Månad: april 2017

Nya traineer till Lighthouse traineeprogram 2017-2018

Stena Teknik, Floatel, Transportstyrelsen, TTS Marine AB, SSPA och Alfa Laval tar alla ett stort ansvar för framtidens sjöfart och deltar i Ligthouse traineeprogram. 28 augusti 2017 är dagen två nyutexaminerade Naval Architects, Karolina Malmek och Claes Tretow, påbörjar årets traineeprogram. De kommer under 12 månader få möjlighet att arbeta på tre olika företag som ingår i Lighthouse traineeprogram. Båda har stora förväntningar på traineeprogrammet och ser fram emot en lärorik och spännande tid.

Grattis och välkomna till Lighthouse traineeprogram Karolina och Claes! Varför valde ni att söka till traineeprogrammet?

– Jag brinner för Göteborg och tycker att det som händer inom den marina sektorn här är intressant. Jag ville få möjlighet att testa på att arbeta för flera olikaföretag och att se bredden inom industrin. Att få se sig om i världen känns viktigt då marin teknik och sjöfart är internationellt. I traineeprogrammet får jag chans att se hela kedjan från design till produktion och möta de människor som kommer att bygga och använda det man ritar, säger Karolina Malmek.

– Det var framförallt för de stora karriärmöjligheterna som finns och möjligheten att få se mycket av den svenska sjöfartsindustrin och lära sig om olika delar. Jag tror att för att lyckas som ingenjör är det viktigt att ha ett brett systemperspektiv över olika delar av sjöfarten. Jag vill också utvecklas som ingenjör och vara med och bidra till en minskad miljöpåverkan från sjöfarten, säger Claes Tretow.

Var har ni för förväntningar?

– Jag förväntar mig att det ska bli kul och utmanande. Jag tror att det kommer bli lärorikt men ibland lite frustrerande när man ska gå in i en ny yrkesroll. Sen tror jag att jag kommer att träffa många människor och få chans att se mig om. Jag hoppas att jag får lära känna och bli en del av sjöfartsnäringen i Sverige, säger Karolina Malmek.

–  Få jobba med erfarna ingenjörer inom olika områden och lära mig mycket om olika produkter och system som de olika företagen utvecklar och få en djupare förståelse för sjöfartsnäringen i Sverige och internationellt, säger Claes Tretow.

Vad ser ni mest fram emot?

– Jag ser fram emot att få använda de kunskaper och verktyg som man fått på KTH och tillämpa dem för att bidra till utvecklingen av ny teknik. Utlandserfarenenheten känns också väldigt spännande och att skapa ett kontaktnät inom svensk sjöfartsindustri, säger Claes Tretow.

– Det blir intressant att få följa riktiga konstruktions- och designprojekt och se resultaten av dem. Det är en stor skillnad från studierna och något jag ser fram emot. Jag tycker det ska bli spännande att se vad som är på gång just nu i Sverige och möta dem som jobbar med det, säger Karolina Malmek.

Vad hoppas ni kunna bidra med när ni nu börjar traineeprogrammet?

– Jag tror att jag kan bidra med både energi och kunskap. Jag gillar när det händer grejer, är handlingskraftig och vill alltid lära mig nya saker och försöka tänka i nya banor, säger Karolina Malmek.

– Jag tror att jag kan bidra med ett driv och energi och även med tekniska kunskaper som är färska från universitetet. Kanske även kunna bidra med egna visioner vad gäller framtidens sjöfart exempelvis vad gäller energieffektivisering, säger Claes Tretow.

– Jag brinner för frågor som rör minskningen av sjöfartens klimatavtryck och jag tycker att det är viktigt att utveckla teknik som för sjöfarten framåt i rätt riktning, säger Claes Tretow.

Text och bild: Carolina Kihlström

Ny upplaga av läroboken Logistikrätt

Läroboken Logistikrätt, skriven av Göran Stöth, lärare på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet, har kommit i en ny uppdaterad upplaga.

Från förlaget Libers sida:

”Logistikrätt behandlar de rättsregler som omgärdar logistikuppdraget. Den beskriver reglerna kring avtal och köp samt riskövergång. Boken tar också upp vilka försäkringar som är av intresse och behandlar viktiga ansvarsfrågor kring logistiktjänster. Den andra upplagan (2017) av Logistikrätt är genomgående uppdaterad och tar även upp nyare rättsfall som rör logistikrätten. Den behandlar och jämför också standardavtalen NSAB 2000 och NSAB 2015.

Göran Stöth har en juristexamen och arbetar som lärare på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet. Hans inriktning är logistikrätt och kommersiell affärsrätt, både svensk och internationell. Utöver arbetet på Linnéuniversitetet arbetar han som utbildare och konsult gentemot näringslivet.

Trafikanalys ska göra en miljökonsekvensanalys av farledsavgiften

Regeringen beslutade i dag att ge Trafikanalys i uppdrag att göra en miljökonsekvensanalys av Sjöfarsverkets föreslagna ändringar i farledsavgifterna.

Regeringen skriver i sitt pressmeddelande:

”Trafikanalys får, inom ramen för nuvarande självfinansieringsprincip, komma med förslag på justeringar för att nå bättre miljö- och klimatnytta samt underlätta målet att flytta långväga lastbilstransporter till sjöfart.

Sjöfartsverket är ett affärsverk och finansieras huvudsakligen av de avgifter som handelssjöfarten betalar. För att säkerställa att Sjöfartsverket har en ekonomi i balans senast den 31 december 2017 gav regeringen verket i uppdrag att utarbeta en ny avgiftsmodell. Sjöfarsverkets viktigaste intäkter är farleds- och lotsavgifter. Trafikanalys får nu i uppdrag att göra en miljökonsekvensanalys av de föreslagna ändringarna i farledsavgifterna.

– Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För det krävs att vi gemensamt arbetar aktivt för att minska utsläppen. En del i arbetet är att transporter måste användas på ett smartare och mer effektivt sätt, till exempel att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart, säger infrastrukturminister Anna Johansson.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2017.”

Riktlinjer för skrovrengöring på agendan

Just nu pågår arbetet med att ta fram underlag till en vägledning för skrovrengöring. Uppdraget kommer från Havs- och vattenmyndigheten och görs av Lena Granhag, docent vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers. Som en del i arbetet deltog ett 40-tal personer på ett seminarium och en workshop om skrovpåväxt anordnat av Chalmers och Lighthouse.

Uppdraget om en ny vägledning kommer från Havs- och vattenmyndigheten och görs av Lena Granhag, docent vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers. Som ett led i arbetet hölls under april ett seminarium och en workshop om skrovpåväxt och skrovrengöring.

– Syftet med förmiddagens seminarium var att sammanfatta hur andra länder jobbar med framtagande av riktlinjer för skrovrengöring och de miljöutmaningar som verksamheten har. På workshopen diskuterade de aktörer som är inblandade i att söka eller ge tillstånd till skrovrengöring vad som i framtiden behöver förtydligas i denna process, säger Lena Granhag.

Seminariet gjorde en internationell utblick genom Eugene Georgiades (bilden), Biosecurity risk analysis, Ministry for Primary Industries i Nya Zealand och Frank Stuer-Lauridsen från Litehauz ApS i Danmark. Dessutom höll Chalmersforskarna Erik Ytreberg, Dinis Oliveira samt Lena själv föredrag. Talarna presentationer hittar du längre ned på sidan.

Påväxt på fartygsskrov är ett problem ur såväl ekologisk som ekonomisk synpunkt och innebär bland annat att ett fartygs bränsleförbrukning ökar och därmed också fartygets miljöpåverkan. Skrov som inte är rena kan dessutom föra med sig främmande arter in i nya vatten. Men att hålla skroven rena är komplicerat. Skrovrengöring kan innebära både att biologiskt material som inkluderar främmande arter samt kemiska föroreningar från bottenfärger hamnar i vattnet.

– Dagen var mycket givande och jag är väldigt glad för att så många olika aktörer medverkade och bidrog med sina unika kunskaper kring dessa frågor, säger Lena Granhag

Vad tar du med dig? 
– Jag tar med mig att tydliga standarder gällande utsläpp av kemikalier (från antifoulingfärg) och biologi (främmande arter) kommer underlätta för alla som jobbar aktivt med skrovrengöring och bedömning av verksamhetens miljöpåverkan.

Vad blir nästa steg?
– Nu jobbar vi inom projektet tillsammans med referensgruppen vidare med att ta fram underlag som kan användas till en framtida vägledning för skrovrengöring.

Attachments: 

Hull cleaning presentations as PDF.

Storsatsning på undervattensteknik på KTH

Forskare vid KTH har fått ett anslag om 100 miljoner kronor för att utveckla nästa generations undervattensrobotar. Pengarna går till forskningscentret Swedish Maritime Robotics Centre (SMaRC), en nationell och tvärvetenskaplig samlingspunkt för forskning och utveckling av maritima robotar för havsodling, områdesbevakning och miljömätningar.

Läs artikeln i sin helhet på KTH.

Video: Gods och avfall på Göteborgs vattenvägar

Under två veckor fraktar projektet DenCity gods och avfall på Göteborgs vattenvägar. Ett projekt som visar på vattenvägens möjligheter.

DenCity är ett samverkansprojekt som leds av den nationella arenan för samverkan inom transporteffektivitet, CLOSER, vid Lindholmen Science Park. DenCity utvecklar innovativa lösningar för hållbar person- och godsmobilitet i täta stadsdelar med höga krav på attraktivitet, tillgänglighet och hållbarhet.

Urbana vattenvägsleveranser är ett av projektets sju fokusområden och ska visa på möjligheten att kombinera transporter av gods till den täta staden med transporter av avfall därifrån. En viktig del i DenCitys arbete är att ta steget från skrivbordet till verkligheten och det gör man bland annat på Göteborgs vattenvägar.

– Rent konkret innebär det att vi varje morgon hämtar upp två godscontainrar vid DHL vid Stig Center i Göteborg, de kör vi ner och lämnar av, en vid Rosenlund inne i Göteborg och en vid Lindholmen på Hisingen. Vi lastar även av två tomma containrar för avfall och lastar på två fulla containrar med avfall. Avfallet förs till kraftvärmeverket i Sävenäs där det förbränns och blir el och värme. Sen på eftermiddagen har vi en returtransport, säger Martin Svanberg på SSPA som är projektledare.

Varför gör ni detta?

– Det har gjorts skrivbordsutredningar som visar att det borde funka, men vi måste även genomföra det i verkligheten, dra lärdomar, se vilka oväntade händelser som kan uppstå, mäta hur lång tid de olika momenten tar, se hur det faktiskt fungerar, säger Martin Svanberg.

Mitt in i staden
När projektet visades upp vid Lindholmskajen var uppslutningen god med bland annat tjänstemän från Göteborgs stad som representanter från transportindustrin.

– Det här är otroligt spännande, det kanske kan revolutionera citylogistiken, säger Malin Andersson, Trafikkontoret, Göteborgs stad. 

– Man kan komma nära, mitt in i staden med hjälp av en infrastruktur som inte har trängsel, där det finns gott om kapacitet. Se på älven, som är ganska så tom i Göteborg. Den borde vi kunna fylla istället för att korka igen vägarna.

Vad ser du framför dig?

– I det korta perspektivet ser jag fler tester, fler samarbeten och samverkan av den här typen för att hitta riktigt goda lösningar som båda passar stadens utveckling, som passar de investeringar vi klarar av att göra i kajer men som också passar affärsuppläggen och logistikuppläggen för godsoperatörerna. I det lite längre perspektivet hoppas jag att även älven ska flöda av liv, säger Malin Andersson.

Ta fasta på intresset
Efter att testperioden på två veckor är över ska alla data utvärderas och se hur användningen av vattenvägen skulle kunna skalas upp och bli en kommersiell lösning i framtiden.

– Sen tror jag också att nästa steg är att ta fasta på intresset. Det är många intresserade aktörer här idag och vi kan ta fasta på det i nya forskningsprojekt, i nya samverkansprojekt och framför allt där man satsar på infrastrukturen, på kajer som kan hantera det här och att man börjar bygga elpråmar som är hållbara och som kan avlasta den tunga trafiken på Göteborgs vägar, säger Martin Svanberg, SSPA.

Related content: 

Kommande utlysning: Mobility for Regional Excellence, MoRE2020

Västra Götalandsregionen uppmanar forskare att skicka in forskningförslag till programmet Mobility for Regional Excellence, MoRE2020.

MoRE2020 har fokus på gränsöverskridande forskning och ställer krav på deltagarna att samarbeta med slutanvändare inom den privata eller offentliga sektorn. Ett syfte är att etablera ett internationellt samarbete av hög vetenskaplig kvalitet mellan forksnings- och innovationsmiljöer i Västra Götaland, Sverige och utomlands.

Utlysningen är öppen mellan 1 maj och 1 september, 2017, och är tillgänglig för forskning inom ett eller flera av följande områden: hållbara transportlösningar, life science, grön kemi, havsmiljö och den maritima sektorn, stadsutveckling, materialvetenskap, hållbar produktion, informations- och kommunikationsteknik, energi, textil/mode/design, kulturella och kreativa industrin, livsmedelsproduktionen/gröna näringar, turism.

Bidragit gäller för 12 månader under den tid som forksaren är anställd på en forsknings- och innovationsmiljö i Västra Götaland. För varje antagen forskare betalar MoRE202-programmet 870 000 kronor i bidrag till lön, inklusive arbetsgivarkostnader med mera.

Utlysningen finns på www.vgregion.se/more

Attachments: 

more2020_-_preannouncement_first_call.pdf

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.