Månad: juni 2017

Utlysning: Winter Navigation Research Board

Finska Trafiksäkerhetsverket, finska Trafikverket, svenska Sjöfartsverket tillsammans med svenska Trafikverket bjuder in forskningsinstitutioner och företag att söka finansiering för forskningsprojekt för 2018 inom vintersjöfart.

Utlysningen är på engelska och finns att läsa här nedan eller via länken. Följ länken för att komma till ansökningshandlingarna.

http://www.sjofartsverket.se/sv/Om-oss/Forskning-och-innovation/Utlysnin…

1. Invitation
Finnish-Swedish cooperation within the Winter Navigation Research Board started in 1972 and is based on annual funding from the maritime administrations of the two countries. The Research Board administers a research programme, which is based on a bilateral agreement between the Finnish Maritime Administration and the Swedish Maritime Administration.

The present parties to the agreement – the Finnish Transport Safety Agency, the Finnish Transport Agency and the Swedish Maritime Administration in association with the Swedish Transport Agency – hereby invite research institutions and companies to apply for financing of winter navigation research projects for the year 2018.

2. Purpose of the call
The maritime administrations in Finland and Sweden cooperate in research and development in order to promote winter navigation in the Baltic Sea and adjacent sea areas. Research and development should focus on the meteorological, oceanographic, technical, and nautical conditions of navigation in ice. The Research Board announces a call on a yearly basis focusing either on parts of the aforementioned subjects, or all of them.

3. Background and motivation
The research programme is based on the fact that Finland and Sweden have long-term cooperation in winter navigation, and a common vision for icebreaking. As a result, the icebreaking fleets nowadays almost work as a single unit. Another important outcome of the cooperation is the introduction and further development of joint Finnish-Swedish ice class rules for merchant ships.

Continuous emphasis on research and development is necessary if Finland and Sweden wish to have an impact on the actual development in the field.

Projects financed in the winter navigation research programme are relatively small. This gives the administrations an opportunity to monitor the projects in more detail. The programme is unique and it also influences international classification societies in their development of ice class rules for merchant ships.

4. Topics of the call
This call focuses on the following four areas:

• Meteorological research
o research related to marine meteorology in winter conditions
o research related to ice formation
o climatologic research related to the aforementioned topics
o development of forecasting and modelling
o development of new tools for presentation of satellite images

• Oceanographic research
o research related to ice conditions at sea or sea water temperature
o sea currents, sea water level and sea waves in winter
o climatologic research related to the aforementioned topics
o development of forecasting and modelling
o development of new tools for presentation of satellite images

• Technical research
o structural design of hulls of ice-going ships
o structural design of propulsion machinery of ice-going ships
o development of minimum engine power regulations for merchant ships
o winterization of merchant ships

• Nautical conditions
o research on the effectiveness of icebreaker assistance
o research on winter traffic flows in the Baltic Sea area.

4.1 Special research topic for 2018
• Despite a decreasing trend in ice coverage in the Baltic Sea, the demand for assisting and towing of merchant vessels by ice breakers has not decreased. Ridged ice and rubble fields are more prevalent than before, necessitating the towing of many merchant vessels. For this reason projects examining the towing arrangements of merchant vessels are especially encouraged to promote solutions that improve the safety and expediency of towing operations.
• Also, projects contributing towards the goal of a more comprehensive weather and ice forecasting system for the Baltic Sea are encouraged. Improved forecasting would make it possible to optimize the use of ice breaking resources more efficiently leading to a more efficient winter navigation system.

5. Requirements for the project
Your planned project shall be in line with at least one of the research areas mentioned above. The project shall start in 2017 or in early 2018, and last for 6 to 24 months. A final report shall be presented in English. If the project continues for more than 12 months, intermediate reporting is required.

6. Evaluation process and criteria
The proposals will be evaluated by the members of the Winter Navigation Research Board, and the Board will make the formal decision about financing.

The following criteria, weighted as indicated, will determine the decision of financing:
• Relevance: how well the project corresponds to the aim of the call (35%)
• Quality: the ability to contribute to the technical and scientific development (15%)
• Viability: the possibility of accomplishing the project (15%)
• Impact: how the results can be used (35%)

7. Budget
The budget for the research projects will be settled on a yearly basis. The annual budget was €200 000 in 2017. If approved projects last for more than one year, this will result in a partially limited budget for the coming year. Co-financing both from research institutions, industry and other funding organisations is always welcomed.

8. Time schedule
Call text available:   27 June 2017
Deadline for applications:  15 September 2017
Announcement of the financing decision: 20 October 2017
Earliest project start:   20 November 2017

9. How to apply
Proposals should be sent by email to the contact persons of the secretariat given below.

The application form for research projects should be used.

The deadline for applications is 15 September 2017. The Winter Navigation Research Board will not consider applications received after the deadline.

10. Content of the application
General information shall contain the items mentioned below. A maximum of one page can be used.
• Project title
• Acronym
• Project summary – maximum 100 words
• Start and end dates
• Funding
• Project manager
• Project organisation

The following parts shall be described in the project outline. A maximum of 5 pages can be used.

• Relevance: Description of needs the project aims at.
• Quality: A short description of the research aims within this area, and the relation of the project to “state of the art” of the technology.
• Viability: Strategy and methodology
• Impact: A plan for how the result will be used and the impact
• Dissemination: How to present the results
• Brief project plan
• Budget and resources
• Relation to other projects: How the project relates to other projects

11. Contact persons
Further information on the call can be obtained from:
Lauri Kuuliala, Finnish Transport Safety Agency
Phone: +358 (0) 50 306 6056
Email: lauri.kuuliala@trafi.fi
Göran Rudbäck, Swedish Maritime Administration (SMA)
Phone: +46-(0)708 19 12 28  
Email: goran.rudback@sjofartsverket.se

Related content: 

Call for projects – Finnish-Swedish Winter Navigation Research Board

Sverige ställer sig bakom IMO:s regler för höjd säkerhet

Regeringen har beslutat att ställa sig bakom de tidigare beslutade reglerna inom FN:s sjöfartsorganisation IMO för att höja den globala säkerhetsstandarden för sjöfarten.

Från regeringens pressmeddelande.

De nya reglerna innebär bland annat förbättrade brandskyddsregler där nybyggda passagerarfartyg ska genomgå en evakueringsanalys i designprocessen. Dessutom införs ett krav på skumsläckningssystem på nybyggda passagerarfartyg som har helikopterdäck. Även de tekniska kraven för viss brandskyddsutrustning ändras.

IMO förtydligar även reglerna för hur inspektörer ska beträda slutna utrymmen för att undvika att olyckor inträffar. Dessutom uppdateras koden om farligt gods till sjöss genom de tekniska specifikationerna av ämnen och föremål som är klassificerade som farligt gods.

Förändringarna ligger i linje med regeringens arbete för att stärka arbetsmiljö, säkerhet och miljö inom den globala sjöfarten. Det främjar också konkurrensvillkoren för den svenska sjöfarten.

– Detta är ett steg i rätt riktning för den globala sjöfarten. Och det går helt i linje med statsministerns initiativ Global deal om hållbara arbetsvillkor på global nivå. Som ansvarig minister för vår sjöfart ser jag det så klart som positivt att det blir en konkurrensfördel för den svenska kvalitetssjöfarten, säger infrastukturminister Anna Johansson.

Norden kan ta täten för koldioxidsnål sjöfart

Norden kan ta täten för att nå en mer koldioxidsnål sjöfart. Det är en av slutsatserna i en rapport från en workshop som hölls på WMU i Malmö förra året.

Rapporten som är skriven av Beatriz Martinez Romera (Københavns Universitet), Tristan Smith (UCL), Ben Milligan (UCL), Karin Andersson (Chalmers) and Maria Grahn (Chalmers) kan läsas i sin helhet här. Nedan är rapportens sammanfattning översatt till svenska.

Klimatavtalet I Paris siktar mot att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och försöka begränsa ökningen till 1,5 grader. Men Parisavtalet tar inte hänsyn till utsläpp av växthusgaser från den internationella sjöfarten. På uppdrag av Nordiska ministerrådet har ett projekt startat som fokuserar på möjligheter för Norden att gå över till en koldioxidsnål sjöfart globalt, nationellt och regionalt.

I slutet av förra året hölls en workshop på FN:s World Maritime University i Malmö och resultaten från workshopen har nu presenterats i en särskild rapport.  De viktigaste resultaten i workshop-rapporten är följande:

Teknik och finans
Lovande tekniska och ekonomiska alternativ finns tillgängliga för de nordiska länderna för att stödja eller leda en övergång till en sjöfart med låga koldioxidutsläpp. I rapporten presenteras dessa alternativ i form av en koldioxidsnål färdplan för sektorn, som inkluderar handlingar och resultatet på området för tekniska och operativa åtgärder, partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn, och stödjande politik och finansiering.

Politik
Möjligheter finns för de nordiska länderna att stödja och leda utvecklingen av en offentlig politik som behövs för övergången till koldioxidsnål sjöfart. Internationellt är de nordiska länderna väl positionerat för att leda IMO:s och andra organisationers arbete för att definiera globala mål för sektorn och genom partnerskap med utvecklingsländer och flaggstater skapa en global ambition för sektorn.
Utanför IMO kan Norden katalysera övergångar till låga koldioxidutsläpp genom exempelvis marknadsbaserade åtgärder i de nordiska länderna, stöd för standarder inom den privata sektorn, koldioxidsnåla mål för nordiska flottorna, ordna dialog mellan intressenter såsom finansiärer och befraktare, visar upp innovativa nordisk praxis och bygga nordisk-ledda globala partnerskap liknande ”klimatklubbar”.

Samverkan
De åtgärder som beskrivs ovan är beroende av varandra och sammankopplade. Framgången för en nordisk agenda för låga koldioxidutsläpp inom sjöfarten hänger på deltagandet av alla berörda parter, samordning av politik och en helhetssyn på sjöfarten och de viktiga roller som nordiska regeringar, företag och det civila samhället inom sektorn har.

Related content: 

Workshop Report: Nordic Action for a Transformation to Low-carbon Shipping

Ser till hela energisystemet för att spara fartygsbränsle

Världens transportbehov väntas fördubblas till år 2050 och det ställer stora krav på sjöfarten som står för uppskattningsvis 90% av godstransporterna. Utsläppen av växthusgaser måste mer än halveras och det innebär att fartygens energieffektivitet måste kunna förutses på ett bra sätt. I sin licentiatavhandling presenterar Fabian Tillig från Chalmers institution Mekanik och maritima vetenskaper en ny modell för hur man holistiskt bedömer ett fartygs energieffektivitet.

I modellen har ett starkt fokus lagts på skeppets hydrodynamik och hur framdrivningssystemet beter sig i olika havs- och väderförhållanden. Modellen är utformad från skeppsbyggarens synvinkel med målet att ge tillförlitliga förutsägelser om energieffektivitet under design och drift av fartyg.

Ett fartyg består av många komponenter som är sammankopplade och interagerar med varandra. Men studier visar att det är viktig att simulera hela energisystemet istället för enbart enskilda komponenter för att kunna nå energieffektivitet. Fabian Tilligs generiska modell består av flera empiriska och semi-empiriska metoder som förutsäger prestandan för varje komponent. För att täcka luckor där empiriska metoder inte var tillräckliga utvecklades numeriska propeller- och skrovserier. På så sätt kan hela systemet simuleras.

Modellen har applicerats på två referensfartyg, ett RoRo- och ett tankfartyg under fyra faser i fartygens designprocess.

  • När endast fartygsdimensionerna var kända.
  • När skrovdesignen var färdig
  • När resultaten från modellprov i lugnt vatten var tillgängliga
  • När den fullständiga fartygsdesignen var färdig

När Fabian Tilligs generiska modell används i den första fasen, utan modellförsök och med väldigt begränsad information om fartyget är standardavvikelsen av bränsleuppskattningen jämför med den verkliga förbrukningen inom 14 procent. Med mer information och med resultaten från modellproven minskas standardavvikelsen till 4 procent.

Den generiska modellen kan tillämpas på ett brett spektrum av energieffektivitetsproblem, oberoende om endast huvuddimensionerna är kända eller all data och modellförsök är tillgänliga. Därmed kan modellen användas i alla stadier, från väldigt tidig design till drift av fartyg.

Fabian Tillig fortsätter nu sitt arbete med utveckla modellen ytterligare så att den blir säkrare i sina förutsägelser, dessutom ska fler komponenter integreras i modellen så att den kan ge en mer holistiskt prognos av bränsleförbrukning. Forskningen handleds av professor Jonas Ringsberg, proprefekt och avdelningschef för Marin teknik på Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.

Related content: 

A Generic Model for Simulation of the Energy Performance of Ships – from Early Design to Operational Conditions

Ny HaV-rapport: Maritima näringar omsätter 160 miljarder om året i Sverige

Maritima näringar, det vill säga branscher som påverkar och är beroende av hav och kustmiljö, omsätter varje år 160 miljarder kronor i Sverige. Det visar en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Största delen utgörs av turism och rekreation följt av sjöfart, hamnar samt fartygs- och båttillverkning. Läs HaV:s pressmeddelande här.

Värdefulla inspel på MRV-workshop

Från och med 2018 ska fartyg över 5 000 GT (gross ton) som rör sig i vattnen runt EU redovisa CO2-utsläpp och transportarbete. Den data som samlas in kallas MRV-data och står för Monitoring, Reporting och Veryfying. Inom Lighthouse pågår ett arbete om hur MRV-data ska kunna användas av den maritima sektorn.

Lighhouse medlemmar IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers driver tillsammans en förstudie om beräkning av transportarbete och emissioner i MRV. Som ett led i arbetet samlades aktörer från forskningen och industrin till en workshop den 17 juni i IVLs lokaler i Göteborg.

– Jag upplevde workshopen som mycket bra. Det var stimulerande diskussioner och klarlägganden om många frågor kring MRV, säger Erik Fridell från IVL.

Agendan för dagen innehöll en introduktion till MRV och presentationer om hur man mäter bränsleåtgång och beräknar utsläppen för transportarbete. Diskussionerna handlade sedan bland annat om hur man tittar på utsläpp uppströms och på andra växthusgaser, hur man behandlar saknad eller dåliga data och om det finns behov av stöd för MRV inom sjöfartsbranschen.

Diskussionerna är en viktig del i arbetet med Lighthouse förstudie säger Erik Fridell.

– Nästa steg blir att göra klart vår förstudie. Vi kommer i den att ha med lite med detaljer kring räkneexempel och diskussioner kring frågor som kom upp på workshopen.

Förstudien som kommer att publiceras på Lighthouse hemsida efter sommaren ska svara på hur MRV-data ska kunna användas av den maritima sektorn för beräkningar av miljöprestanda för sjöfart. Det övergripande målet är att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och ge en ökad förståelse för branschens utmaningar kring MRV.

Världens grönaste kryssningsfartyg diskuterades i Göteborg

Peace Boat är en av Japans största civilsamhällesorganisationer och bedriver sin verksamhet på ett fartyg som seglar jorden runt och förespråkar Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål samt utbildar inom hållbarhet, multikulturell kommunikation, forskning, främjande och företagande. Nu börjas arbetet med att bygga organisationens nya flaggskepp, Ecoship – världens grönaste kryssningsfartyg. Tomas Kåberger, ordförande för stiftelsen Japan Renewable Energy Foundation och professor på Chalmers, är en av projektets rådgivare.

För fyra år sedan besökte Yoshioka Tatsuya, grundare och chef för Peace Boat och Ecoship Project, dåvarande Lighthouse och Chalmers i Göteborg för att diskutera möjligheten att bygga och driva miljövänligare fartyg. Nu var han tillbaka på besök tillsammans med Maria de la Fuente,  Co-director för Ecoship Project, och Andrés Molina, projektledare för fartygsbygget. Deltagare på möte från Chalmers och Institutionen Mekanik och Maritima vetenskaper var Angela Hillemyr, Henrik Pahlm, Lennart Josefson och Per Lövsund samt från Lighthouse, Åsa Burman. På mötet presenterades respektive verksamheter med fokus på vad Ecoship Project innebär och eventuella möjligheter för samverkan, fortsättning följer förhoppningsvis med svensk medverkan!

Ett genomsnittligt kryssningsfartyg har 3000 passagerare och genererar 80.000 liter avfall dagligen enligt Environmental Protection Agency, EPA. Många oceangående fartyg har gammal teknik och går fortfarande på bunkerolja. Projektet Ecoship ska resultera i ett koldioxidsnålt kryssningsfartyg med innovativa tekniska lösningar som ska stå som modell för vad den maritima sektorn kan åstadkomma.

En rad strikta miljömål är uppställda och bland annat ska CO2-utsläppen minska med 40% jämfört med ett kryssningsfartyg byggt före år 2000 och minska med 30% jämfört med nuvarande kryssningsfartyg.

Fartyget ska kunna gå på fyra olika bränslen, LNG, Metanol, MDO och biodiesel och fartyget ska vara anpassad för kostnadseffektiv retrofitting av ny teknik. Fartyget ska dessutom förses med tio infällbara segel, tio vindturbiner och stora ytor med solpaneler för att kunna bli så energieffektivt som möjligt. Vatten- och avloppssystemet ska vara slutet och inga utsläpp ska ske från fartyget.

Skrovet är ursprungligen inspirerat av formen på en val och är designat för att vara så bränsleeffektivt som möjligt, förhoppning är det minskar bränsleåtgången med 5 procent.

Arbetet med Ecoship började 2014 och i våras tecknades en avsiktsförklaring med Arctech Helsinki Shipyard om att bygga fartyget. Våren 2020 ska fartyget stå färdigt.

Läs mer om Ecoship här: http://ecoship-pb.com/

Deltagarna på Ecoship-mötet på Chalmers. Lennart Josefson, Henrik Pahlm, Tomas Kåberger, Maria de la Fuente, Andrés Molina, Åsa Burman, Yoshioka Tatsuya, Angela Hillemyr och Per Lövsund.

Utlysning: Utveckla Västsveriges konkurrens­kraft

Den 15 juni öppnar Tillväxtverket utlysning 2017:2 inom det västsvenska strukturfondsprogrammet (ERUF) och stänger mitten av september. Samtliga insatsområden är öppna och det finns inga beloppsbegränsningar.
Ansökningar kopplade till Digitalisering beaktas särskilt.

De övergripande målsättningarna för Västsveriges regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning är att:

  • stärka små och medelstora företags konkurrenskraft
  • bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi
  • främja en hållbar stadsutveckling

För att uppnå målen finns tre insatsområden med olika inriktningar. Målgruppen är små och medelstora företag.
Insatsområde 1 Samverkan inom forskning och innovation 45 procent av EU-medlen i programmet ska användas till detta insatsområde. Små och medelstora företag i regionen behöver öka sina investeringar i forskning och innovation och sin förmåga att kommersialisera kunskap. Därför ska projekt inom programmet stimulera samverkan mellan företagen, akademi och forskningsinstitut.
Insatsområde 2 Konkurrenskraftiga små och medelstora företag 40 procent av EU-medlen i programmet ska användas till detta insatsområde. Projekten ska främja utvecklingen av fler nya innovativa företag och stimulera utveckling i befintliga små och medelstora företag och därmed bidra till ökad konkurrenskraft i näringslivet.
Insatsområde 3 Innovation för en koldioxidsnål ekonomi 15 procent av EU-medlen i programmet ska användas till detta insatsområde. De kan användas för att underlätta för företag att samverka kring forskning och innovation kring koldioxidsnål energianvändning, eller för att utveckla test- och demonstrationsmiljöer. Projekt kan även inriktas på att öka företags energieffektivitet.

Läs mer på VGR:s EU-portal samt Tillväxtverkets hemsida.

Related content: 

Tillväxtverket: Utveckla Västsveriges konkurrens­kraft

Shipping as a Guide to Sustainable Transport – GreenPilot seminar

In order to reach the national target of fossile free transport by 2030, emission reduction in the transport sector needs to accelerate on a technical and operational level. Through the conversion of a pilot boat to operate on methanol the GreenPilot project opens up to a more sustainable and competitive coastal and inland transport.

Programme:

09.00 Coffe and registration

09.30 Morning session
SSRS, Swedish Sea Rescue Society
Swedish Sea Rescue Society is responsible for 70 percent of all sea rescues in Sweden and receives no government funding. Thanks to 2.000 volunteer crew members, rescue services are always available 24 hours a day anywhere along the Swedish coast and on the major lakes.

f3, Fossil Free Fuels – Johanna Mossberg
The research carried out within f3 includes both syntheses of current research on production and use of renewable transportation fuels, and supplementing system oriented research related to different parts of the entire renewable fuels value chain.

Towards fossilfree transport 2025 in Öckerö Council – Stanley Olsson
The municipality of Öckerö, in the northern part of the archipelago of Gothenburg, consists of ten inhabited islands. Can battery powered vessels help the municipality reach fossil free transports by 2025?

Latest developments in the GreenPilot project and visit on the GreenPilot boat
The objective of the GreenPilot project is to demonstrate that introduction of methanol as a fuel for smaller ships can improve competitive power and reduce the environmental impact.

13.00 Lunch at Långedrag Värdshus

14.00 Afternoon session
High Efficiency and Clean Methanol Engines – Martin Tunér, MOT2030 Project, University of Lund
MOT-2030 is a research project at Lund University with the aim to explain how methanol and methanol mixtures behave in partially premixed combustion (PPC) engines.

Prospects for future sustainable fuels in shipping – Julia Hansson, IVL Swedish Environmental Research Institute

MethaShip – Daniel Sahnen

The FReSMe Project, From residual steel gases to methanol – Magnus Lundqvist
FReSMe project, funded by H2020 EU program, aims to demonstrate the whole process that enables the CO2 captured from the steel industry to produce methanol fuel that will be used as fuel in the ship transportation sector.

The SUMMETH Project – Powering cleaner shipping on coastal and inland waterways – Joanne Ellis, SSPA
The Sustainable Marine Methanol, SUMMETH, intends to investigate methanol combustion concepts and ship fuel systems that will lead to cost effective alternatives for ship operators to reduce their emissions and carbon footprint.

Conclusions and end of day discussion

The seminar is arranged by SMTF, Scandinaos, SSPA, Swedish Transport Administration, Swedish Maritime Administration and Lighthouse.

Lighthouse 2016 i backspegeln

Visserligen blickar vi framåt men för den som är nyfiken på vad Lighthouse sysslade med förra året finns nu vår årsrapport för 2016 att läsa. 

2016 var ett intensivt år för Lighthouse. Vi var inblandade i 24 olika seminarier, arbetade intensivt med förslag till Horisont 2020:s arbetsprogram, startade förstudier, antog traineer och skrev 111 nyhetsartiklar under året. Vill du veta mer så kan du med fördel läsa vår årsrapport som du kan ladda ner här. (ej tillgänglig)

Kick off för Lighthouse postdoktorprogram

Efter en rekryteringsperiod under vinterhalvåret har fem postdoktorer blivit anställda inom Lighthouse postdoktorprogram. När KTH hade sina årliga Marine Technology Days samlades också postdoktorerna för första gången.

Lighthouse postdok-program genomförs tillsammans och i samarbete med Chalmers, Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Linnéuniversitetet. De fem postdoktorerna är fördelade på de fyra universiteten och även om de bedriver sin egen forskning kommer de träffas med jämna mellanrum för bland annat kunskapsutbyte och kunskapsspridning.

– Det känns mycket bra att programmet är igång och att vi har lyckats attrahera duktiga forskare inom, för sjöfarten,  viktiga områden, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

Stärka forskning och samverkan
Lighthouse postdoktorprogram löper under två år och har en bred internationell prägel med postdoktorer från Kina, Australien, Grekland, Spanien och Sverige och forskningen som bedrivs inom gruppen täcker stora delar av den maritima sektorn. Från bland annat fokus på ledarskap och sjömannens roll i framtidens autonoma sjöfart till miljöstyrande avgiftssystem och incitament för hamnar.

– Målet för Lighthouse med vårt postdoktorprogram är att stärka forskningsmiljöerna på de olika universiteten, att stärka forskningen inom prioriterade områden, att genom postdoktorprojekten öka samverkan med näringen och myndigheter, säger Åsa Burman.

De fem postdoktorerna:

  • Ruihua Lu – Marin teknik med inriktning vindassisterad framdrivning av handelsfartyg (Chalmers)
  • Michael Tanko – Waterborne Urban Mobility (KTH)
  • Carl Sandberg – Maritime science with emphasis on leadership and sustainable working life in shipping (Linnéuniversitetet)
  • Anastasia Christodoulou – Efterfrågeaspekter på RoRo-sjöfart (Göteborgs Universitet, Handelshögskolan)
  • Marta Gonzalez-Aregall – Miljöstyrande avgiftssystem och incitamentsstrukturer för hamnar (Göteborgs Universitet, Handelshögskolan)

Ytterligare fokus genom forskartjänster
I ramen för postdoktorprogrammet delfinansierar Lighthouse även två forskartjänster. Forskartjänsterna har bäring mot Lighthouse prioriterade områden Energieffektivisering i den maritima sektorn och Innovativa fartygskoncept och farkostteknik respektive Maritim Informatik och Sjösäkerhet. Forskartjänsterna innehas av Sofia Werner på SSPA och  Robert Rylander på RISE Viktoria.

– Inom två viktiga områden ha vi genom våra förstudier skapat projekt med relativt brett deltagande från näringen och offentliga aktörer. För att få ytterligare fokus och framdrift i frågorna delfinansierar vi två forskartjänster. Sofia fokuserar på förbättrade prestandaprognoser och driftoptimering av fartyg medan Roberts inriktning är autonomi för ökad säkerhet, säger Åsa Burman.

Lighthouse postdoktorprogram finansieras med medel från Vinnova till Lighthouse som kompetenscenter.

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.