Månad: mars 2017

Uppsatstävling om färjesjöfarten betydelse

Studenter vid svenska högskolor och universtitet har chans att vinna 10 000 kronor för sin uppsats.

Uppsatstävlingen har utlysts av Svensk Sjöfart och är en gåva till Stenas koncernchef Dan Sten Olsson på hans 70-årsdag. I utlysningen skriver Svensk Sjöfart bland annat:

”Årligen reser 27,6 miljoner passagerare med passagerarfärjor och långt över 100 000 enkelturer utförs till 24 olika hamnar i nio länder.

Den framtida utvecklingen av färjesjöfarten är nödvändig för Sverige och vi efterlyser nu spännande analyser av hur framtiden kan komma att se ut både kommersiellt och avseende hållbarhetsfrågor.”

Prissumman, 10 000 kronor, ges till bästa akademiska uppsats på kandidat- eller magisternivå inom ämnesområdet ”Färjesjöfartens framtida betydelse för Sverige”.  För att uppsatsen ska komma ifråga för priset krävs att den är godkänd av det akademiska lärosätet och att ansökan kommit in till Svensk Sjöfart senast 15 feb 2018.

Se mer i PDF-bilagan här nedan.

Attachments: 

svensk_sjofarts_uppsatstavling.pdf

Lighthouse på möte med Kroatiens president

Kroatien har länge varit en stark sjöfarts- och skeppsbyggarnation och därför var det inte konstigt att Kroatiens president Kolinda Grabar-Kitarovic var nyfiken på den svenska maritima sektorn när hon besökte Göteborg.

Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman som var en av föredragshållarna under presidentens besök på Lindholmen Science Park, lyfte fram svensk maritim forskning och innovation och betonade vikten av samarbete mellan industri, akademi och myndigheter för att nå framgång.

Lighthouse arbete med autonom säkerhet visades upp som ett exempel på en satsning som kommit ur industrins och samhällets behov och som skapat nya samarbeten.

– Det är jätteroligt att få möjlighet att berätta hur vi jobbar med frågorna i samverkan och utifrån näringens behov. Och det är viktigt att berätta om den svenska maritima sektorn inte bara för presidenten utan för hela delegationen som följer med presidentbesöket. Såväl svenska som kroatiska delegater, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

Kroatien har en lång skeppsbyggartradition och de stora kroatiska varven har historiskt varit ägda av staten. Först de senaste åren har det i en anpassning till EU skett en omstrukturering och privatisering av varvsindustrin.
Det största varvet Brodosplit grundades 1922 och var ett statligt varv fram till 2013. En stor kund har varit Stenas Concordia Maritime som bland annat fått tio P-Max fartyg byggda på Brodosplitvarvet.
Den maritima sektorn ses som en av de viktigare industrisektorerna i Kroatien, varven och dess underleverantörer sysselsätter upp emot 10 procent av arbetskraften enligt den kroatiska varvsorganisationen CSC – Jadranbrod.

– Kroatien är ett land som fortfarande har mycket varv. Man har gjort ett stort omställningsarbete men det kommer nog bli fortsatta förändringar. Just nu byggs det färre fartyg och konkurrensen hårdnar. Därför var det roligt att presidenten fick se och höra om Lindholmen Science Park, som är ett lysande exempel på hur man omdana gamla områden till nya industrier och branscher genom samverkan, säger Åsa Burman.

Business Sweden om den maritima näringens internationella möjligheter

Svenska maritima näringar har starka positioner på världsmarknaden men det behövs bland annat mer samverkan om den svenska maritima sektorn ska kunna stärka sin internationella konkurrenskraft.

I syfte att stärka exportfrämjandet inom det maritima området har Business Sweden på uppdrag av regeringen kartlagt tre delnäringar av den svenska maritima näringen: Transport, Maritim teknik och produktion och Havet som naturresurs.

Business Sweden skriver i rapporten att flera företag inom den svenska maritima näringen framgångsrikt har positionerat sig på världsmarknaden. Det gäller bl.a. de svenska rederierna som bedriver transoceansk och RoRo-sjöfart, våra multinationella företag med ledande material, system och världsledande teknik samt de mindre underleverantörer och teknikbolagen som levererar komponenter och innovativa digitala lösningar.

”Störst exportpotential och framtida internationella konkurrenskraft ser vi hos de marintekniska företagen där den största andelen företag idag är små och medelstora och med behov av stöd i flera faser av sin internationalisering.”

Business Sweden har identifierat ett antal områden där den svenska maritima konkurrenskraft kan stärkas ytterligare genom tätare samverkan och menar att följande områden bör prioriteras.

Hållbara och miljötekniska produkter och tjänster
”Sverige går i frontlinjen för nya hållbara lösningar och detta kompetensområde bör användas i marknadsföring och främjande internationellt och i förlängningen kan det stärka konkurrenskraften för svenska rederier, varv och flera marintekniska företag.”

Framdrivning/propulsion
”Ytterligare förstärkning av detta kompetensområde och genom stöd till samverkan och samarbete för utveckling av nya innovativa system kan man skapa fler affärsmöjligheter och konkurrensfördelar för svenska marintekniska företag, underleverantörer av bearbetade material och komponenter och för svenska varv. ”

Smarta system för analys, automatisering och kommunikation
”Som för många svenska näringar, har svenskutvecklad digital teknik, automatisering och smarta lösningar blivit en konkurrensfördel i internationella affärer även för flera branschsegment inom den maritima näringen. Med fortsatt fokus på detta område och genom att stärka förutsättningarna för forskning och utveckling och samverkan mellan myndigheter, universitet/högskolor och företag kan Sverige stärka näringen och skapa ytterligare möjligheter för utökat internationellt samarbete och ökade affärer.”

Säkerhet
”Det är viktigt att vidare utveckla och främja den ledande ställning inom sjöfartssäkerhet som svenska maritima företag besitter. Ökande geopolitisk osäkerhet och transporter kräver säker hantering och koordinering samt behov av att hitta balans för människans involvering vilket skapar förutsättningar och internationella affärsmöjligheter. För att nå dessa behövs vidare branschöverskridande samverkan och gemensam marknadsföring av detta kompetensområde på internationella arenor. Marknaden är återigen global och investeringar görs både i hamnar och av rederier, offshoreaktörer etc. främst i Västeuropa och Asien.”

Business Sweden har även gått igenom de internationella handels- och affärshinder de ser för den svenska maritima sektorn. Dessa är:
* Ökande protektionism
* Storbritanniens utträde ur EU
* Det låga oljepriset som minskar de maritima investeringarna
* Brist på konkurrensneutralitet länder emellan
* Brist på prioritering och fokus på ett mindre antal hamnar
* Brist på kompetens såsom ingenjörer och tekniker

Rapporten avslutas med förslag på åtgärder för att stärka internationell konkurrenskraft.

Ett svenskt maritimt kluster i världsklass
”Sverige, likt andra länder som Norge och Storbritannien, bör skapa ett framgångsrikt kluster och för att detta ska kunna blomstra krävs att alla delar av näringen deltar och utvecklar detta tillsammans med ansvariga myndigheter. Genom ett aktivt maritimt kluster och utökad samverkan kan näringen tillsammans utveckla gemensamma framgångsrika och konkurrenskraftiga helhetslösningar, system och koncept som vi idag bl.a. ser inom kompetensområdet framdrivning/propulsion.”

Dialog om nationell policy och dess påverkan på näringen
”Svenska myndigheter bör föra tätare och mer kontinuerlig dialog med företagen t.ex. genom att bjuda in till diskussionsforum av relevans för näringens olika delnäringar. Det är även viktigt att näringen agerar aktivt för att hålla myndigheter informerade om den svenska maritima näringens utmaningar samt om befintligt produkt- och tjänsteutbud och konkurrenskraft.”

Gemensam plattform för internationell marknadsföring
”Näringen föreslår framtagandet av en gemensam plattform för internationell marknadsföring baserad på styrkeområden som t.ex. hållbarhet, miljöteknik och säkerhet samt på näringens konkreta erfarenheter och enskilda framgångsexempel.”

Starkare närvaro vid mässor och konferenser
”Som förlängning av en gemensam marknadsföringsplattform, med väl utvecklade koncept för export- och investeringsfrämjande, bör man satsa på starkare närvaro vid internationella mässor och konferenser relevanta för att nå viktiga marknader och bibehålla och utveckla kontakt med viktiga kunder och samarbetspartner på olika nivåer.”

Delegationer till kunder, innovationshubbar och kluster
”Förutom starkare närvaro vid internationella mässor och konferenser bör svenska främjarorganisationer sända riktade delegationer både till strategiskt viktiga marknader för dialog om bilateralt samarbete samt till relevanta kunder som rederier och varv i t.ex. Kina och Sydkorea.”

Tätare dialog med exportfrämjande organisationer
”Företagen i de delnäringar som vi har kartlagt i detta uppdrag önskar en närmre och tätare dialog med exportfrämjande organisationer inom ramen för Team Sweden som t.ex. Business Sweden.”

Related content: 

Utlysning: Pengar att söka för större pilot och demonstrationsprojekt

Energimyndigheten finansierar pilot- och demonstrationsprojekt inom prioriterade områden. Större pilot- och demonstrationsprojekt är projekt som söker över cirka 10 miljoner kronor i stöd.

Energimyndigheten välkomnar ansökningar om större pilot- och demonstrationsprojekt samt genomförbarhetsstudier inför sådana projekt. En ansökan kan göras när som helst, men kontakta gärna Energimyndigheten innan ansökan skickas in.
Ansökningarna bedöms i konkurrens vid flera tillfällen under året. Sista dag att lämna in ansökningar till de olika omgångarna är enligt tidplanen nedan.

Aktuella datum för inlämning av ansökningar:

11 maj 2017, kl. 17:00
24 augusti 2017, kl. 17:00
21 september 2017, kl. 17:00
19 oktober 2017, kl. 17:00
16 november 2017, kl. 17:00

Ambitionen är att ansökningarna ska vara granskade och beslutade inom 3-6 månader.

Related content: 

Energimyndighetens utlysning

Chans till prispengar för innovatörer inom energiteknik

Den 9 maj har innovatörer inom energiteknik möjlighet att vinna 100 000, 50 000 eller 25 000 kronor i stöd för fortsatt utveckling. Anmälan till årets innovationsrace på Power Circle Summit är nu öppen.

Power Circle Summit är energisektorns viktigaste mötesplats för kunskaps- och idéutbyte mellan framtidens aktörer på energimarknaden. Ett stående inslag i konferensen är det innovationsrace som i år hålls av Energimyndigheten och InnoEnergy, där ett antal nya innovationer presenteras och demonstreras. I år kommer tio energiinnovationer att väljas ut och under dagen koras en vinnare som får motta ett pris på 100 000 kronor. De som kommer på andra och tredje plats mottar ett pris på 50 000 respektive 25 000 kronor.

Sista anmälningsdag 28 mars. Läs mer hos Energimyndigheten.

Regeringen vill att ansvaret för fartygsvrak skärps

I en remiss som överlämnats till Lagrådet föreslår regeringen lagändringar som innebär att ansvaret för fartygsvrak skärps. Enligt förslagen måste fartygets ägare avlägsna vrak efter fartyg som gått på grund eller sjunkit om vraket utgör en fara för sjösäkerheten eller för miljön.

Regeringens pressmeddelande:

”Sjöfartsverkets befogenhet att ta bort vraket i en situation där ägaren inte tar sitt ansvar utökas i och med den nya lagen. Om fartygsägaren inte fullgör sin skyldighet, ska Sjöfartsverket avlägsna vraket på ägarens bekostnad. Ägaren ska också ha en ansvars­försäkring för att täcka sitt kostnadsansvar.

– Fartygsvrak ska inte bli liggande utan att någon tar ansvar för dem. Den nya lagstiftningen skärper fartygsägarnas ansvar, utökar Sjöfartsverkets möjligheter att ingripa mot farliga vrak och stärker skyddet för miljön, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Förslagen grundas på och innebär att Sverige tillträder den så kallade Vrakkonventionen från år 2007. När lagstiftningen träder i kraft kommer svenska rederier som bedriver internationell trafik att kunna ansöka om försäkringscertifikat enligt vrakkonventionen hos Transportstyrelsen i stället för att behöva vända sig till utländska myndigheter.

Lagändringarna planeras träda i kraft kring årsskiftet.”

Sjöfartsträff med riksdagspolitiker

I en träff med sjöfartsintresserade politiker i riksdagen lyfte Lighthouse bland annat fram vikten av långsiktiga satsningar på maritim forskning och innovation.

Vad var det här för träff? 
– Detta var ett möte om sjöfartsutbildning och forskning i form av en middag i Riksdagshusets partimatsal efter att dagens riksdagsarbete var avslutat- Drygt tre timmar informations- och diskussionsträff, då vi fick presentera sjöfartsrelaterad utbildning och forskning på de olika lärosätena Chalmers, KTH, Sjöfartshögskolan/Linné och GU/Handelshögskolan, vad Svensk Sjöfart gör i området, Lighthouse fokus och verksamhet, hur en redare i form av Stena ser på FoI och framtidens sjöfart, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

Ansvariga för inbjudan var Suzanne Svensson (s) och Anders Åkesson (c) som är ledamöter i riksdagens trafikutskott och sjöfartspolitiska talesmän för sina partier. Totalt deltog cirka 20 personer varav merparten var politiker eller politiska sekreterare från trafikutskottet. 
 
Vad vill du att riksdagsledamöterna ska ta med sig från träffen?
– Att det finns utmärkt forskning i världsklass och utbildning inom området i Sverige, att forskning är viktigt för att ligga i framkant och utbilda på rätt sätt för den förändrade arbetssituation vi ser framför oss på grund av bland annat digitalisering. 

Vad mer?
– Att sjöfart och maritima frågor är viktiga för Sverige och det finns både utmaningar och möjligheter som kan ge sysselsättning och exportintäkter parallellt med att vi tar hand om klimat- och miljöutmaningarna. Att det då krävs en väsentligt ökad satsning från statens sida på medel för forskning, utveckling, innovation och demonstration inom det maritima området och att satsningen är långsiktig. Att med mer medel och en långsiktig satsning ökar också intresset för andra duktiga forskare, företag mm att ge sig in i branschen.
 
Hur var responsen på mötet?
– Alla var väldigt intresserade, ställde mycket frågor och flera var kvar och diskuterade efter mötestidens slut. Min uppfattning är att de var nöjda med den information de fått och politikerna uttryckte att de fått mycket mer kunskap och förståelse för frågorna, säger Åsa Burman.

Video: Containerfrakt på Göta Älv

I början av mars visade Avatar Logistics upp hur containerfrakt på Göta Älv skulle kunna avlasta infrastrukturen på land. Se vår video från dagen här.

Containertrafik på Göta Älv from Lighthouse on Vimeo.

Ny Lighthousestudie: Vattenvägen – den intermodala pusselbiten till resurseffektiva regional- och tätortstransporter

Pengar att söka för sjöfarts-FOI

Under 2017 finns 60 miljoner kronor avsatta för finansiering av forskning och innovation inom sjöfartsområdet. Syftet är att bidra till sjöfartens utveckling och att stärka dess roll i transportsystemet.

Sjöfartsverkets pressmeddelande:

”Sjöfartsverket samverkar med Trafikverket kring beslut om finansiering av projekt genom sjöfartens nationella medel för forskning och innovation. Enligt International Maritime Organization, IMO, förväntas sjöfraktens transportarbete öka med 30 – 46 procent till 2020 och med 150 – 300 procent till 2050. Sjöfartsverket har därför prioriterat sju forsknings- och utvecklingsområden som ska bidra till en effektivare, säkrare och miljömässigt mer hållbar sjöfart.

– En stor del av medlen är redan intecknade av fleråriga projekt men utrymme finns för att ta ombord ytterligare projektförslag. Intresseanmälningar i form av projektförslag inom sjöfartsområdet tas emot löpande och behandlas alltefter förslagen inkommer, säger Göran Rudbäck, forskning- och utvecklingssamordnare på Sjöfartsverket.

De förslag som kommer in behandlas i samband med återkommande möten om Trafikverkets portfölj för sjöfartsforskning. Efter beredning fattar Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Trafikverket beslut i samråd.

Välkommen med ditt förslag till projekt som kan bidra till att förnya, utveckla, stärka och förbättra förutsättningarna för svensk sjöfart. Nästa deadline för intresseanmälningar är den 3 april 2017.”

Mall för intresseanmälan och information om vart den sänds elektroniskt finns på: http://www.sjofartsverket.se/sv/Om-oss/Forskning-och-innovation/Sjofarte…

Dags att nominera till Stena Propeller Prize

Nu är nomineringen för Stena Line Propeller Prize 2017 öppen. Stena Line Propeller Prize är ett entreprenörspris som årligen tilldelas ett ungt tillväxtföretag inom ICT, samt ett motsvarande inom Marin teknik. Prissumman är på 100 000 kr vardera.

Stena Line Propeller Prize utlyses av Blue Science Park och inkluderar tre nominerade inom ICT och tre nominerade inom Marin teknik. Prisutdelning kommer ske i anslutning till Blue Science Parks nya event ”Innovation Day” den 4 maj, på BTH (Blekinge Tekniska Högskola) i Karlskrona. Möjligheten att nominera är öppen tlll den 4 april.

Läs mer och nominera här: http://www.bluesciencepark.se/stena-line-propeller-prize/

Sjöfart i fokus på dialogmöte

Hur ska framtidens logistik se ut? Och vad är sjöfartens roll i framtidens logistik? Det är frågor som diskuterades vid det första dialogmötet om framtidens logistik som infrastrukturminister Anna Johansson och Näringsdepartementet höll i mars.

Dialogmöten kommer hållas vid fyra till sex tillfällen och syftar till att samla företrädare, godsköpare och transporter för att diskutera framtidens logistik och ge inspel till regeringens kommande godsstrategi som väntas presenteras våren 2018.

– Just idag har vi fokus på sjöfarten och jag är övertygad om att det finns en outnyttjad potential som skulle kunna avlasta landinfrastruktur och bidra till hållbara transporter, inledde Anna Johansson mötet.

”Enligt Trafikverkets basprognos till 2030 kommer arbetet med godstransporter att växa kraftigt. Samtidigt kommer större omvärldstrender och samhällsutvecklingen leda till förändrade förutsättningar, krav och behov för godstransporter och logistiklösningar. Exempel på detta är framväxandet av cirkulär ekonomi och delningsekonomi, ökad digitalisering och introduktion av ny teknik och autonoma fordon.
Transportsystemet står inför utmaningar kopplade till exempelvis ökade behov av rörlighet, klimatförändringar samt frågor som följer av förtätning av städer, trängsel, buller och luftkvalitet. Transportsystemet ska bli mer långsiktigt hållbart och regeringen har som ambition att främja överflyttning av långväga gods från väg till järnväg och sjöfart. Innovativa lösningar inom exempelvis logistik behövs för att möta dessa utmaningar. Ett konkret exempel är hur vi tillgängliggör Öppna data. Standardisering, utvecklingen inom teknik och digitalisering går snabbt. Hur kan vi säkerställa att det fungerar gränsöverskridande?”
http://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/infrastrukturministern-inleder…

Viktigt att agera nu
Under dialogmötet fanns det möjlighet att kort sätta sig ner med infrastrukturministern och lyfta fram sina frågor, det hölls tre korta föredrag och därefter gruppdiskussioner. Ett av föredragen hölls av Linda Styhre från IVL Svenska Miljöinstitutet och hon lyfte fram nödvändigheten att agera omedelbart och tillsammans för att nå hållbara transporter.

– Trots att vi har effektivisering så har vi samtidigt en kapacitetsökning. Ska sjöfarten bli fossilfri så måste vi byta bränsle, säger Linda Styhre.

Linda Styhre kartlägger tillsammans med Göteborgs Universitet och Chalmers hur transportköpare agerar och tänker. Och lite nedslående är att transportköparnas prioritering av en transports miljöeffektivitet är fortsatt låg. När det gäller vilka faktorer som avgör transportköparna val av transport är pris absolut viktigast (50%) följt av Tidsprecision (21%), Transporttid (18%) och sist Miljöeffektivitet (11%). Fördelningen är i princip oförändrad sedan mätningarnas början för över 10 år sedan.

– Men det finns ljuspunkter. Flera transportköpare ställer hållbarhetsrelaterade krav även om kravkontrollen inte är särskilt hög, säger Linda Styhre.

– Ska vi nå hållbara transporter får v räkna med att man får betala för det, fortsätter Linda Styhre.  Många transportköpare är inställda på att initiativet kommer från annat håll, exempelvis politiker som kommer med skärpta milkökrav. Det finns en acceptans för detta men det viktiga är att initiativen styr rätt och att det sker utan konkurrensnackdel.

Svårt för stor transportköpare att ställa krav
En stor transportköpare är H&M som har 8000 personer sysselsatta inom enbart logistik. Eftersom H&M producerar i en del av världen och säljer i en annan är de beroende av sjötransporter men även för en stor transportköpare är det svårt att ställa krav.

– Om vi bara höjer kraven så måste det finnas någon som kan leverera på de höjda kraven. Och vi måste veta vilka vi ska ställa, vad gör mest nytta?, säger Linda Johansson som är hållbarhetsansvarig på H&M.
Linda Johansson berättar att H&M tar in koldioxidredovisningar, men att det är svårt att veta vad de jämför. H&M försöker hitta standardiserade sätt att räkna på för att tydligare kunna följa upp de krav de ställer på transporterna.

– När det kommer till sjöfarten ser vi en utmaning i att det är väldigt små skillnader mellan rederierna i toppskiktet och från fartyg till fartyg.  Det gör det svårt som transportköpare att ge incitament, säger Linda Johansson.

Vid dialogmötet presenterade Björn Garberg även Sjöfartsverkets utredning om potentialen för inlands- och kustsjöfart. Läs om den utredningen här: http://www.lighthouse.nu/sv/nyheter/012017/%C3%A5tg%C3%A4rder-och-stort-…

Fler frågor
Fler frågor som lyftes fram under mötet var bland annat:
– Det är svårt att konkurrera med landtransporter när de går längs med land. Vi drar gärna lastbilarna hela vägen upp till Nynäshamn men nu hoppar de av i Malmö, Claes Berglund, Stena.

– Det finns mycket gods som går att flytta från väg till vatten, det är stora volymer, om kostnadsbilden är rätt, Erik Engström, Thor Shipping.

– Det är förvånande att det inte finns någon feedertrafik mellan Göteborgs Hamn och Norge, Anna Johansson, infrastrukturminister.

– Styrmedel och bidrag bör vara tidsbegränsade. Över tid måste affären gå ihop och bära sig själv, Björn Garberg, Sjöfartverket.

– Vi vet att vi idag har väldigt billiga vägtransporter som kommer in i Sverige och vi har stora problem med sociala villkor som gör att de sätter väldigt låga priser. Det är ett annat hållbarhetsproblem. Vi behöver jobba med regelverk som stävjar osund konkurrens som bygger på lönedumpning, sociala villkor och så vidare, Anna Johansson, infrastrukturminister.

Tillfälligt eco-bonussystem utreds

Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett tillfälligt eco-bonussystem i Sverige för att snabba på överflyttningen av gods från väg till sjöfart.

Från pressmeddelandet:

”Trafikanalys ska undersöka om ett eco-bonussystem kan bidra till en kostnadseffektiv uppfyllelse av regeringens beslutade miljömål. I uppdraget ingår också att dra lärdomar från andra länders arbete med eco-bonussystem som till exempel Italien, Norge och Storbritannien. Eco-bonus kan till exempel innebära att staten går in och betalar delar av merkostnaden när transportköpare använder sjöfart istället för lastbil på sträckor där överflyttningspotentialen är stor.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 maj 2017.”

Zero Vision Tool har drivit projektet och förstudien ECA Bonus och tittat på samhällsekonomiska kostnader för transporter på väg jämfört med sjöväg. Bland annat har projektet kommit fram till att det är mer kostnadseffektivt att utnyttja sjövägen när man fraktar exempelvis trävaror mellan Sverige och Spanien.

Svensk Sjöfart skriver:

”Svensk Sjöfart har, främst genom samarbetsplattformen för industriprojekt; Zero Vision Tool, länge förespråkat denna enkla åtgärd som bidrar till att flytta gods till sjöfart, enligt EUs tydliga målsättning.  Systemet med ECO-bonus har visat sig vara framgångsrikt i bland annat Italien som ett sätt att få till en förändring.

ECO bonus systemet finns också i Norge där man investerar 80 miljoner NOK per år under tre år för ändamålet.

Rikard Engström, vice vd Svenskt Sjöfart, välkomnar regeringens initiativ och konstaterar att behovet är minst lika stort som i Norge: Sveriges kust är längre, kapacitetsproblem större och befolkningsantalet högre .

– Det finns all anledning att utforma ett svenskt system som kan samspela med Norges dito, säger Rikard Engström. Därigenom kan den omfattande tunga trafiken längs västkustens E6:a avlastas med den parallella vattenvägen likväl som liknande initiativ kan tas på andra ställen i landet.”

Related content: 

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.