Månad: februari 2018

Möjlighet att segla världen runt på enbart biobränslen?

EU-kommissionen överväger att genomföra en Horizon 2020-innovationstävling för ett befintligt oceangående fartyg som seglar jorden runt (eller motsvarande sträcka) på 100% hållbart, andra generationens biobränsle. Under februari månad deltog Lighthouse i en workshop kring tävlingen.

– EU har tidigare använt innovationstävlingar med bra resultat och jag hoppas vi kan få en liknande effekt här, så att saker och ting händer. Men det måste finnas ett mervärde för rederier och andra att gå in i detta. Även om det finns en prissumma kommer det att krävas mycket av den som vinner och här skulle staten kunna hjälpa till med stöd och incitament, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

Forskning visar att ett fartyg som seglar runt om i världen på 100% av andra generationens biobränslen fortfarande är en utmaning, skriver EU-kommissionen i utkastet till priset. Det finns pilotprojekt, men de flesta pilotprojekt är mindre ambitiösa än att segla jorden runt och att korsa haven på enbart 100% biobränsle har inte testats. Det kräver längre etapper på biobränsle än vad som testas idag och det krävs bunkring på olika platser runt om i världen. Det kommer också att vara en utmaning att öka användningen av de mer avancerade biobränslena (baserat på jordbruks- och skogsrester) som fortfarande är under utveckling.

– Priset och tillgången på biobränslet är den absolut största utmaningen. Sen handlar det bland annat om att motortillverkarna ska  kunna garantera driften på annat bränsle och säkerhetsfrågor för att klara en sådan här utmaning, säger Åsa Burman.

Innovationspriset är ett fast belopp i intervallet mellan 2 och 5 miljoner euro som bestäms under projektets gång. Beslut om genomförande eller datum för när tävlingen ska utlysas är inte satt än.

– Sverige är inte stora på transocean fart och under workshopen förde vi fram önskemål om att öppna upp tävlingen för fler rederier, exempelvis de som går i europeisk fart och även att göra det möjligt att använda andra bränslen såsom biometanol och bio-LNG (LBG), säger Åsa Burman.

Regeringen ger uppdrag att analysera fossilfrihet för statligt ägda fartyg

Regeringen har beslutat att ge Trafikverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för en omställning till fossilfrihet för statligt ägda fartyg, till exempel vägfärjor och lotsbåtar. Trafikverket ska också lämna förslag till en strategi inklusive åtgärder.

Trafikverket ska utgå från minst två alternativa målår – 2030 och 2045 – och identifiera vilka effekter som kan nås och vilka kostnader som kan uppstå. Med det som underlag ska en strategi tas fram, som visar i vilken ordning åtgärder bör vidtas och hur de bör följas upp.

-Staten ska vara ett föredöme i den omställning som hela transportsektorn måste göra. Därför är uppdraget en viktig del i regeringens arbete med att utveckla hållbara transporter, säger Tomas Eneroth, infrastrukturminister.

Sveriges klimatmål har bland annat slagit fast att växthusgasutsläppen för inrikes transporter, förutom luftfart, ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.

Museifartyg, Försvarsmaktens fartyg och Sjöfartsverkets isbrytare ska exkluderas ur analysen.

Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2018 till Regeringskansliet.

Gratis säkerhetsutbildning för ombordanställda

Skärgårdsredarna lanserar idag en ny teoretisk utbildning i grundläggande säkerhet via e-learning. Utbildningen vänder sig till alla som ska jobba på fartyg med en bruttodräktighet under 500 i inre fart. 

Utbildningen är anpassad för datorer, smartphones och surfplattor och har tagits fram i samråd med Fartygsoperativa enheten på Transportstyrelsen samt utbildningsanordnare.

Skärgårdsredarna är en branschorganisation för rederier med färje- och passagerarfartyg med upp till 500 passagerare. Föreningen organiserar i huvudsak rederier med passagerarfartyg i skärgårdstrafik och representerar cirka 115 medlemsrederier med 340 fartyg som årligen transporterar mer än 35 miljoner passagerare och 12 miljoner fordon (2017).

Läs mer hos Skärgårdsredarna!
http://www.skargardsredarna.se/om-oss/nyheter/nu-finns-teorin-till-den-g…

Havnebus skal sejle uden kaptajn

Der skal ikke være en skipper om bord på kommende byfærge over LimfjordenFoto: Henrik Bo Foto: Henrik BoKaptajnens løn er på forhånd… Läs mer

Automation och digitalisering i fokus på Transportstyrelsens sjöfartsseminarium

Att sjöfarten går mot att vara allt mer digitaliserad och autonom är det knappast någon som ifrågasätter. Men det är fortfarande många frågor som återstår att lösa innan autonom sjöfart blir vardag. Under två dagar bjöd Transportstyrelsens in sjöfartssverige på ett seminarium om främst autonomi och digitalisering.

– Om 15 år så tror jag inte vi höjer på ögonbrynen för automatiserade globala bulktransporter, men det är en gissning, säger Henrik Ringbom, professor i sjörätt som var en av talarna på seminariet.

Just konventionerna och regelverken ses som en hög tröskel för den automatiserade sjöfarten att överstiga. Men Henrik Ringbom menar att stora merparten av regelverken inte behöver vara så svåra att anpassa. När det gäller bemanning är det ganska få regelverk som kräver folk ombord på fartygen konstaterar han. I själva verket är det funktioner som ska uppfyllas och om man kan uppfylla funktionerna utan folk ombord är inte regelförändringarna så stora.

– Om man kommer överens att en befälhavare kan sitta på land är det ett ganska litet steg, men ett jättesteg om man varken skulle ha någon ombord eller i land, om det är ett helt autonomt fartyg, säger Henrik Ringbom.

Avgörande för hur lätt det kommer att gå att anpassa regelverken och konventionerna för automatiserad sjöfart beror till stor del på hur pass välvilliga flaggstaterna är. Välvilligt inställda flaggstater är en förutsättning och lyckas man inom IMO komma överens och lösa problematiken kring obemannade fartyg så är inte heller FN:s havsrättskonvention UNCLOS något hinder för autonom sjöfart.

Henrik Ringbom ser, liksom många andra talare, en framtid där människan fortfarande i stor grad är inblandad i sjöfarten men att yrkesrollerna förändras och nya roller uppstår.

– Jag tror inte någon ser en framtid där fartygen är totalt autonoma och där människan inte är inblandad alls. Automationsgraden är central för juridiken, för så länge man bara pratar om ett fjärrkontrollerat fartyg har man samma personer som man har på plats idag, det är bara att de är lokaliserade på ett annat ställe, säger Henrik Ringbom.

Människans roll
Just människans roll i den autonoma sjöfarten tittar forskare i både Sverige och Norge på. På Sjöfartshögskolan i Kalmar har ett arbete precis startat som bland annat ska ge en klarare bild av framtidens sjöbefälsyrke och underlag för kommande sjöbefälsutbildningar. Även det norska forskningsprojektet HUMANE (Human Maritime Autonomy Enable) är inriktad på bland annat människans roll och vilka färdigheter som krävs i framtiden.

HUMANE-projektet presenterades av Margareta Lützhoft som är professor i Maritime Human factors vid Högskolan på Vestlandet. Även hon ser att framtidens sjöfart kommer kräva människor och ifrågasatte bland annat ambitionen att förhindra mänskliga fel som en drivkraft för den autonoma sjöfarten.

– Det saknas information om de gånger den mänskliga faktorn löser problem, säger Margareta Lützhoft.

– Inte minst i programmeringen kommer det finnas människor. Jag är inte alls säker på att vi får mindre mänskliga fel, vi kommer få andra mänskliga fel, fortsatte hon.

För att visa på behovet av människa gjorde Margareta Lützhoft också en jämförelse med de amerikanska drönarna som flyger i Afghanistan. När en drönare av modellen Predator flyger, sitter 168 personer på marken knutna till drönaren.

Brist på bandbredd
Även Thomas Porathe, professor interaktionsdesign på NTNU i Norge, använde de amerikanska drönarna som exempel för att visa på problem med automatiserad sjöfart. Då handlade det om att bandbredden inte räcker till. Drönarpiloterna har en fördröjning på två sekunder vilket bland annat innebär att de inte kan starta och landa drönarna, vilket istället sker med hjälp av personal på plats i Afghanistan.

För att fjärrstyra ett fartyg behöver 145 olika informationsbitar föras över till ett landbaserat kontrollcenter berättade Thomas Porathe. Och för att det ska vara ekonomiskt gångbart med ett landbaserat kontrollcenter måste de hantera åtminstone kring 100 fartyg. Då blir bandbredden en flaskhals.

Enligt Margareta Lützhoft så räcker exempelvis bandbredden på Inmarsat endast till att fjärrstyra maximalt sju fartyg i Malackasundet i dagsläget.

Svensk plattform
Mycket händer runt omkring i världen när det gäller autonom sjöfart. I Norge, där både Margareta Lützhoft och Thomas Porathe är verksamma, har satsat på sjöfartens autonoma och digitala utveckling. Norska fartyget Yara Birkeland, som tros bli skrovfärdigt i år, är planerat att ha mer eller mindre autonom verksamhet år 2021. I Finland har Rolls-Royce öppnat ett forskningscenter för autonom sjöfart och runt omkring i världen planeras eller genomför olika aktörer tester.

I Sverige har en förstudie initierad av Lighthouse kring autonom sjöfart lett till ett flertal nya projekt och samarbeten och just nu pågår arbetet med att skapa en öppen samverkansplattform kring autonomi och digitalisering. Plattformen ska fokusera på innovativa koncept inom automatisering, fjärrstyrning, autonoma processer för sjöfarten, samt att säkra kompetens till industrin inom dessa områden. Ett 20-tal företag är inblandade i förarbetet till plattformen och RISE Viktoria som projektleder arbetet söker fler aktörer till ett konsortium för en ansökan till det andra steget i Vinnovas program Utmaningsdriven innovation (UDI).

Livestream: Digitalisering inom den maritima sektorn

Svenskt Marintekniskt Forum med Lighthouse som medarrangör bjuder in till ett digitaliseringsseminarium på Båtmässan i Göteborg. Vi diskuterar möjligheterna och utmaningarna som dagens och morgondagens digitaliseringsteknik tillför till maritima verksamheter.

Moderator: Robert Rylander från RISE Viktoria.

08.30 Frukost Välkomna & inledning
09.00 Sjöfartsverket
09.20 Färjerederiet
09.40 SSRS
10.00 Paus
10.30 Telemar
10.50 Sea IT
11.10 Paneldebatt

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.