Månad: september 2016

Lighthouse kartlägger forskning och innovation inom nordisk sjöfart

Lighthouse har fått ett uppdrag från Sjöfartsverket som går ut på att kartlägga de nordiska ländernas forskning och innovation inom den nordiska sjöfarten. Målet är bland annat att rapporten ska ligga till grund för att möjliggöra ökat forsknings- och innovationssamarbete mellan länderna.

– Vi är glada för Sjöfartsverkets förtroende för Lighthouse och att man bedömer att den position vi har som nationellt maritimt kompetenscenter gör oss lämpade för uppgiften. För oss är uppdraget intressant och skapar möjligheter för närmare samarbete med nya aktörer, såväl inom som utom Sverige, säger Åsa Burman, verksamhetschef för Lighthouse.

Uppdraget innebär en kartläggning av de nordiska ländernas respektive forsknings och innovationsinriktningar inom sjöfartsområdet 2015-2016 och vilka huvudaktörer som bedriver forskning och innovation inom akademi, industri och näringsliv samt offentlig sektor. Lighthouse projektleder kartläggningen som görs i nära samverkan med det maritima klustret.
Förutom den projektgrupp som arbetar med kartläggning finns en referensgrupp med deltagare från Vinnova, Sjöfartsverket, Trafikverket,  Transportstyrelsen,  Föreningen Svensk Sjöfart, Svenskt Marintekniskt Forum (SMTF), Chalmers, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet samt Sveriges Hamnar.
Referensgruppens uppgift är att säkerställa rapportens relevans och kvalitét så att den kommer till nytta för myndigheter, industrin och forskning- och innovationsutövare i Sverige.

– Det är oerhört viktigt att resultatet av vårt arbete är användbart för aktörer inom den maritima sektorn i Sverige. Att både myndigheter, branschorganisationer och akademi deltar i referensgruppen är därför centralt för uppdraget. Att vi har en referensgrupp med bred kompetens och stort engagemanget känns jättekul, säger Carolina Kihlström, koordinator på Lighthouse.

I uppdragsbeskrivningen för projektet står det att: ”Sverige är ett litet land som för FoI inom sjöfartsområdet behöver samverka internationellt för att säkerställa tillräcklig kritisk massa av kompetens och kapacitet inom FoI och skapa tillräcklig tyngd för att kunna attrahera framför allt EU-finansiering. Samverkan med de nordiska länderna inom forskning, utveckling, innovation och demonstration är sålunda av stor betydelse för effektiv resursanvändning av forskningsmedel och ökad finansiering av sjöfartsforskning, och för att ta tillvara sjöfartens stora potential att skapa samhällsnytta.”

Slutrapporten ska levereras till Sjöfartsverket i mitten av februari 2017.

Finland storsatsar på autonoma fartyg

Autonom sjöfart är en av de hetaste frågorna i den maritima sektorn. Det framkommer tydligt i den förstudie Lighthouse tog fram under våren och som bland annat diskuterades under Almedalen. Nu tar Finland nästa stora steg mot autonom sjöfart.

I Lighthouse förstudie fastlås att sjöfarten står inför ett paradigmskifte med en teknologi som har utvecklats genom åren. Teknikens precision har ökat, sjöfartens bränsleförbrukning minskat, serviceintervallen blivit längre och mängden data och förmågan till situationsmedvetenhet har ökat. Frågan är inte om utan när autonom sjöfart blir verklighet.

Nu gör Finland en storsatsning för att göra Östersjön till världens första plats för autonom sjöfart. Totalt ingår ett 80-tal företag i satsningen som med Finlands innovationsmyndighet Tekes i ryggen ska ta fram en färdväg till en automatiserad sjöfart som ska leda till helt automatiserade fartyg år 2025.  Företag såsom Cargotec, Ericsson, Meyer Turku, Rolls-Royce, Tieto och Wärtsilä är stora investerare och innovationsmyndigheten står för hälften av finansieringen.

– Det här är ett ambitiöst projekt som kan leda till nya affärsmöjligheter. Tekes är villig att dela risken med den privata sektorn. Vi välkomnar alla innovatörer i världen för att testa sina idéer i Finland. Vi har de bästa plattformarna här, säger Tekes rådgivare Rauli Hulkkonen.

En stor utmaning som Lighthouse förstudie lyfter fram är att regelverken släpar efter. Autonoma farkoster/fartyg nämns inte i internationella regelverk och konventioner. Men eftersom nationella initiativ kan tillåta autonoma fartyg på inhemska vatten är det sannolikt att det kommer ske en parallell utveckling av autonoma system där tekniken mognar snabbare än IMO:s regelverk. Därför är det inte nödvändigt att vänta på en ratificering från IMO och i det finska projektet har finska Kommunikationsministeriet lovat att möjliggöra tester av automatiserade fartyg i finska vatten.

Den 5 och 6 december anordnar Lighthouse ett seminarium om autonom sjöfart, missa inte det!

Läs mer om Lighthouse förstudie här.

Läs mer den finska satsningen hos finska innovationsmyndigheten Tekes och hos Finnish Marine Industries.

Liughthouse seminar: Autonomy and safety– the next big steps

På jakt efter de optimala rutterna över Östersjön

Sedan 2014 har Östersjön sjömätts i projektet Famos, i somras fick Sjöfartsverket klartecken för projektets framtida finansiering.

– Det är mycket glädjande att vi nu fått medfinansiering så att vi kan fortsätta med det här unika samarbetsprojektet och se till att Östersjön blir modernt sjömätt för en effektivare sjöfart. Kunskapsunderlaget som dessa djupdata utgör kan också vara till nytta för miljökartläggning, havsplanering och andra kommersiella satsningar i havsmiljön, säger Benjamin Hell i Sjöfartsverkets pressmeddelande.

Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav och permanent beräknas cirka 2000 fartyg befinna sig där. Men stora delar av Östersjön är ännu inte sjömätt med moderna metoder. Under de kommande åren ska Sverige i samarbete med sex andra EU-stater sjömäta knappt 100 000 km² av Östersjön. Resultatet av djupmätningarna kan komma att förändra rutterna för hur fartygstrafiken rör sig över Östersjön. 

– Ett fartyg som rör sig i grunda vatten sugs ner mot botten och undertrycket ökar ju högre fart fartyget håller. Fartyget får större djupgående ju grundare vatten det rör sig i. Denna effekt kallas för squat och den märks redan vid fem gånger ett fartygs djupgående, säger Benjamin Hell. 

– Det finns stora ekonomiska och miljömässiga fördelar med att kunna planera sjöfartens rutter utifrån djupdata. Att ha djupt vatten under kölen kan ha betydelse för ett fartygs driftsekonomi, antingen genom att en bränslesnålare rutt kan användas eller att fartyget kan lasta mer. Den kortaste vägen över Östersjön behöver alltså inte vara den mest effektiva vägen, säger Benjamin Hell. 

Förra året arrangerade Lighthouse ett seminarium om ruttplanering och här kan du läsa om ett annat seminarium om ruttplanering arrangerat av World Maritime University som vi deltog på i början av året.

Sveriges Sjömanshus första utlysning av forskningmedel

För första gången har stiftelsen Sveriges Sjömanshus gjort en utlysning av forskningsmedel. Stiftelsen vill reda ut vilka direkta och indirekta nyttor en förändrad 183-dagarsregel skulle ge.

183-dagarsregeln innebär i korthet att sjömän som är anställda på utländska oceangående fartyg och vistas mer än 183 dagar utomlands under en tolvmånadersperiod får sin inkomst skattebefriad. En förutsättning är också att arbetsgivaren hör hemma inom EES.

Men problemet är att den svenska utflaggade handelsflottan ändrat karaktär och inte längre domineras av oceanfart.

– Ett problem är att de som går på oceanfart plötsligt får en europeisk frakt och kanske seglar i Medelhavet, då bryts 183-dagarsregeln, säger Christer Nordling, kanslichef på Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.

Sedan 2014 finns ett förslag hos Finansdepartementet om att ändra regeln så att begreppet oceanfart bytts ut mot fjärrfart och därmed också skulle omfatta mer sjöfart inom Europa. En förändring av regeln skulle innebära minskade intäkter för staten men vilka indirekta konsekvenser en förändring skulle leda till är inte utrett. 

– 183-dagarsreglen är en viktigt fråga som inte nått någon lösning. Vi hoppas att det här bidrar till en lösning när vi räknar på de indirekta kostnaderna. Utan förändrade villkor blir svenska sjömän för dyra att anställa, säger Christer Nordling.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus har länge varit inblandad i forskningsprojekt som är inriktad mot sjöfolket. Ett vanligt område är arbetsmiljön ombord på fartyg. Men till skillnad mot tidigare då stiftelsen fått projekt förlagda hos sig och de tagit emot ansökningar om forskningsmedel så är det här första gången de gör en utlysning.

– Det känns spännande, vi vet inte om det finns några som är intresserade men vi hoppas det. Detta är ett nytt område för oss som är viktigt att forska på, säger Christer Nordling.

Och om utlysningen slår väl ut så är det mycket möjligt att det blir fler utlysningar.

– Vi har flera idéer om kommande utlysningar, man kan se detta som ett första test, säger Christer Nordling på Sveriges Sjömanshus.

Attachments: 

Läs utlysningen här

Utlysning: Förnybara drivmedel och system

Energimyndigheten och kunskapscentret f3 utlyser 2 miljoner kronor för programmet förnybara drivmedel och system.

I denna utlysning välkomnas särskilt projektförslag som inriktar sig mot projektområde fem – Kunskapssyntes för värdekedjans länkar och omgivande förutsättningar. Programmets syfte är att bidra med analyser som kan ligga till grund för vetenskapligt underbyggt beslutsstöd och ökad systemförståelse hos politiker, myndigheter, industri och andra organisationer i frågor som rör förnybara drivmedel. 

Sista ansökningsdag är 1 november 2016 kl.12.00.

Läs mer hos Energimyndigheten.

Related content:

Missa inte vårt seminarium: Förnybara sjöfartsbränslen i tanken? – Möjligheter, utmaningar och praktiska erfarenheter

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.