Månad: augusti 2017

Farledsåtgärder och överflyttning i nationella planen

Att främja överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart är ett av målen med Trafikverkets förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för transportsystemet som nu lämnats över till regeringen. Förslaget går nu ut på bred remiss och regeringen kommer att presentera en slutgiltig plan under våren 2018.

Farledsförbättringar
Planen prioriterar underhåll och investeringar i järnväg men även exempelvis förbättringar av olika farleder ingår.

”För att främja överflyttningen av godstransporter från väg till sjöfart behövs bland annat åtgärder i farleder. Det finns ett flertal hamnar där trimningsåtgärder som muddringsinsatser övervägs i anslutande farleder, till exempel Hargshamn och Sundsvall. Utöver dessa åtgärder kommer arbetet som pågår med slussarna i Södertälje och farleden i Mälaren att göras klart. Dessutom föreslås åtgärder i farleden från Landsort till Södertälje liksom i farleden till hamnen i Luleå. Arbetet med att ersätta slussarna i Trollhätte kanal, med koppling till Vänersjöfarten, föreslås också påbörjas under planperioden.”

Forskning och innovation
Forskning och innovation inom följande områden föreslås prioriteras under planperioden:

  • omställningen till ett fossilfritt transportsystem
  • robust och säker infrastruktur i det digitaliserade samhället
  • ett effektivt och sammanhållet transportsystem för näringsliv och medborgare
  • ett jämställt och inkluderande transportsystem för land och stad.

Områdena innefattar till exempel lösningar för minskat beroende av fossila drivmedel inom vägtrafik och sjöfart, mer kunskap om hur koldioxidutsläpp och buller kan minska inom luftfarten och hur sjöfarten bättre kan integreras i samhällsplaneringen för att klara omställningen inom transportsystemet. Det handlar också om mer kostnadseffektiva och smarta metoder för underhåll av infrastruktur kopplat till digitaliseringen och mer kunskap om interaktionen mellan individen och de automatiserade systemen.

Ett av utvecklingsmålen för sjöfart under planperioden är att farledsutformningen har anpassats för att ta tillvara de möjligheter som uppkopplade och automatiserade fartyg ger.

Överflyttning till sjöfart
”När det gäller sjöfartstransporter syftar flera av åtgärderna till att kunna trafikera med större fartyg än vad som i dag är möjligt. Överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart begränsas inte i första hand av kapacitet i hamnar och anslutande landinfrastruktur, utan av att det i de flesta fall blir dyrare att ta sjövägen, bland annat på grund av höga omlastningskostnader. För att en mer omfattande överflyttning av gods från väg till sjö ska ske krävs åtgärder som ligger utanför den nationella planen, till exempel styrmedel som så kallad eco-bonus.

En stor del av de kraftigt ökade järnvägs- och sjötransporterna kommer att utgöras av nya transporter och det kan därför diskuteras om de är ett resultat av överflyttning. Man kan dock förmoda att om det inte funnits möjlighet att genomföra dessa tillkommande transporter på järnväg eller till sjöss, så skulle de ha transporterats med lastbil. För att åstadkomma överflyttningar utöver detta krävs, förutom ytterligare investeringar, också styrmedel, teknik- och affärsutveckling.”

Related content: 

Länk till Trafikverkets nationella plan

Se seminariet: Fartyg på el – en kraft att räkna med?

Det var fullsatt när Lighthouse och Maritima klustret i Västsverige arrangerade seminaret Fartyg på el – en kraft att räkna med? Här har du möjlighet att se seminariet igen.

Program

10:00
Inledning och välkomna – Åsa Burman, verksamhetschef, Lighthouse

Översikt av när elektrifiering är lämpligt ur miljö-, klimat och hälsoperspektiv – Johanna Mossberg, föreståndare, f3

Översikt av när elektrifiering är lämpligt ur ett kommersiellt perspektiv – Olov Lundbäck, projektledare, SSPA

När staden eller myndigheten väljer el? – Leif Magnusson, kollektivtrafik och infrastruktur, Västra Götalandsregionen

11:00 Bensträckare

11:15
Batterier – möjligheter på kort och lång sikt? – Bo Normark, senior rådgivare, NorthVolt

Bränsleceller – möjligheter på kort och lång sikt? – Johan Burgren, Business Manager, Powercell

Vägfärjor på el – utsläpp och ekonomi – Tina Karlberg, City Account Manager, Siemens

12:00 Lunch 

12:50
Lärdomar och erfarenheter från Norge – Sondre Henningsgård, Managing Director, Maritime Battery Forum samt konsult DNV GL

Lärdomar och erfarenheter från Danmark – Michael Guldmann Petersen, Senior VP Route Management & Operations, Scandlines

Lärdomar och erfarenheter från Sverige – Harry Robertsson, teknisk direktör, Stena Rederi, och Anders Höfnell, Business Manager, Lloyds Register

13:50 Kaffe

14:10 Paneldiskussion: Vilka hinder, möjligheter och lösningar finns för fartyg på el i Sverige? 
• Bo Normark, NorthVolt
• Harry Robertsson, Stena
• Anders Larsson, VD Öresund Drydocks
• Leif Magnusson, Västra Götalandsregionen

14:50 Avslutande reflektioner – Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

15:10 Slut

Högintressanta talare på norra Europas största hamn- och hamnstadskonferens

Den 6-8 november 2017 hålls konferensen Ports and Port-Cities – Post 2030 i Malmö. En internationell, trendspanande konferens om den förändring som hamnar och hamnstäder över hela världen står inför.

Konferensen kommer ge inspiration och vägledning för industri, beslutsfattare och akademi inom ett brett spektrum av ämnesområden och vara en ögonöppnare när det gäller framtida utveckling och trender.

– Vi står inför outforskade tider av stora globala förändringar med tanke på konsumtion, produktion, logistik, stadsutveckling, teknik, digitalisering och klimatförändringar. Alla dessa faktorer kommer att få stora effekter på moderna hamnar och hamnstäder under de närmaste åren, säger Peter Askman, strateg som arbetar med maritima frågor på Region Skåne.

Konferensen stöder FN: s Agenda 2030 – Globala mål för hållbar utveckling, i synnerhet mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

Den omfattande listan över talare innehåller bland annat:

Peter Sand, Chief Shipping Analyst, BIMCO
Tom Boardley, Executive Vice President, Lloyds Register
Henrik Kristensen, CEO, APM Terminals
Thomas Jensen, Maersk Line & Copenhagen Business School
Torben Seebold, Maritime Coordinator ver.di
Susumi Naruse, Secretary General, The International Association of Ports and Harbour
Mr Yasuo Tanaka, President, Monohakobi Technology Institute

– Genom att upplåta scenen till globala strateger, företrädare för större hamnar, sjöfartssektorn, logistikföretag, hamnplanerare, terminaloperatörer och andra spännande nyckelpersoner kommer deltagarna ges en unik insikt vad som driver dessa aktörer och hur hamnar och hamnstäder kan utvecklas i framtiden. Konferensen kommer också att skapa samarbetsdiskussioner och interaktioner mellan talare och deltagare, säger Peter Askman.

Ports and Port-Cities – Post 2030 är ett samarbete mellan Region Skåne, Malmö Stad, World Maritime University, Lighthouse, Resilient Region Association, Svenskt Marintekniskt Forum och Sveriges Hamnar.

För fullständigt program, talarlista och annan information, vänligen besök www.port2030.com

Möt den maritima forskaren – Zoi Johansson Nikopoulou

Ungefär en gång per månad kommer Lighthouse presentera en forskare i den maritima sektorn. Denna månad träffar du Zoi Johansson Nikopoulou som är doktorand på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Hennes forskningsområde rör sjöfart och miljön och mer specifikt luftföroreningar från fartyg.

Zoi Johansson Nikopoulou är doktorand på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Hennes forskningsområde rör sjöfart och miljön och mer specifikt luftföroreningar från fartyg.

– Forskningen ska förse sjöfartsindustrin, relevanta aktörer och lagstiftare med ekonomiska och logistiska aspekter av vad som krävs för att leva upp till regelverket Marpol VI, säger Zoi Johansson Nikopoulou

Marpol är en av de viktigaste internationella marina miljökonventionerna. Den har utvecklats av FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, för att minimera sjöfartens föroreningar av hav och vatten, inklusive dumpning, olje- och luftföroreningar. Marpol är uppdelat i olika avsnitt, Annex, och Annex VI handlar om krav på reglering av luftföroreningar som kommer från fartyg.

– Jag hoppas min forskning är användbar. Jag försöker utifrån rederiernas perspektiv se hur man kan efterleva Marpol VI:s luftföroreningsstandard.

Vilka utmaningar ser du?

– Sjöfarten behöver planera för, anpassa och anta utmaningar som tar hänsyn till klimatet och föroreningar på ett sätt som inte tidigare skådats. Det gör det väldigt spännande för en forskare inom området.

– Det har varit en långsam process, de senaste decennierna, att ta miljön i beaktande men nu ökar takten, det går djupare och blir mer tekniskt och inkluderar även naturvetenskap och marinbiologi, något som barlastkonventionen som bör komma i september är exempel på.

– Så det blir allt mer komplext för fartygsägare och operatörer att driva sin verksamhet eftersom de verkar på havet, inte en bit asfalt, så de måste interagera med naturvetenskapen.

Hur bidrar din forskning för att tackla utmaningarna?

– Jag har försökt skapa en kostnadsmodell som visar vad luftföroreningarna och dess kostnader innebär för företagen. Förhoppningsvis kan kostnadsmodellen även användas för andra föroreningar och visa på kostnadseffektiva sätt att vara miljövänligare och att leva upp till miljöregelverken.

Vad ser du som nästa steg för din forskning?

– Nästa steg skulle vara att utöka kostnadsstrukturen för olika förorenare och få in så mycket som möjligt i kostnadsmodellen. En annan tillämpning skulle vara att få in modellen i en mer praktisk form och låta den vara ett verktyg för redare, något som jag också tror att klassificeringssällskap är intresserade av.

Fint betyg till Chalmers och Lighthouse

Chalmers institution Mekanik och maritima vetenskaper toppar listan när sjöfartssajten Fathom News listar världens nyckeluniversitet kring maritim forskning. ”Chalmers är också kopplat till Lighthouse som tillhandahåller forsknings- och nätverksplattformar som stödjer maritim forskning och projekt” skriver sajten.

Fathom News som är en del av engelska Fathom Maritime Intelligence har listat åtta universitet som ses som huvudaktörer när det gäller avancerad maritim research med starka kopplingar till den maritima industrin.

  1. Chalmers, Mekanik och maritima vetenskaper
  2. Southampton Solent University
  3. University of Southampton
  4. University of Tasmania
  5. Copenhagen Business School
  6. The Centre for Maritime Studies, National University of Singapore 
  7. The Singapore Maritime Institute, Singapore 
  8. Norwegian University of Science and Technology, Department of Marine Technology

När det gäller Chalmers och Lighthouse skriver Fathom News:

”This Swedish university is involved in a wide range of projects and research initiatives and is linked to the Lindholmen Science Park that allows industry, academy and public sector to run research and development projects in transport, ICT and the media. A comprehensive test simulator for marine transport and navigation is based here to help develop sustainable transport and electric propulsion.

Chalmers is also connected to the Lighthouse project, which provides research and networking platforms to support maritime research and projects. The project serves to develop Sweden as a key player in sustainable shipping through innovation in logistics, navigation, energy efficiency and alternative fuels.”

Alexandra ny koordinator på Lighthouse

Alexandra Bakosch är ny koordinator på Lighthouse sedan den 14 augusti.

Alexandra är tjänstledig från SSPA där hon varit projektledare på Maritima Operationer. Alexandra är civilingenjör med master i logistik från Linköpings universitet.

Välkommen till Lighthouse!
– Tack! Det känns fantastiskt spännande att få vara del av Lighthouseteamet. Jag ser fram emot att vara delaktig på en arena som skapar positiva förutsättningar för hållbar sjöfart och där tillfälle ges att nätverka med många intressanta företag och personer.

Berätta kort om dig själv?
– Jag är en skåning som bott i Göteborg i snart 7 år och jag trivs väldigt bra här. Västkusten känns exotisk med tillgång till vacker natur och storstadsliv. Som person är jag positiv och utåtriktad, gillar äventyr och utmaningar, är svag för sötsaker och resor.

Berätta om din yrkesbakgrund?
– De senaste 6 åren har jag arbetat med sjöfart ur olika perspektiv. Många projekt har rört alternativa bränslen för fartyg, både på nationella och europeiska nivå. Mer regionalt har projekterfarenheter gällt sjölogistikfrågor för stora infrastrukturprojekt i Göteborgsregionen och även riskanalyser för kajnära bostäder.

Alexandra ersätter Carolina Kihlström, tidigare koordinator, som numera jobbar på Svensk Sjöfart.

Förbättrade metoder för prestandaprognostisering av fartyg

När nya fartyg ska byggas finns behov av att utvärdera designer och jämföra olika koncept. Nuvarande metoder att förutsäga fartygs prestanda behöver förbättras för att möta nya krav. Lösningen är utveckling av hybridmetoder där experiment och datorsimuleringar kombineras för att säkerställa trovärdiga prognoser. Dessutom behöver fartyget designas för att bli energieffektivt i vågor och olika lastkonditioner. Förstudien ska formulera ett forskningsförslag som på sikt ska leda till förbättrade testmetoder för att förutsäga fartygs prestanda.

Klar: Augusti 2017
Utförande parter: SSPA, Chalmers, KTH, Stena Teknik
Prioriterat område: Innovativa fartygskoncept och farkostteknik 

Läs rapporten

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.