Månad: november 2017

Ett nytt tänk för sjöstriden

Saab arbetar med en helt ny typ av fartygsflotta – självstyrande, autonoma fartyg i grupp. Det skulle betyda en helt ny typ av sjöstrid. Läs mer

Kunskap krävs för överflyttning av gods

Om överflyttning av gods från väg till sjö ska få fart krävs bland annat att kunskapen om intermodala närsjöfartslösningar förbättras och att samverkan stärks mellan transportörer och transportköpare. Det visar en studie Maritimt Forum låtit göra där transportköpare och varuägare har djupintervjuats.

Maritimt Forum har djupintervjuat knappt ett 20-tal varuägare och transportköpare om deras inställning till närsjöfarten, det vill säga trafikslingor som knyter ihop svenska inlands- och kusthamnar med europeiska hamnar. Det finns en utbredd ambition inom både politik och näringsliv att Sverige skall ställa om till ett fossilfritt samhälle och en del av lösningen är att vi använder transporter på ett smartare sätt och att det sker en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart.Trots det är sjöfartens andel av det totala transportarbetet i Sverige lägre än vad som kan förväntas trots EU:s längsta kuststräcka och seglingsbara insjöar.

Regeringen tillsatte 2016 en utredning för att utreda potentialen för kustsjöfart och inre vattenvägar. Utredningen visar att grundförutsättningarna för att föra över gods från land till sjö är goda och att den största potentialen finns inom närsjöfarten. Utredningen har dock inte haft möjlighet att ta med transportköparna/varuägarnas behov och för att fylla kunskapsbehovet kring hur varuägare resonerar kring överflyttning av gods från väg till sjö har Maritimt Forum under 2017 intervjuat varuägare om hur de ser på närsjötransporter.

Resultaten visar bland annat att det finns en skiftande kännedom om närsjöfarten bland varuägarna. Vanan att använda sjöfart är utbredd, men det gäller framför allt den transoceana sjöfarten för transporter till och från Asien och andra kontinenter. Kännedom om närsjöfart och aktörer som erbjuder dessa intraeuropeiska sjötransporter är däremot ofta på en väsentligt lägre nivå. Skälet till detta är dels att kunskapen ofta saknas hos varuägarna, men också att leverantörer av närsjöfart inte marknadsfört sina tjänster i tillräcklig utsträckning.

Företagen efterlyser också bättre tillförlitlighet och precision i transporterna från sjöfarten och det indikerar att närsjöfarten behöver satsa på tillitsskapande åtgärder.

Ofta nämns priset som en akilleshäl för närsjöfarten men det rankas olika av olika varuägare. För många är dock transportpriset direkt avgörande. Det är ofrånkomligt att lasthantering i hamn och andra faktorer gör att närsjöfarten brottas med en konkurrensproblematik gentemot lastbilen men utmaningen finns i stor utsträckning i att undvika tomma transporter, vilket också ur klimat- och miljöperspektiv är en avgörande faktor. Samtidigt som detta är en kunskapsfråga är det också en strategisk fråga för trafikplanerande myndigheter att hitta effektiva styrmedel för bättre balans mellan export- och importflöden.

Om studien:
Bland företagen återfinns både importörer och exportörer. Det största företaget omsätter 300 miljarder kronor per år medan det minsta omsätter 300 miljoner kronor per år. Företagen är producenter, grossister och detaljister. De representerar traditionellt transporttunga basindustrier såväl som detaljhandel.

Om Maritimt Forum:
Maritimt Forum är en intresseförening med cirka 100 medlemmar inom sjöfarten och maritim näring både bland rederier och hamnar med syfte att främja sjöfart och andra maritima frågor.

Related content: 

Läs mer och ladda hem rapporten hos Maritim Forum.

Tro på roro när rullande gods på sjön diskuterades

Roro-sjöfarten är en liten andel av den totala sjöfarten men det är en sjöfartssektor som andas optimism. Åtminstone på det seminarium Lighthouse och Maritima Klustret anordnade i november under rubriken ”RoRo? Jorå! – framtiden för rullande gods på sjön”.

När Christopher Pålsson, Lloyds List Intelligence, gjorde en trendspaning över roro-sektorn konstaterade han att roro har bättre utsikter än på länge. Detta trots att containerfarten har högre tillväxt och äter sig in på roro-marknaden. Men även om containerfarten växer vad gäller såväl efterfrågan som tonnage så dras sektorn med låga priser och modest lönsamhet.

Roro-sjöfarten har en flotta som är någorlunda i balans och försiktig föryngring av flottan är påbörjad lyfte Christopher Pålsson fram.

Seminariet samlade ett 90-tal deltagare, varav många från industrin. Bland talarna fanns forskare, redare, fraktföretag, hamn, institut och klassningssällskap.

Roro när lasten är värdefull
Både Henrik Lindal från Kühne + Nagel och Johan Johansson från Transport&Logistics Shipping lyfte fram roro-fartygens möjlighet att frakta lasten under däck som en stor fördel. Medan container kräver många moment behöver inte roro-last stuffas och kan ta såväl längre som tyngre laster.

– Många varuägare kräver underdäcks-garantier. Man använder roro när lasten är värdefull och svensk exportlast är ofta värdefull, säger Johan Johansson.

Ragnar Johansson, vd Svenska Orient Linien, noterade i sitt föredrag att det sker en stark konsolidering. De stora spelarna blir större, små och medelstora blir färre. Karibien som marknad för roro är i stort sett borta, där har containertrafiken tagit över och mer än 80% av all short sea roro finns i norra Europa och Medelhavet.

Det råder en brist på roro-tonnage säger Ragnar Johansson och det beställs båtar som aldrig för. En utmaning för sektorn är nå en bättre miljöprestanda, idag transporteras för mycket luft.

– Men roro är ändå bättre än väg, säger Ragnar Johansson.

Politiska beslut krävs
Roro är också ett dyrare alternativ och när transportinköpare väljer transporter är det framför allt priset som styr berättade Linda Styhre, IVL. IVL, Chalmers och Göteborgs universitet har sedan 2012 frågat transportinköpare vad som styr deras transport val och för 50% av de svarande så är priset avgörande.

I transportinköpspanelen har företagen även tillfrågats vilka faktorer som skulle öka användningen av kortsjöfart inom Europa. Störst påverkan tros högre skatter på exempelvis CO2, mer lagstiftning och regleringar ha. Därefter ökade bunkerpriser och bättre infrastruktur i hamnar och farleder.

Linda Styhre menar att det är viktigt att transportköparna efterfrågar hållbara transporter. Men transportköparna följer idag de lagar och regler som finns och därför krävs det politiska incitament och beslut för att en förändring ska ske.

Hoppas på emissionsfritt 2040
Carl Fagergren på Wallenius säger att det är fullt möjligt att bygga emissionsfria fartyg redan nu, men det handlar om hur fartygen ska opereras och komma in i transportsystemet. Vindkraft kan vara ett emissionsfritt alternativ där man med 8000 kvadratmeter vindsegel och ett maskineri som får upp medelfarten skulle kunna sänka energiförbrukningen till max 10% eller ännu lägre av vad den är idag.

– Vi hoppas att få våra kunder med oss och nå emissionsfritt runt 2040, säger Carl Fagergren.

På seminariet hölls även föredrag av Handelshögskolan, Trelleborgs Hamn, SSPA, RISE Viktoria, DNV GL och Sjöfartsverket. Hela seminariedagen går att se här nedan:

Lighthouseförstudie leder till Vinnovaprojekt på 4,5 miljoner kronor

Lighthouse förstudie ”För förbättrade metoder för prestandaprognostisering av fartyg” har lett till ett projekt hos SSPA som Vinnova finansierar med 4,5 miljoner kronor. Projektet syftar till att förbättra dagens prognosmetoder för ett fartygs prestanda genom att utveckla nya hybridmetoder där experimentella metoder (EFD) kombineras med numeriska metoder (CFD).

Förstudien som är skriven av Sofia Werner, SSPA, i samarbete med Rickard Bensow, Chalmers ger förslag på en forskning- och utvecklingsagenda rörande de metoder som används för att prognostisera fartygs prestanda. Energieffektivisering av fartyg kräver korrekta standardmetoder för prestandautvärdering i designfasen. Dagens metoder för extrapolering av modellförsöksresultat har fungerat bra i många år. Men nu har noggrannhetskraven höjts och med ny innovativ design har användningsområdet utvidgats.

– Förutom att vi nu kommer kunna driva utvecklingen i större skala än hittills betyder finansieringen från Vinnova även ett erkännande av att detta är viktiga frågor där Sverige kan bidra internationellt, säger Sofia Werner, forskare SSPA och projektledare.

I nästa steg som Vinnova finansierar bedrivs arbetet vidare för att ta fram en strategi för hur hybridmetoder där EFD och CFD i kombination ska utvecklas. Dessutom har en teknisk kommittee inom ITTC, International Towing Tank Conference, bildats med Sofia Werner som ordförande. Det långsiktiga målet av projektet är att nya förbättrade metoder för prognostisering av fartygs prestanda antas av ITTC som standarder (Recommened Procedures) och därmed kan används i juridiska och legala krav.

– Vi har redan anställt en industridoktorand som kommer att börja redan i januari. Första fasen blir en bred behovskartläggning där vi kommer att använder oss nätverket inom den svenska sjöfartsnäringen, säger Sofia Werner.

Läs mer om förstudien: Ny fartygsdesign kräver bättre prognosmetoder

Livestream: RoRo? Jorå! – framtiden för rullande gods på sjön

Välkommen till en dag med målsättning att höja kunskapen om RoRo-sjöfartens betydelse och potential för ett hållbart och effektivt transportsystem och möt andra intresserade i området logistik, transporteffektivitet och sjöfart.

PROGRAM, 21 november

10.00 Supply & Demand
• Vad påverkar efterfrågan på RoRo-sjöfart? – Johan Woxenius, Handelshögskolan
• Trendspaning – Christopher Pålsson, Lloyds List Intelligence
• Fraktperspektivet – Henrik Lindal, Kühne + Nagel och Johan Johansson, Sweden Transport&Logistic Shipping AB

11.00 Kaffe / bensträckare

11.15 Logistik / Hamn
• Vad behöver transportköparen? – TBC
• Vad erbjuder redaren? – Ragnar Johansson, SOL och Olof Berndtsson, Stena RoRo
• Vad erbjuder hamnen/terminalen? – Agneta Nilsson, Trelleborgs Hamn

12.00 Lunch

12.50 Miljöaspekter
• Hur kan transportköpare minska miljöpåverkan? – Linda Styhre, IVL
• Fyllnadsgrad och logistikåtgärder – Vendela Santén och Sara Rogerson, SSPA
• Hur minskar redare sin miljöpåverkan? – Carl Fagergren, Wallenius

13.40 Kaffe / bensträckare

14.00 Teknik, framtid och digitalisering
• Hur kan digitaliseringen användas för ökad säkerhet inom Roro-sjöfart? – Robert Rylander, RISE Viktoria
• Hur kan framtidens RoRo-sjöfart se ut? – Mikael Johansson, DNV GL
• Möjligheter via Sea Traffic Managment – Cajsa Jersler Fransson och Emelie Persson Tingström, Sjöfartsverket

14:45 Summering

15:00 Slut

Ministern: Vinnova kan stärka sjöfartsforskningen

Som ett svar på en riksdagsfråga skriver Sveriges minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, att Vinnova har medel för att kunna stärka svensk sjöfartsforskning.

I förra veckan frågade de moderata riksdagsledamöterna Boriana Åberg och Johan Hultberg regeringen hur de vill stärka samarbetet mellan industri, akademi och offentlig sektor när det gäller sjöfartsforskning samt hur det nordiska samarbetet ska ökas.

Frågorna har sitt ursprung i en rapport Lighthouse skrivit om nordisk sjöfartsforskning och innovation. Syftet med rapporten har varit att kartlägga pågående forskning, innovation, utveckling och demonstration (FIUD) inom sjöfartsområdet och att analysera potentialen för en ökad samverkan mellan Sverige och övriga nordiska länder (med fokus på Sverige, Finland, Danmark, Norge) avseende forskning, innovation, utveckling och demonstration (FIUD) inom sjöfartsområdet.

Nordisk jämförelse
I en jämförelse mellan länderna visar det sig att finansieringsmöjligheterna skiljer sig kraftig mellan Sverige och övriga nordiska länderna vad gäller statliga medel som är öronmärkta för sjöfarts-FIUD.  Medan Sveriges medel till sjöfarts- FIUD uppgår till 5–5,5 M€ per år, har Danmark cirka 8 M€, Finland cirka12 M€ och Norge omkring16 M€ öronmärkta per år till sjöfarts-FIUD

Intervjuer med utförare av forskning, innovation och utveckling visar också att merparten av de intervjuade har en generell önskan om utökat samarbete med industri, akademi och offentlig sektor. Utökat samarbete mellan nordiska aktörer önskas också – men inte på bekostnad av kompetens och akademisk excellens.

Ministerns svar
Även Helene Hellmark Knutsson ser ett behov av ökat samarbete mellan industri, offentlig sektor samt universitet och högskolor inom sjöfartssektorn och skriver i sitt svar till riksdagspolitikerna att detta var orsaken till att regeringen 2016 i forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) valde att inrikta ett av fem samverkansprogram på nästa generations resor och transporter.
Helene hellmark Knutsson skriver vidare:

”Verket för innovationssystem (Vinnova) har fått i uppdrag att fördela bidrag till samverkansprogrammen som i år uppgår till 155 miljoner kronor och successivt ökas till 400 miljoner kronor från 2020. Vinnova arbetar bl.a. med att stärka och utveckla samarbetet mellan universitet och högskolor, företag och andra samhällsaktörer. Myndigheten har med dessa medel möjlighet att stärka forskningen inom sjöfartsområdet på det sätt som föreslagits i rapporten Boriana Åberg hänvisar till.” https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fr…

Johan Hultberg som ställde en likanande fråga har fått ett liknande svar. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fr…

VTI och GU får 6,4 miljoner till sjöfartsforskning

VTI och Göteborgs universitet har fått 6,4 miljoner kronor för att analysera vilka styrmedel och åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att minska sjöfartens utsläpp.

– Det finns ett stort behov av kunskap om hur sjöfartens effekter på miljön kan minskas och med det här projektet kommer vi att bidra till att öka kunskapen avsevärt. Vi gör det med hjälp av vår kompetens inom både transportekonomi och miljö, säger Tomas Svensson, generaldirektör för VTI i ett pressmeddelande från VTI.

Utsläppen från sjöfarten har reglerats i mindre utsträckning än landbaserade utsläpp. Frågan är komplex bland annat eftersom regler för utsläpp från sjöfarten huvudsakligen bestäms på internationell nivå. Syftet med projektet är att rekommendera kostnadseffektiva kombinationer av styrmedel som kan bidra till att uppfylla fyra av de miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, det vill säga begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och ingen övergödning.

Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman ingår i projektets referensgrupp tillsammans med ett flertal andra personer.

– Vi ser fram emot att arbeta med projektet tillsammans med våra kollegor på Göteborgs universitet. För att få med alla viktiga aktörer har vi dessutom bildat en referensgrupp med externa experter från forskning, näringsliv, miljöorganisationer och myndigheter, säger Inge Vierth, forskare på VTI och projektets ledare.

Projektet ”Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå miljökvalitetsmål” finansieras till hälften av Trafikverket och till hälften av Vinnova. Projektet ska vara klart till slutet av 2019.

Läs mer hos VTI: http://www.mynewsdesk.com/se/vti/pressreleases/miljoner-till-forskning-o…

Livestream: Lighthouse Workshop 2017

Follow Lighthouse Workshop 2017 here. This year we welcome John Holmberg, professor of Physical Resource Theory and he also holds Sweden’s first UNESCO Chair in Education for Sustainable Development. The day will be about back-casting och together we will try to form a vision a future sustainable shipping.

Programme:
09.00 Coffe and registration
09.30 Introduction SSRS, Swedish Sea Rescue Society and Lighthouse

09.50 Report from Lighthouse pre-studies
– Improved performance forecasting and optimisation of ship operation
– In-door positioning of RoRo-vessels
– Sustainability classification for vessels
– Calculation of transport work and emissions in MRV

10.40 Presentation of Lighthouse postdoctors

11.10 Refreshments

11.30 Introduction to workshop: back-casting, sustainability and shipping
John Holmberg, professor of Physical Resource Theory and he also holds Sweden’s first UNESCO Chair in Education for Sustainable Development.

Following parts will not be broadcasted.

13.30 Workshop
Example of questions:
If the world takes sustainability seriously – what opportunities are created for shipping?
New technology is being developed, which future technology can revolutionise shipping?

16.00 Mingle
17.00 Ending

Riksdagsfrågor efter Lighthouserapport

Lighthouse rapport om nordisk sjöfartsforskning och innovation leder till frågor i riksdagen. Moderata riksdagsledamöterna Johan Hultberg och Boriana Åberg frågar i varsin skrivelse till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, vad regeringen gör för sjöfartsforskningen.

I Lighthouserapporten kommer det bland annat fram att Sverige öronmärker mindre pengar till sjöfartsforskning, jämfört med de nordiska grannländerna. Samtidigt finns en stor önskan bland de maritima nordiska aktörerna om samarbete kring forskning, innovation, utveckling och demonstration inom sjöfartssektorn.

De båda riksdagsledamöterna tar fasta i det ovanstående och skriver:

” Ämnar statsrådet och regeringen se över möjligheterna till utökat samarbete mellan industri, akademi och offentlig sektor gällande sjöfartsforskning?” – Boriana Åberg (M) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/sjofa…

” Avser regeringen att vidta några åtgärder för att stärka det nordiska samarbetet kring FIUD inom sjöfartssektorn?” – Johan Hultberg (M)  http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/stark…

Skriftliga frågor kan ställas året om av riksdagsledamöter till statsråden och frågorna besvaras även skriftligen. Svar på frågorna väntas nästa vecka.

Satsning på sjöfartsforskning nödvändig för att nå svenska klimatmål

Säkrare RoRo-sjöfart genom positionering av fordon

En ny förstudie initierad av Lighthouse undersöker möjligheterna för en säkrare och mer effektiv RoRo-trafik. Att lasta ett RoRo/RoPax-fartyg är ett tidskrävande arbete där människor utsätts för avgaser och riskerar att skada sig. Det finns också stora utmaningar med att lasta fartygen rätt, så att rätt gods hamnar på rätt plats och att fartyget får en optimal viktfördelning. Genom ett mer automatiserat och modernt system skulle flera risker kunna minimeras skriver rapportförfattarna Cristofer Englund, Robert Rylander och Boris Duran från RISE Viktoria i förstudien.

För att öka sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra transportslag kommer det att krävas effektivare flöden av så väl gods/persontrafik såväl som informationsutbyte. Digitaliseringen och automatiseringen inom sjöfarten ökar, om än långsammare än hos andra transportslag. Inom sjöfarten skulle en högre grad av digitalisering och automation kunna bidra till säkrare och effektivare lastning och lossningsoperationer av fartyg. Och vara ett sätt att hantera t.ex. att våra fordon drivs med andra drivmedel än bensin och diesel, hur man får kontroll över alla olika typer av drivmedel som kommer att samlastas i framtiden samt den mer varierande viktfördelning som t.ex. batterifordon kommer att innebära. Det ställer nya krav på framtidens RoRo/RoPax-trafik. 

– Ur ett logistiskt perspektiv minskar risken med att gods lastas av på fel plats, eller att gods glöms kvar ombord. Ur ett riskperspektiv ökar möjligheterna att effektivt kunna ta hand om eventuella gas-läckage, eller att släcka en eventuell brand i ett fordon. Eftersom ett automatiserat system kan hålla reda på exakt position av alla fordon, och de flesta branddetekteringssystem ombord idag kan någorlunda nära detektera vart det brinner, kan brandsläckningen effektiviseras med rätt anpassad teknik och taktik, beroende på vad det är som brinner, säger Robert Rylander.

Möjligt koncept
Förstudien är ett samarbete mellan RISE Viktoria, Stena och Wallenius Willhelmsen. Stena hanterar en stor bredd av rullande last, allt från cyklar till höga och otympliga laster på sina åtta RoPax- och sjutton RoRo-fartyg. Wallenius som har en omfattande verksamhet fraktar bland annat 3,7 miljoner bilar varje år. Under arbetet med förstudien har rapportförfattarna bland annat besökt de båda rederiföretagens RoRo-verksamhet och tagit fram ett möjligt koncept för att kunna positionera fordon ombord ett RoRo-fartyg.

Konceptet går ut på att fordonen automatiskt blir identifierade när de kör ombord fartyget och att det sen blir möjligt att följa varje enskilt fordon inuti fartyget till sin slutliga position ombord. Genom att man får full kontroll på fordonen går det att optimera lastningen för att få så bra fartygsstabilitet som möjligt och systemet har full koll på var fordon med alternativa bränslen eller annan särskild last placeras.

Mer forskning krävs
En utmaning är att skapa ett system som klarar att följa fordonen ombord. Flera olika videobaserade lösningar gås igenom men det behöver utforskas och testas ytterligare. En tanke är fast monterade kameror, en annan att kamerorna är rörliga och går på skenor i taket, ett tredje alternativ skulle kunna vara kameraförsedda drönare som kan följa fordonen.

– Det finns för och nackdelar med alla lösningarna i förstudien. Förstudien visar att det är möjligt att lösa problemet med fast monterade kameror ombord. Utmaningen är att göra det kostnadseffektivt eftersom det går åt många kameror och det behövs många kilometer kabel för att koppla samman systemet. Utveckling och utvärdering av prototyper baserade på både fast monterade kameror och drönare är nästa steg för att kunna gå vidare med utvecklingen av en kommersiell produkt, säger Robert Rylander.

Attachments: 

Ladda ner rapporten: In-door positioning on RoRo vessels

Stor satsning på fossilfria godstransporter

Trafikverket satsar upp till 480 miljoner kronor under de närmaste tolv åren på forskning inom området fossilfria godstransporter.

Från Trafikverket:

Den 1 januari 2018 träder en ny klimatlag i kraft. Utsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med minst 70 procent till år 2030. Sverige ska som helhet vara klimatneutralt till år 2045. Under 12 år finansierar därför Trafikverket området ”Fossilfria godstransporter” med upp till 40 miljoner kronor per år. Satsningen kompletteras med ytterligare medel från akademi, näringsliv och annan offentlig verksamhet.

För att driva fram ny kunskap och innovativa lösningar som ännu inte tillämpas eller finns på marknaden bjuder Trafikverket in intresserade konsortier att samverka och ge förslag på, beskriva och demonstrera lösningar för ett fossiloberoende godstransportsystem.

– Det händer mycket spänande för persontransporterna kring till exempel elbilar som ett steg i omställningen till fossilfria transporter, men det går långsammare för godstransporterna så därför är den här satsningen angelägen för att öka innovationstakten, säger Sven Hunhammar, måldirektör för miljö och hälsa på Trafikverket.

Den 20 november håller Trafikverket ett informationsmöte via telefon/Skype. Mer information här: https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/forskning-och-innovation/akt…

Positionering av fordon ombord RoRo-fartyg

Att lasta ett RoRo-fartyg är en komplex uppgift och industrin har efterlyst ett system som kan automatisera insamlandet av fordonspositionsdata och som kan registrera fordonen ombord på fartygen. Ett sådant system skulle kunna ge ett snabbare arbetsflöde och genom att systemet vet var exempelvis gasdrivna eller batteridrivna fordon står skulle även eventuell brandbekämpning ombord ett fartyg förbättras. Tack vare positions- och fordonsuppgifter kan också fartygets stabilitet optimeras vid lastning. Målet med förstudien är att identifiera ett möjligt koncept för att kunna positionera fordon ombord på RoRo-fartyg.

Utförande parter: RISE Viktoria, Wallenius Wilhelmsen Logistics, Stena Teknik
Prioriterat område: Maritim informatik • Sjösäkerhet 

Läs rapporten

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.