Månad: oktober 2016

Fördelar och utmaningar med ett autonomt transportsystem

Ett framtida autonomt transportsystem kan ge både stora fördelar men också svåra utmaningar, och det är viktigt att se konsekvenserna som automation innebär. Det var ett budskap från huvudtalarna Olle Häggström och Paul N Leiby på seminariet ”Autonomous transport systems – the good, the bad and the unknown” som arrangerades av Chalmers och Göteborgs Universitet i slutet av oktober.

Utifrån forskning om automatiserade fordon drar Paul N Leiby, forskare vid Oak Ridge National Laboratory i Tennessee, USA, slutsatsen att en liten grad av automatisering kommer nå vägarna redan detta årtionde medan en hög grad av automatisering kommer ske under nästa decennium. Kring år 2030 kommer fordon helt utan mänsklig styrning att trafikera våra vägar.

En högre grad av automatisering väntas innebära att fordonen förbrukar mindre energi genom att det exempelvis blir lättare att köra i täta konvojer, eco-driving och en förbättrad förmåga att undvika olyckor. Automatisering kan ge en säkrare trafiksituation när mänskliga misstag inte blir en lika stor faktor. Men säkrare trafikmöjligheter öppnar även upp för högre hastigheter vilket i en dystopisk framtidsvision motarbetar möjligheter som eco-driving och konvojkörning och istället leder till ökad energianvändning för transportsektorn.

Paul N Leiby drar slutsatsen att automatiserade fordonssystem kan leda till betydande energibesparingar, men det finns en stor osäkerhet och den totala bränsleanvändningen kan komma att öka betydligt.

En annan av talarna, Anders Grauers, docent på Chalmers och hybridfordonsspecialist, ser en framtid där små fordon utvecklas till att bli transportfordon. Exempelvis skulle dagens smarta robotgräsklippare kunna utvecklas till att börja transportera varor. Först inom begränsade områden såsom ett lager eller på ett köpcentrum, men allt eftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer användningen öka. Det blir möjligt att flytta tyngre gods, att köra människor och fordonen opererar över större områden. Anders Grauers avslutade sin presentation med att säga att självkörande fordon kan komma att utvecklas vid sidan av den traditionella fordonssektorn och att det öppnar upp för många typer av nya fordon.

Oavsett vad som väntar oss i framtiden är det klokt att noggrant analyserna effekterna av ny teknik. Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers, fokuserade i sitt anförande på de okända effekterna av autonoma system och artificiell intelligens. Det är viktigt att ta hänsyn till vad intelligens hos maskiner kan innebära. Kan militär AI-teknologi bli farlig, kommer robotar att konkurrera ut människor på arbetsmarknaden och vad kommer hända när människorna inte längre är de mest intelligenta varelserna på jorden?

”Att förutsäga framtiden är svårt och att förutsäga framtida tekniska framsteg är ännu svårare”, säger Olle Häggström. ”Med tanke på vad som står på spel måste vi ändå försöka göra så förnuftiga förutsägelser som möjligt och sedan agera med framförhållning”, fortsätter han.

Text: Andreas Kron

Related content: 

IMO:s svavelregler träder i kraft år 2020

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, har beslutat att sjöfarten år 2020 ska begränsa sina svavelutsläpp och minska andelen svavel i bränslet från dagens 3,5 procent till 0,5%. Beslutet ses som en framgång som kommer minska sjöfartens utsläpp i luften ordentligt.

Den här veckan håller internationella sjöfartsorganisationen IMO:s miljökommitté MEPC 70 möte. Beslutet om svavelhalten i sjöfartsbränslen är en huvudfråga för mötet och debatten har handlat om svaveldirektivet ska träda i kraft år 2020 eller år 2025. Att IMO nu väljer det tidigare datumet ser många miljöorganisationer som en framgång.

– Det här är en milstolpe och det här beslutet kommer minska sjöfartens del av världens luftföroreningar från omkring 5 procent till 1,4 procent och det kommer rädda miljontals liv de kommande årtiondena, säger Bill Hemmings som är chef för organisationen Transport & Environment till Reuters.

Inför MEPC 70 träffade Lighthouse nternationella redarorganisationen ICS ordförande Esben Pulsson. Han efterlyste tydliga besked i just svavelfrågan.

– ICS tar inte ställning till när direktivet ska införas, vi vill bara ha ett tydligt besked som vi kan arbeta efter. Om det blir år 2020 hoppas vi kunna sätta oss ner med IMO och industrin, oljeindustrin och leverantörer och tillsammans jobba mot 2020, sa Esben Poulson till Lighthouse inför mötet.

Syftet med att minska den tillåtna halten svavel i sjöfartens bränsle är att minska utsläppen av svaveldioxid som bildas när bränslet förbränns. Utsläpp av svaveldioxid påverkar människors hälsa och förbränningen leder till försurning. I Europa har man gått betydligt längre och Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen utgör ett svavelkontrollområde (SECA) där fartygen sedan 2015 får ha max 0,10 viktprocent svavel i bränslet. Även i Nordamerika och Karibien finns utsläppskontrollområden som gäller för både svavel (SECA) och kväve (NECA).

– Beslutet av IMO att verkställa ett tak på utsläpp av svavel från fartyg oavsett flagg och var de befinner sig på vår jord är något som vi är mycket glada för. Det bidrar till att göra sjöfarten till en än mer hållbar näring än vad den redan är, säger Fredrik Larsson, Miljöchef på branschorganisationen Svensk Sjöfart som befann sig på IMO då beslutet togs.

För att möta kraven kan man byta till lågsvavliga marina bränslen, använda alternativa bränslen, exempelvis LNG (flytande naturgas) eller metanol, eller installera skrubbers som renar avgaserna.

När svaveldirektivet och SECA infördes var huvudskälet att minska mängden svaveldioxid som sjöfarten släpper ut men det fanns också förhoppningar om att partikelutsläppen ska påverkas när högsvavliga bränslen byts ut mot andra alternativ. Men det är dock inte självklart att minskad svavelmängd minskar partikelutsläppen i luften. Forskning från institutionen för Sjöfart och marin teknik vid Chalmers visar att det inte räcker med lågsvavlig tjockolja för att sjöfarten ska minska sina partikelutsläpp, däremot kan LNG bidra till minskade partikelutsläpp.

Text: Andreas Kron

Related content: 

Lågsvavlig tjockolja inte tillräckligt för att minska sjöfartens partikelutsläpp

Kostsamt att vänta med utfasning av fossila bränslen

Sjöfarten måste börja fasa ut sina fossila bränslen inom en snar framtid. Det är en av slutsatserna i rapporten Low carbon Pathways 2050 som nyligen släppts av Lloyds Register och industri och forskarsammanslutningen Shipping in Changing Climates (SCC).

I slutet av oktober håller internationella sjöfartsorganisationen IMO:s kommitté för marint miljöskydd, MEPC (Marine Environment Protection Committee) sin 70:e session där en minskning av sjöfarts utsläpp av växthusgaser har en viktig roll.

Som ett inlägg till mötet släpper Lloyds register och SCC sin rapport och i ett pressmeddelande säger Katharine Palmer, miljö- och hållbarhetschef på Lloyds Register:

”Det finns många frågor att debattera när industrin försöker komma fram till en strategi för att hantera de oundvikliga och samtidigt osäkra förändringarna som ligger framför oss. Vad som är tydligt är att framtida regleringar måste ge rätt incitament till förändring och vi hoppas att affärsstrategier och tydliga riktlinjer kan kombineras för att minska utsläppen från sjöfarten.”

I studien har man utgått från tre olika bränslescenarion för perioden 2015-2050. Det första scenariot utgår från stor andel väte som används i bränsleceller och förutsätter ny teknik och innovation. Det andra scenariot har en stor andel biobränslen och det tredje utgår från att sjöfarten till stor del klimatkompenserar sina utsläpp.
Utifrån de olika scenarierna kommer rapportförfattarna fram till att:

  • Sjöfarten behöver fasa ut fossila bränslen inom en snar framtid – ju senare utfasningen sker, desto mer kostsam och störande kommer den vara för sjöfarten.
  • Alla scenarier är ”möjliga” alternativ för att uppnå absoluta minskningar av utsläpp som ligger i linje med klimatavtalet i Paris.
  • Det krävs något som ersätter fossila bränslen. Enbart förbättrad energieffektivitet kommer inte räcka på medellång till lång sikt.
  • Energilagring i batterier och förnybara energikällor kommer att ha en viktig roll, men det kommer sannolikt fortfarande finns ett behov av flytande bränsle.
  • Ytterligare regler som kan komma att utvecklas för andra utsläpp måste övervägas, till exempel; metan, sot och partiklar.
  • Tekniska och operativa egenskaper är bara några av de överväganden som måste beaktas.
Totala CO2-utsläppen för driften av de fartygstyper som ingår i analysen, våt- och torrbulk samt containerfartyg. Källa: Lloyd’s Register www.lr.org/lcp2050

Rapporten hittar du här.

ICS ordförande Esben Poulsson imponeras av svensk innovationskraft

Den här veckan fick Sverige och Svensk Sjöfart besök av Esben Poulsson, ordförande för ICS, Internationella redareföreningen, som representerar 80% av världshandelsflottan. Vi på Lighthouse tog tillfället i akt och pratade med Esben Poulsson om IMO:s kommande MEPC-möte, svenska innovationer och sjöfartens framtid.

Lighthouse nätverk växer

Lighthouse kan med glädje presentera en ny medlem. IVL Svenska Miljöinstitutet har blivit associerad medlem i Lighthouse och fått en plats i Lighthouse programkommitté.

IVL grundades redan 1966 av staten och näringslivet gemensamt och var Sveriges första miljöforskningsinstitut. Idag har IVL cirka 250 anställda och har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Beijing, Kina. IVL arbetar med tillämpad forskning och konsultuppdrag med målet att uppnå ett hållbart samhälle.

– IVL kommer på ett utmärkt sätt att komplettera det gemensamma arbetet inom Lighthouse genom den kompetens och det aktiva arbete man har inom miljöområdet, såväl avseende emissioner till luft som till vatten, säger Åsa Burman, verksamhetschef för Lighthouse.

Associerat medlemskap i Lighthouse innebär att man kan delta i Lighthouse aktiviteter, exempelvis i forsknings- och innovationsprojekt och informationsutbyten. Man deltar även i planeringen och utvecklingen av Lighthouse.
IVL får också en plats i Lighthouse Programkommitté som träffas 10-12 gånger per år. Programkommittén har bland annat arbetat fram de tio prioriterade områden som är grunden i Lighthouse arbetet för att nå visionen om en konkurrenskraftig, hållbar och säker maritim sektor med god arbetsmiljö.

– Jag hoppas kunna bidra till att stärka Lighthouse forskning kring sjöfartens miljöfrågor och att IVL blir en aktiv deltagare i olika projekt, säger Erik Fridell på IVL.

Fakta:
Medlemmarna i Lighthouse Programkommitté

  • Chalmers
  • Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
  • IVL, Svenska Miljöinstitutet
  • Kungliga Tekniska Högskolan, KTH
  • Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan
  • Sjöfartsverket
  • Stena
  • Stiftelsen Sveriges Sjömanshusl
  • Svensk Sjöfart
  • Svenskt Marintekniskt Forum, SMTF
  • Victoria Swedish ICT
  • Vinnova
  • Västra Götalandsregionen
  • Wallenius
     

Se seminariet om förnybara sjöfartsbränslen

(Video ej längre tillgänglig.)

Till år 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen, 2050 ska vi vara ett land som inte släpper ut några växthusgaser i atmosfären. Vad innebär detta för sjöfarten och den maritima sektorn? 

Powerpoint som PDF hittar du här

Sjöfarten kommer att behöva införa alternativa drivmedel för att minska sin miljö- och klimatpåverkan både på kort sikt på grund av tuffare miljökrav kopplat till bränslekvalitet och utsläpp samt på lång sikt för att minska sektorns koldioxidutsläpp. Det finns ett behov av mer kunskap om alternativa drivmedel från ett sjöfartsperspektiv liksom ett behov av att lära av de tidiga erfarenheter som gjorts med olika förnybara sjöfartsbränslen.

Kunskapscentret f3 och Lighthouse bjuder in till en eftermiddag fokuserad på förnybara sjöfartsbränslen. Möt framstående forskare inom området och diskutera praktiska erfarenheter från företag i branschen. Var står vi nu vad gäller alternativa bränslen inom sjöfarten och när kan elektrobränslen vara intressant? Hur ser teknikutvecklingen och de tekniska möjligheterna för gas och metanol ut och vad kan vi lära oss från företag som använder LNG, metanol och el för sin drift?

Välkommen att få svar på ovan frågor och lyssna på det senaste inom förnybara sjöfartsbränslen!

Program

12.00 – Lunch och registrering

13.00 – Inledning och välkomna – Åsa Burman, verksamhetschef, Lighthouse, Johanna Mossberg, föreståndare, kunskapscentret F3

Hur ser det ut inom sjöfarten? – Nulägesanalys och utblick – Bengt Ramne, Professor of the Practice, Chalmers

Utsikt för förnybara sjöfartsbränslen – en kort introduktion till alternativa bränslen inom sjöfarten – Julia Hansson, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet

Elektrobränslens roll som drivmedel – under vilka förutsättningar kan elektrobränslen vara intressant för sjöfarten? – Maria Grahn, forskare, Chalmers

Biomassaförgasning för produktion av förnybara drivmedel – status för teknikutvecklingen samt möjligheter och utmaningar med produktion av metan och metanol – Joakim Lundgren, biträdande professor, LTU

14.30 – Fika

Erfarenheter och lärdomar från eldrift – Jeppe Larsen, Ekocharter

Erfarenheter och lärdomar från LNG – Henrik Källson, Thunbolagen

Erfarenheter och lärdomar från metanoldrift – Per Stefenson, Stena

Energimyndigheten – strategi för en fossilfri transportsektor – Kristina Holmgren, senior rådgivare, Energimyndigheten

16.30 – Slut

Moderator: Johanna Mossberg, föreståndare, F3, & Åsa Burman, verksamhetschef, Lighthouse

OBS! Seminariet riktar sig till industri, akademi och offentlig sektor intresserade i området. Seminariet är kostnadsfritt och lunch ingår, men anmälan krävs. Sista anmälningsdag är 29/9. Utebliven närvaro utan avanmälan debiteras med 500 SEK. Seminariet kommer att hållas på svenska.

Norge öppnar testområde för autonoma fartyg

Norska Sjöfartsdirektoratet och Kystverket har skrivit på ett avtal som tillåter tester av autonoma fartyg i Trondheimsfjorden.

– Vi vet inte ännu hur utbredd autonom sjöfart blir i framtiden, men för Sjöfartsdirektoratet är det viktigt att vara en central aktör i den här utvecklingen, säger sjöfartsdirektör Olav Akselsen.

Mycket händer inom autonom sjöfart just nu, i Sverige pågår ett arbete kring den ökade säkerheten som skulle kunna uppnås genom autonom sjöfart. Efter att Ligthouse tog fram en förstudie i våras så följs arbetet upp under hösten och i december hålls en konferens med titeln Autonomous vessels – a higher degree of autonomy for increased safety.

Trondheimsfjorden blir enligt norska Sjöfartsdirektoriatet det första testområdet i världen för autonoma fartyg. Och nästa vecka kommer Norskt forum för autonoma fartyg, NFAS, att etableras, ett forum som kommer till stånd efter initiativ från Sjöfartsdirektoratet, Kystverket, Norsk Industri och MARINTEK. 

– Både dagens avtal och etableringen av NFAS visar att Norge redan ligger i täten inom maritim autonomi, ett försprång som på sikt kan komma att betyda mycket för Norge, både som nation och för den norska maritima industrin, säger sjöfartsdirektören Olav Akselsen.

Related content: 

Glädje hos svenska varv efter dispens för tio nya antifoulingprodukter

Kemikalieinspektionen har beslutat att ge dispens för professionell användning av tio båtbottenfärger, så kallade antifoulingprodukter. Dispenserna gäller vid tre varv för behandling av kommersiella fartyg i internationell trafik.

I slutet av 2015 gick medlemmar från föreningen Sveriges Varv samman med färgtillverkare för att få till ett snabbspår hos Kemikalieinspektionen för godkännandet av nya anti-foulingprodukter. Problemet var att svenska varv tappade dockningar till andra EU-länder eftersom övergångsregler i EU:s biocidförordning leder till att en del äldre så kallade antifoulingprodukter fasas ut innan ansökningar om att godkänna nya produkter har prövats. Och när de nya produkterna inte fick appliceras i Sverige valde redarna andra varv.

Många aktörer i sjöfartsnäringen och Svenskt Marintekniskt forum har också varit engagerade i arbetet och i somras skickades en ansökan in om dispens för tio nya anti-foulingprodukter. En ansökan som Kemikalieinspektionen nu beviljat.

”Dispenserna gäller i tre år efter att de verksamma ämnena formellt har godkänts enligt EU:s biocidförordning. De gäller enbart för kommersiella fartyg i internationell sjöfartstrafik. Alla de tio dispenserna avser antifoulingprodukter med verksamma ämnen som ingår i EU:s granskningsprogram för verksamma ämnen i biocidprodukter”, skriver Kemikalieinspektionen.

Föreningen Sveriges Varv skriver i ett pressmeddelande att det här säkrar arbetstillfällen hos svenska varv.

”Tillstånden för applicering av dessa färger medför att vi får möjlighet att använda de nya antifoulingprodukterna under övergångsperioden fram till det nya enhetliga BPR-regelverket träder i kraft i EU. Det positiva beslutet av KEMI leder till att svenska varv nu har möjlighet att konkurrera på lika villkor som övriga EU-länder vad gäller antifoulingfärger, vilket säkrar arbetstillfällen inom svensk varvsnäring”, skriver Sveriges Varv i ett pressmeddelande.

Dispensen gäller Oresund Drydocks i Landskrona, Falkvarv i Falkenberg och Stockholms Reparationsvarv i Stockholm.

Vattenvägen – den intermodala pusselbiten till resurseffektiva regional- och tätortstransporter

Går det att få en ökad kapacitet och ett mer energieffektivt transportsystem genom att arbeta intermodalt med sjövägen som komponent? Förstudien ska identifiera metoder och modeller som visar hur sjötransporter påverkar transportsystemet och visa hur, på vilket sätt och i vilken omfattning, vattenvägen kan användas för att energi- och resurseffektivisera region- och tätortstransportsystem och därmed bidra till de transportpolitiska målen. 

Klar: Oktober 2016
Utförande parter: KTH, Göteborgs universitet
Deltagare: Trafikanalys, Trafikverket, Vattenbussen, Avatar Logistics

Läs mer 

Vill du veta mer?

Karl Garme
garme@kth.se

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.