and economics of winter navigation in the Bay of Bothnia. Of special interest is the effect of the number of icebreakers available for icebreaker assistance and the merchant vessels optimized for open-water operations on the efficiency of winter navigation. Although the winter navigation system should be the focus of research, effects of the efficiency of winter navigation in difficult ice conditions to the year-round supply chain of the industry should be investigated.
     
  • Environmental concerns and tightening regulations for energy efficiency of ships make marine fuels other than fuel oil increasingly interesting. Lowering the emissions of shipping by using cleaner fuels could help maintain sufficient power level for ice-classed vessels while fulfilling future EEDI criteria. However, the widespread adoption of alternative marine fuels, such as LNG, methanol or hydrogen require significant changes in the whole traffic system. The Research Board invites research investigating systemic challenges in the adoption of alternative marine fuels in the Baltic and especially considering winter navigation. Topics of special interest are especially availability of alternative fuels, logistics and bunkering as well as technical and ship design aspects that arise due to the use of alternative fuels.

5. Requirements for the project
The planned project shall be in line with at least one of the priority areas mentioned above. The project may start in late 2018 or in early 2019, and may last for 6 to 24 months.

A final report shall be presented to the Winter Navigation Research Board in English. A short Work Plan describing the sequence of work and containing an updated research plan is required before invoicing the first part of the project budget. If the project continues for more than 12 months, intermediate reporting is required.

The final reports will be published in the Winter Navigation Research Reports series (ISSN 2342-4303) under CC BY (4.0) license. Content other than original research shall be referenced with proper sources. Figures, tables and formulae shall be labeled and referenced in the text. As well as the results, also methods and used data shall be described in the final report.

6. Evaluation process and criteria
The proposals will be evaluated by the members of the Winter Navigation Research Board, and the Board will make the formal decision about financing.
The following criteria, weighted as indicated, will determine the decision of financing:

– Relevance (35%):

  • Is the project in line with the aim of the call?
  • To what extent does the project contribute to a sustainable winter navigation transport system?
  • What defined winter navigation problem should the project solve?

– Quality (15%): 

  • How will the project contribute to the technical and scientific development?
  • Does the project contribute to moving the research front and knowledge forward?
  • Is the project considered to be of high scientific quality?
  • Does the project include a new idea or innovation?

– Viability (15%):

  • Are there risks involved in accomplishing the project?
  • Are the goals of the project concrete, well-defined and reasonably ambitious?
  • Is the draft work plan concrete and is the schedule realistic?
  • Do the actors have the right skills, competences and proper resources to complete the project?
  • Is the budget reasonable in relation to the intended efforts and objectives?

– Impact (35%):

  • Is there an identified need for project results, such as a clear knowledge gap or market potential?
  • To what extent can the project be of use, for example through building knowledge, publications, new types of goods, services or processes, or for commercialization?
  • What ambitions does the project have for spreading the results? Is there a plan for how the results should be utilized and disseminated?
  • Are the end-users of the project results represented in or participate in the project?

7. Budget
The budget for the research projects will be settled on a yearly basis. The annual budget was €200 000 in 2018. If approved projects last for more than one year, this will result in a partially limited budget for the coming year. Co-financing both from research institutions, industry and other funding organizations is always welcomed.

The Winter Navigation Board applies the European Union levels, rules and conditions set up for public funding of research and innovation (2015:208) including support to SME:s and GBER exempt.

8. Time schedule
Call text available: 29 June 2018
Deadline for applications: 14 September 2018
Announcement of the financing decision: 20 October 2018
Earliest project start: 20 November 2018

9. How to apply
Proposals should be sent by email to the contact persons of the secretariat given below.
The application form for research projects shall be used.
The deadline for applications is 14 September 2018. The Winter Navigation Research Board will not consider applications received after the deadline.

10. Content of the application
Please use the application form provided with this call for projects. General information shall contain the items mentioned below. A maximum of one page can be used.

• Project title
• Acronym
• Project summary – maximum 100 words
• Start and end dates
• Funding
• Project manager
• Project organization

The following parts shall be described in the project outline. A maximum of 5 pages can be used.
• Relevance: Description of problems the project will address and how it contributes to improvements in winter navigation.
• Quality: A short description of the research aims within this area, and the projects relation of the “state of the art” in research and technology.
• Viability: Strategy and methodology. Expertise in research group.
• Impact: A plan for how the result will be used and the impact results will have on winter navigation
• Dissemination: How will project results be disseminated and made available?
• Brief project plan with defined milestones and deliverables.
• Relation to other projects: How the project relates to other ongoing or planned projects
• Budget and resources.

11. Contact persons
Lauri Kuuliala, Finnish Transport Safety Agency
Phone: +358 (0) 50 306 6056
Email: lauri.kuuliala@trafi.fi

Göran Rudbäck, Swedish Maritime Administration (SMA)
Phone: +46-(0)708 19 12 28
Email: goran.rudback@sjofartsverket.se
 Attachments: 

Framtidens sjöfartsbränslen diskuterades i Almedalen

Lighthouse eget seminarium i Almedalen handlade om framtidens sjöfartsbränslen och lockade mellan 40 och 50 åhörare till tältet på den Maritima Mötesplatsen.

Dick Höglund från Terntank berättade bland annat hur de arbetar med avgasrening och minskad bränsleförbrukning. Just nu tittar de tillsammans med Göteborgs Hamn och IVL på hur de kan blanda in biobränslen i de äldre fartygens motorer, något som handlar om både kostnader och logistik.

– Furetank har visat att det fungerar att blanda in biogas i LNG och det måste vi också titta på för kommande generationer fartyg, sa Dick Höglund.

Lära av Norge
Dick menade också att Sverige kan lära av Norge när det gäller miljödifferentierade avgifter.

– Kostnaden för miljövänliga fartyg med avancerad teknologi är 30 % högre än kostnaden för traditionella fartyg. Norge har tagit ett enormt större kliv för att förbättra systemet med miljövänliga fartyg. Där har vi mycket kvar att lära. Sverige har bara kommit till 20% av den rabatt vi uppnår i Norge, sa Dick Höglund.

Bränslebesparingar med hjälp av AI
När det gäller fossilfrihet jobbar Stena efter två huvuddeviser. Det ena rör effektiviseringar och hur man ser till att använde mindre mängd bränsle. Den andra handlar om att utvärdera vilken typ av bränsle och energi man använder.

Stena har som mål att minska sina CO2 utsläpp med 2,5% per nautisk mil och år. Just nu arbetar företaget med att ta fram beslutsstöd för sina befälhavare för varje enskild rutt och varje enskilt tillfälle för att på så sätt spara bränsle. Det gör Stena genom att samla in data från 70 mätpunkter från flera olika fartyg som sedan analyseras med hjälp av artificiell intelligens.

Metanoldrift på Germanica och landströmsanslutna fartyg bidrar också till bränslebesparingar och dessutom pågår ett batteriprojekt som 2030 förhoppningsvis ska ta Stena Jutlandica hela vägen från Göteborg till Fredrikshavn på batterikraft.

– Det krävs en rättvis konkurrenssituation och efterlevnad av de regelverk som finns för att nå fossilfrihet. Det krävs en harmonisering av skattesatser och avgifter inom EU för landström och en bonus till ”first movers”, sa Erik Lewenhaupt.

Forskning kring sjöfartsbränslen
LNG, biodiesel, eldrift, hybrider, metanol är energibärare som idag finns i kommersiell skala för sjöfarten. Längre ner på utvecklingsstegen finns fler tillämpningar med elektricitet, metanol och exempelvis bränsleceller. På senare tid har ammoniak nämnts som möjligt bränsle för sjöfarten men enligt Chalmersprofessorn Karin Andersson krävs det mycket mer forskning innan ammoniak kan vara ett alternativ.

– Ammoniak är längst ner på idéstadiet, man vet att man kan köra en dieselmotor på det, man har gjort det och visat det. Men det finns ingen som har kommit särskilt långt med tekniken och det finns ingen som vet vad som händer med andra emissioner. Det är en lång resa innan vi kan visa att det är hållbart. Vi vill forska kring ammoniak det men det är ingen som finansierar det just nu.

Systemstudier krävs
Karin Andersson menar att det krävs mer systemstudier för att hitta hållbara vägar till 2050 och mer forskning kring förbränningsmotorer och nya bränslen. Det krävs också forskning kring hur man producerar bränslen både eknomiskt och energisnålt.

– Det finns fantastiska idéer om hur man skulle kunna göra synteser av nya bränslen, på labbstadiet. Men det här med att göra dom och hitta ett system för att tillverka dom, där har inte forskningen eller finansieringen vaknat. Hur får man upp det här på en tillverkningsskala och producera det billiga bränslet?

Energimyndighetens program
Energimyndigheten har i år startat ett nytt sjöfartsprogram som Lighthouse berättat om tidigare. Programmet omfattar 83 miljoner över en 5-årsperiod och det finns nu en första utlysning på 15 miljoner ute.

– Vi har även andra satsningar som kopplar till sjöfarten inom Energimyndigheten. Tar man biodrivmedel så har program på 180 miljoner inom det området fram till 2021. I det här specifika programmet vill vi ha med näringslivet så totalt kanske vi landar på 30 miljoner i den här utlysningen, sa Rémy Kolessar från Energimyndigheten.

Se hela seminariet här.

Maritim forskning på Maritima Mötesplatsen i Almedalen

Mer forsknings- och utvecklingsmedel till sjöfarten, stärkta maritima kluster och ett delat ansvar mellan näring och samhälle för den maritima forskningen. Det var några av de åsikter som kom från de politiker som ställde sig på den Maritima Mötesplatsens scen i Almedalen.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth deltog i Blå Tillväxts seminarium ”Hur går det för sjöfarten efter valet?”. I sitt anförande kom han in på sjöfartens medel för forskning och utveckling.

– När jag tittade på forsknings och utvecklingsresurserna för de olika trafikslagen så blev jag lite bekymrad. Jag kommer från fordonsindustrin och vet hur viktigt det varit för fordonsindustrin med de nationella kluster vi har, med dom program vi haft för svensk fordonsindustri ihop med akademi och bransch, och hur det gjort att vi har en fordonsindustri i världsklass, sa Tomas Eneroth och fortsatte.

– När jag tittade på andelen som sjöfarten fick så blev jag lite förvånad, det var skrämmande lite och även om det är aktörer som har ekonomiska resurser, en del, så tror jag att vi på samma sätt som vi gjort inom fordonsindustrin måste hitta ett anslag där vi delar riskerna och gemensamt går in och tittar på det som är utvecklingsområde. Därför har det varit tydligt för mig i den nationella planen och andra sammanhang att peka ut sjöfarten som ett område där vi måste öka forsknings och utvecklingsmedlem, i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för sjöfarten, för det behövs. Både för att stärka konkurrenskraften men också för att klara förändringar av drivlinor, vare sig vi pratar LNG eller för den delen elektrifieringen. Min målbild är digitaliserade transporter med ökad automatisering. Med en möjlighet att kunskapsinnehållet ökar så att det blir attraktivt att rekrytera arbetskraft till sjöfarten, sa Tomas Eneroth.

Valdebatt med sjöfartsfokus
Maritim forskning var också ett tema som diskuterades under måndagen i valdebatten ”Transportpolitiska mål och hållbar sjöfart – från vilja till politisk verkstad” som arrangerads av den Maritima Mötesplatsens arrangörer.
På frågan om det finns mer resurser till maritim forskning menade centerpartistiska riksdagsledamoten Anders Åkesson att den svenska sjöfartsnäringen behöver bli starkare för att kunna attrahera mer forskningsresurser.

– Det gäller att ge sjöfartsnäringen anledning att forska mer och ta upp forskningsbara saker, det kopplar mycket till om vi har fartyg som är svenskflaggade och därmed engagemang i svensk forskning och utbildning? Har vi flaggat ut sjöfartsnäringen, ja, då finns inte de som fattar beslut om att satsa pengar på forskning i Sverige, då träffar inte dom Chalmers, Linnéuniversitetet exempelvis och då sjunker engagemanget, sa Anders Åkesson.

– Sjöfartsnäringen har visat med all tydlighet att man vill vara med och forska. Exakt var resurserna finns kan nog ingen tala om, men det är viktigt att man får igång samspelet prestation – motprestation. Jag tror att sjöfartsnäringen själva känner att man behöver stöd av samhället, sa Lars Tysklind, Liberalerna.

Samtliga partier som deltog ansåg att det finns mer resurser till forskning och socialdemokraternas Susanne Svensson tog upp den nyligen lagda nationella planen och regeringens godsstrategi.

– När åtgärdsplanen och godsstrategin är lagd så är åtta miljarder avsatta 2018–2029, den forskningsdelen heter Gods i fokus. Tittar man på åtgärdsplanen och godsstrategin så har sjöfarten fått mycket pengar och fokus. Pengar kommer till att finnas, sa Suzanne Svensson.

Motfinansiering från EU
Miljöpartiets Karin Svensson Smith lyfte också fram godsstrategin och hoppas att svenska forskningsmedel ska kunna användas som motfinansiering till europeiska forskningsanslag.

– Men det gäller att vara framsynt och det gäller omställningen av drivlinan och se till så att man inte går in i återvändsgränder, att de stora investeringar som finns i nytt tonnage hamnar rätt. Och då är det mycket rimligt att man delar på ansvaret finansiellt mellan det offentliga och näringslivet. Ni har visat med all önskvärdhet att ni vill vara med i den omställningen och då är det rimligt att vi också tar vårt ansvar på den politiska sidan så att vi betalar för den kunskapsutveckling som behövs tillsammans, sa Karin Svensson Smith.

Moderaternas Boriana Åberg vill att det svenska maritima klustret syns bättre och menade även hon att den svenska flaggan är viktig för forskningen.

– Om vi har fler svenskflaggade fartyg ökar våra möjligheter att påverka inom IMO och vi kan ställa krav på att resten av världen ska ha samma miljökrav som vi har i våra vatten. På så sätt kan våra marintekniska företag sälja sina uppfinningar och utvecklade innovationsprojekt till resten av världen. Så det är väldigt viktigt att vi satsar på forskning inom det maritima området, sa Boriana Åberg.

”Kramar ihjäl varandra”
Överhuvudtaget var politikerna i den sjöfartspolitiska debatten överens om det mesta. Något som Anders Åkesson tog fasta på.

– Vi håller ju på att krama ihjäl varandra här upp i vår ambition, men kommer man sen ner på verkstadsgolvet till ett företag som HH-ferries som forskar en hel del och slänger in batterier på en färja mellan Helsingborg och Helsingör så framstår det givetvis som rätt förvirrande om man samtidigt drabbas av en farledsavgifthöjning på 100%. Då spelar det ingen roll att vi står och kramas här på en scen i Visby om vi oberoende av vem som styr landet inte har förmågan att få statliga myndigheter, affärsdrivande verk, att genomföra den politiken ända ut, sa Anders Åkesson.

Samtliga seminarier från Maritima Mötesplatsen finns att se här.

Ny studie om hamneffektvitet

– Slutsatserna från studien pekar på att hamneffektivitet kan öka genom ökad transparens, ”dygnet-runt-verksamhet” i hamnen och förbättrade… Läs mer

Kan butikskunden betala för sjöfartens biobränslen?

Var finns affärsmodellen för att använda biobaserade bränslen inom sjöfarten? Tekniskt sett är det inga större problem för sjöfarten att blanda in biobaserade bränslen i marina bränslen,  exempelvis flytande biogas LBG eller HVO och FAME/RME. Men de ekonomiska nackdelarna och tillgången på biobränslen försenar en omställning. En ny förstudie från Lighthouse analyserar en affärsmodell där kostnadsökningen för biobaserade bränslen överförs till slutkonsumenten.

I förstudien har Lighthouse medlemmar IVL och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet studerat möjligheten att införa biobaserade bränslen som marina bränslen.

En affärsmodell där sjöfart med låga koldioxidutsläpp erbjuds transportköpare analyseras.

Modellen är på många sätt lik befintliga modeller inom energisektorn (”grön el”, biogas och fjärrvärme). En grundläggande princip för modellen är att kostnadsökningen för transporter när biobaserade bränslen används kan överföras till slutkonsumenten.

För varor såsom exempelvis smarta telefoner och kläder är transportkostnaden av mindre betydelse för konsumenten eftersom det är en liten del av priset. Det skulle därför vara möjligt att överföra transportkedjans kostnadsökning för mer miljövänliga bränslen till slutkonsumenten. Ett flertal transportköpare som deltagit i studien har visat intresse för att testa modellen i samarbete med redare.

Modellen där slutkonsumenter betalar kostnadsökningarna bedöms passa bättre för transporter av RoRo-gods och containertransporter. För redare med bulkvaror behöver en alternativ modell tas fram.
En tänkt fortsättning på förstudien är ett projekt med verkliga tester.

– Att få in hållbarhet i affärsmodellerna är en stor utmaning för att nå mer miljövänliga transporter och vi hoppas att den här förstudien kan minska den klyftan. Det är glädjande att rederier och transportköpare redan försöker blanda in biobränslen och det lovar gott för framtiden, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

Ladda ner förstudien här

Å sen då? Sjöfartens nästa steg mot fossilfria bränslen.

För första gången är sjöfarten överens internationellt om att minska sina växthusgasutsläpp. I Sverige finns en ny klimatlag om klimatneutrala transporter till 2045. Vad händer nu, vad är vägen till fossilfrihet? Vi pratar om framtidens fartygsbränslen på Almedalen. Följ seminariet här!

Medverkande:
Åsa Burman, moderator, Lighthouse
Dick Höglund, financial managar, Terntank Rederi
Erik Lewenhaupt, head of sustainability, Stena Line
Karin Andersson, professor maritim miljövetenskap, Chalmers
Rémy Kolessar, chef forskning och innovation, Energimyndigheten

Livestream från Maritima mötesplatsen

Under Almedalsveckan samlas maritima aktörer på den Maritima Mötesplatsen. En stor mängd seminarier arrangeras och ett flertal av dem livestreamas. Se seminarierna här, direkt eller i efterhand.

Sjöfartens branschorganisationer

Klimat- och kompetensförsörjningsfrågor – vad vill ungdomsförbunden?

Transportföretagen

Klarar det offentliga utbildningssystemet av tempot i transportnäringens digitalisering?

DNV GL

Maritima transporter 2050: Hur ser morgondagens fartyg ut? Och vad betyder det för branschen idag?

Blå Tillväxt
Hur går det för sjöfarten efter valet?

Göteborgs Hamn
Vilka är trenderna inom det globala transportsystemet – hur påverkas Sverige och hamnen i Göteborg?

Riksföreningen Gästhamnar Sverige, Sweboat
Upptäck båtlivet politiker!

Sjöfartens branschorganisationer

Kan maritim besöksnäring blomma även på vintern?

Svenska Taxiförbundet

Privatbilismens era är förbi, är taxi till folket lösningen – hämttjänst till alla?

Passagerarrederiernas förening

Digitaliseringen och färjeturismen


Transportföretagen

Flygets klimatutmaningar

Stockholms Hamnar

Tillväxt eller växtvärk? Om Stockholms infrastrukturutmaning och sjöfartens potential

Sveriges Hamnar

Bortom hamnkonflikten – framtidens hamnarbete

Svensk Sjöfart

Kan fler flaggor hissas eller kommer Sverigeskeppet sjunka?

Maritimt Forum
Nästa generations isbrytare

Sjöfartens branschorganisationer

Hur förverkligas samhällets mål om transport, samhällsbyggnad och hållbarhet? – Rundabordssamtal med generaldirektörer

Svensk Sjöfart

Sjöfartens klimatavtal – Paris eller sirap?

Lighthouse

Å sen då? Sjöfartens nästa steg mot fossilfria bränslen

Vänersamarbetet
Mer gods på vattenvägen – samspelar den nationella och regionala transportpolitiken?

Sydsvenska Handelskammaren, Trelleborgs Hamn

Vattenutmaningen – hur möter vi den?

Energigas

Gasdrivna fartyg för en renare stadsluft

Sjöfartens branschorganisationer
Valdebatt: Transportpolitiska mål och hållbar sjöfart, från vilja till politisk verkstad

Transportföretagen
Är elvägen vägen till framtiden?

Svenskt Marintekniskt Forum
Ingenjörer, montörer och lite jävlar anamma? Hur ska den maritima industrin hitta rätt kompetens?

Grön sjötransport – förutsättningar för konceptet “grön frakt”-tjänster på sjön

Inom flera sektorer har klimatneutrala transporter utvecklats och marknadsförts genom att införa andra systemsynsätt. Det övergripande målet med förstudien är att initiera en marknadsdriven introduktion av klimatneutrala bränslen inom sjöfarten. Förstudien ska klargöra tekniska, praktiska, ekonomiska och marknadsmässiga aspekter som är relevanta för den maritima sektorn och dess kunder och ge kunskap om hur man skulle kunna introducera andelar av klimatneutrala bränslen i befintligt tonnage.

Utförande parter: IVL – Svenska Miljöinstitutet, Handelshögskolan i Göteborg
Prioriterade områden: Integrerade transportsystem och affärsmodeller • Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö- och hälsoeffekter • Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning

Läs rapporten

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.