Månad: juli 2016

Stort utbud av maritima frågor under Almedalsveckan

Över 40 seminarier, utfrågningar, mingel och möten på ett tiotal olika scener. Sjöfarten och den maritima sektorn syntes och verkade på många håll under Almedalsveckan.

Trafikutskottets ordförande, miljöpartisten Karin Svensson-Smith gästade Sjöfartsgaraget och Lighthouse seminarium ”Sjöfarten som en del av samhällets hållbara tillväxt?” och konstaterade med tjugo Almedalsveckor i bagaget att den maritima sektorn tar allt större plats.

– Jag drar slutsatsen att man insett att energi är ganska avgörande för vilka transporter som är effektiva och sjöfarten är ett sätt att hissa den frågan. När jag kom in i riksdagen 1998 var sjöfarten verkligen en sidoverksamhet, ett spår för sig själv där dåvarande Vägverket och Banverket hade en helt annan status hos politikerna, deras frågor var på agendan. Sjöfarten var lite gammeldags och levde sitt eget liv. Men det som hänt nu är att sjöfarten är inne i leken, det som gäller nu är att man enas kring nästa steg, kring vilka frågor som är viktiga att genomföra, säger Karin Svensson-Smith.

På plats i Sjöfartsgaraget uppmanade hon också  sjöfarten att kräva fler demoprojekt för utvecklingen av framtida fossilfria transportsystem.

– Det är ingen som vet hur det fossilfria transportsystemet ser ut och nu satsas 95 procent av allting på gummihjulstransporter forsknings- och demomässigt. Det är klart att man ska satsa på dem men det vore rimligt med en jämnare fördelning mellan transportslagen vad gäller forskning och demoprojekt. Där tar branschen ett väldigt stort ansvar själv, och det är bra, men det är rimligt att politiken också tar ansvar, för när man finansierar forskning och gör demoprojekt så talar man lite grann om vilken framtid vi vill se, säger Karin Svensson-Smith.

Seminarier och utfrågningar
Lighthouse var medarrangör på den Maritima Mötesplatsen och Sjöfartsgaraget tillsammans med bland annat Svensk Sjöfart, Sjöfartsforum och ett flertal andra aktörer. Maritima mötesplatsen hade ett välfyllt program med seminarier som ofta var välbesökta och i Sjöfartsgaraget hölls en utställning om sjöfartens betydelse samt korta miniseminarier och utfrågningar med ungdomspolitiker.

– Veckans höjdpunkt är ungdomspolitikerna, det är så roligt att se deras engagemang och att de tar hållbarhet på så stort allvar, det är en fråga som kommer ta allt större plats i framtiden, säger Svensk sjöfarts vd Pia Berglund.

– Många pratar sjöfart och det är dit vi vill komma, att andra pratar sjöfart och börjar förstå betydelsen av en svensk sjöfart. Det har fungerat jättebra med det maritima klustret, vi har kommit samman. Men sen kan vi vässas och bli ännu skarpare och tydligare, säger Pia Berglund.

Att den maritima sektorn behöver ta mer plats och göra sig hörda var också något som flera politiker som medverkade i sektorns olika seminarier under veckan lyfte fram.

Nyheter från Lighthouse
Lighthouse presenterade bland annat en helt färsk förstudie om smarta fartyg som du kan läsa om här: http://www.lighthouse.nu/sv/nyheter/072016/smarta-fartyg-f%C3%B6r-en-s%C…

– Lighthouse fick lyfta fram att vi ligger långt fram i kunskap om autonomisering, vi har identifierat rätt frågor att jobba vidare med och företag som Ericsson och Saab visar intresse för det vi gör, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

En annan nyhet från Lighthouse är det postdoktorprogram som lanserades där ett flertal forskare får chansen att fördjupa sig i maritima frågor. Programmet sker i samarbete med Chalmers, KTH, Linnéuniversitetet och Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. 

– Det känns jättebra att vi har lanserat postdoktorprogrammet och att det fått sådant positivt mottagande, säger Åsa Burman från Lighthouse.

– Kompetens och forskning är en avgörande framtidsfråga och att vi kunnat ro iland postdoktorprogrammet och presentera det under Almedalsveckan är fantastiskt roligt, säger Pia Berglund, Svensk sjöfart.

Fem tweets från Almedalen:

Se Lighthouse seminarier igen:

(videos ej tillgängliga)

Politiker som syntes på de maritima scenerna:

Anna Johansson, Infrastrukturminister, Sveriges Regering
Karin Svensson Smith, ordförande, trafikutskottet, Miljöpartiet
Anders Åkesson (C), ledamot, trafikutskottet
Rikard Larsson (S), ledamot, trafikutskottet
Boriana Åberg, (M), Trafikutskottet
Niklas Nordström, (S) kommunalråd, Luleå kommun
Stina Bergström (Mp), Riksdagsledamot, suppleant Trafikutskottet
Helena Lindahl, (C), riksdagsledamot, Näringsutskottet
Anna-Caren Sätherberg, (S) riksdagsledamot, Näringsutskottet
Lars Tysklind (L), riksdagsledamot
Emma Nohrén (Mp), riksdagsledamot
Dag Klackenberg, (M), Försvarsutskottet
Kalle Olsson, (S), Försvarsutskottet
Betty Malmberg, (M), riksdagsledamot, Utbildningsutskottet
Stina Bergström, (Mp), riksdagsledamot
Johan Büser, (S), riksdagsledamot
Thomas Strand, riksdagsledamot (S), Utbildningsutskottet
mfl.

Almedalen video – Lighthouse postdoktor, unik satsning på maritim forskning

(Video ej tillgänglig.)

Nu tar Lighthouse nästa stora steg för en hållbar framtid och lanserar ett unikt postdoktorprogram där industri, samhälle och akademi möts för att främja forskning, utveckling och innovation.

  • Åsa Burman, verksamhetschef, Lighthouse
  • Fredrik Hörstedt, vice-rektor, Chalmers
  • Harry Robertsson, teknisk direktör, Stena teknik
  • Thomas Strand (S), utbildningsutskottet

Almedalen video – autonomous safety on vessels

(Video ej tillgänglig.)

Medverkande:

  • Åsa Burman, verksamhetschef, Lighthouse
  • Per-Erik Holmberg, business manager, Viktoria Swedish ICT
  • Martti Simojoki, marine superintendent, Wallenius
  • Harry Robertsson, teknisk direktör, Stena teknik
  • Pontus De Laval, teknikchef, Saab
  • Torbjörn Lundahl, Ericsson

Almedalen video – Sjöfartens del i nationella och internationella miljö- och klimatmål

(Video ej tillgänglig.)

Hur kan sjöfarten bidra till att uppnå nationella och internationella miljö- och klimatpolitiska mål? Vad säger branschen och våra politiker?

Fredrik Larsson, miljöansvarig, Svensk Sjöfart
Anders Åkesson, riksdagsledamot (c)
Stina Bergström, riksdagsledamot (mp)
Johan Büser, riksdagsledamot (s)
Anna Petersson, chef sektionen för miljö, Transportstyrelsen
Irene Fällström, moderator, Svensk Sjöfart

Lighthouse postdoktor – unik satsning på maritim forskning

Det nationella maritima kompetenscentret Lighthouse arbetar för en konkurrenskraftig, hållbar och säker maritim sektor med god arbetsmiljö. Nu tar vi nästa stora steg för en hållbar framtid och lanserar ett unikt postdoktorprogram där industri, samhälle och akademi möts för att främja forskning, utveckling och innovation. 

Postdoktorprogrammet ger minst fyra forskare chansen att fördjupa sig i viktiga frågor för den maritima sektorn och genomförs tillsammans med Chalmers, KTH, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet. Programmet finansieras med medel från Vinnova till Lighthouse som kompetenscenter.

– Det här är ett samarbete mellan fyra universitet och industrin och det är första gången vi lanserar postdoktortjänster inom den maritima sektorn. Vi jobbar aktivt för forskning och innovation inom den maritima sektorn och för oss känns detta även som ett bra och viktigt bidrag för att förverkliga regeringens maritima strategi, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

Stark kunskapsbas krävs
Regeringens svenska maritima strategi utgår från visionen om konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. För en långsiktig hållbar utveckling av den maritima näringen krävs en stark kunskapsbas och innovationskraft där regioner, näringsliv, lärosäten, institut och offentlig sektor arbetar tillsammans. 

– Postdoktorprogrammet kommer att stärka och förnya den maritima forskningen och långsiktigt att bidra till utvecklingen av en stark nationell flerdisciplinär forskningsmiljö inom ett område av mycket stor betydelse för samhällsutvecklingen, säger Per Cramér, Dekanus Handelshögskolan, Göteborgs Universitet.

– Min förhoppning är att postdoktorprogrammet ska bidra till ett ännu bättre samarbete mellan maritima forskningsinstitutioner och att vi får bättre verktyg att göra sjötransporter än mer hållbara, säger Kjell Larsson, professor, Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet.

En del av Lighthousegemenskapen
Som postdoktor inom Lighthouse kommer man vara anställd vid respektive lärosäte men ingå i Lighthousegemenskapen och får möjlighet att arbeta nära den maritima näringen och offentlig sektor.

– Genom postdoktor programmet stärks den maritima forskningen i Sverige och på Chalmers. Vår förhoppning är också att den internationella konkurrenskraften stärks, säger Mats Viberg, prorektor Chalmers.

– Vi ser naturligtvis att ett post-doc-program kommer vitalisera vår forskning på KTH. Förhoppningen är vidare att programmet med sin nationella förankring, skall stärka Sveriges forskning ytterligare genom ökat samarbete, säger Jakob Kuttenkeuler, professor, KTH.

Smarta fartyg för en säkrare sjöfart

Förarlösa tåg, fjärrstyrda drönare och självkörande bilar. Oavsett om det är väg, järnväg eller luft så är obemannade farkoster mer eller mindre på väg att bli en realitet och för sjöfarten handlar det inte längre om om utan när autonoma handelsfartyg kommer segla över världshaven. Ska Sverige ha en chans att vara i framkant av utvecklingen så är det dags att gå från ord till handling. Redan 2020 kan smarta fartyg segla i våra vatten.

Ovanstående text är en kort sammanfattning av den förstudie om smarta fartyg och autonom säkerhet till havs som Lighthouse initierat. Förstudien är gjord av Robert Rylander,
Victoria Swedish ICT och Yemao Man, institutionen för Sjöfart och Marin teknik på Chalmers.

– Autonom sjöfart riktar sig bland annat mot de tre pelarna för en hållbar utveckling. Miljömässigt kan det leda till minskade utsläpp och mer effektiv användning av nuvarande infrastruktur. Socialt påverkas ombordpersonal som kan jobba dagtid eller från land i särskilda kontrollcentraler och ekonomiskt så kan möjligheten till effektivare fartygsdesign leda till bättre fraktmöjligheter. En annan viktig aspekt är säkerheten. Många incidenter till sjöss sker på grund av trötthet och mer autonoma system ombord skulle kunna minska den typen av olyckor, säger Robert Rylander.

– Ett skäl bakom utvecklingen av autonoma obemannade fartyg för interkontinentala resor är att minska CO2-utsläpen. Genom att minska hastigheten hos ett typiskt containerfartyg med 30%, kan man halvera bränsleförbrukningen och utsläppen av växthusgaser. Med sänkt hastighet över de stora öppna haven är det möjligt att ersätta den mänskliga operatören med autonom teknik som sköter vakthållningen, säger Yemao Man.

Många gemensamma nämnare
Förstudien är en omfattande genomgång av det arbete som pågår runt om i världen mot en mer autonom sjöfart. Främst har rapportförfattarna studerat de två EU-projektet MUNIN och SARUMS. MUNIN-projektet är en framgångsrik konceptstudie där möjligheten till obemannade handelsfartyg undersökts medan SARUMS har en militär inriktning och fokuserar på mindre farkoster. Trots projektens olika inriktning har de många gemensamma nämnare, liksom med andra pågående projekt runt om i världen.

Sjöfarten står inför ett paradigmskifte med en teknologi som har utvecklats genom åren. Teknikens precision har ökat, sjöfartens bränsleförbrukning minskat, serviceintervallen blivit längre och mängden data och förmågan till situationsmedvetenhet har ökat.

– Den autonoma teknologin har använts i stor utsträckning inom olika transportslag, kommersiella flygplan, obemannad tunnelbana i Köpenhamn och så vidare. Men den har hittills inte nått lika hög mognadsgrad för en bred användning inom sjöfarten, säger Yemao Man.

Hjälp att ta rätt beslut
En ökad automatisering kan leda till en säkrare sjöfart enligt förstudien. Även om det är ovanligt med kollisioner och grundstötningar redan idag så kommer en högre nivå av automatisering kunna hjälpa till att minska riskerna ytterligare. Detta genom att systemen hjälper de mänskliga operatörerna att ta rätt beslut. Till exempel skulle ett smart system som upptäcker en farlig situation kunna låta ett larm ljuda över fartyget och även ändra fartygets kurs om inga åtgärder vidtas från vakthavande befäl.

Autonom sjöfart kommer förmodligen finnas på flera olika sätt, såsom smarta fartyg med en högre grad av automatisering som hjälper besättningen ombord med sitt beslutsfattande. Eller hybridlösningar där fartyg är delvis fjärrstyrda från land eller där bryggan är obemannad under vissa förhållanden. Ett annat alternativ är obemannade fjärrstyrda fartyg eller ett helt självständigt fartyg som hanterar planering och genomförande av hela resan från hamn till hamn, endast övervakat från land där en operatör bara griper in om det anses nödvändigt.

Framtida utmaningar
Förstudien lyfter också fram att även om tekniken har kommit långt släpar regelverket efter. Autonoma farkoster/fartyg nämns inte i internationella regelverk och konventioner, men både MUNIN och SARUMS-projekten drar slutsatsen att det inte är nödvändigt att vänta på en ratificering från internationella sjöfartsorganisationen IMO. Detta eftersom nationella initiativ tillåta autonoma fartyg på deras inhemska vatten och det därför sannolikt kommer ske en parallell utveckling av autonoma system där tekniken kommer att mogna snabbare än IMO:s regelverk.

– Maritim säkerhet står i centrum för alla utmaningar. Bara för att vi flyttar människor från fartyg till land betyder det inte att människor inte är inblandade i de övergripande systemen. Vi måste fortfarande ta hänsyn till den mänskliga faktorn, säger Yemao Man om framtida utmaningar.

– Som Yemao säger så kommer vi ha människor med i bilden mer eller mindre. Men att segla ett fartyg i en utsatt miljö där det samexisterar med andra fartyg, fritidsbåtar, djurliv och så vidare, helt utan de ”gränser” som finns i luften eller på land, är en stor utmaning. Den positiva sidan av detta är det är ganska lätt att montera sensorer och liknande på ett fartyg, jämfört med flygplan och bilar, säger Robert Rylander.

Det finns flera olika uppfattningar om när framtidens autonoma sjöfart kan vara verklighet, men något de alla har gemensamt är att smarta fartyg ligger nära i tiden. Inom de kommande åren kommer fartyg med viss autonom självständighet att byggas och redan år 2020 skulle fjärrstyrda fartyg kunna segla i våra vatten.

Text: Andreas Kron

Attachments: 

Ladda ned och läs hela förstudien om smarta fartyg (PDF, endast engelska)

Almedalen video – Sjöfarten, en del av samhällets hållbara tillväxt?

(Video ej tillgänglig.)

Hur skulle vattenvägen kunna vara en del av samhällets hållbara tillväxt och komplettera befintlig infrastruktur för urbana och regionala transporter?

Medverkande:
Karl Garme, forskare, KTH
Karin Svensson Smith (mp), riskdagsledamot och ordförande i trafikutskottet

Autonom säkerhet för fartyg – digitaliseringens möjligheter för ökad säkerhet

Sjöfarten och den maritima industrin förändras snabbt. Världens första handelsfartyg som kan framföras autonomt, med besättning ombord, kölsträcks just nu i Kina och i USA utvecklar försvaret autonoma 40m ubåtsjaktfartyg. Vart leder digitaliseringen inom sjöfarten? Vilka är trenderna inom autonom sjöfart och hur kan ökad autonoma sjötransporter bidra till Sveriges hållbara framtid? Förstudien är en övergripande översikt över aktuell forskning och utveckling inom den autonoma sjöfarten men även paralleller till andra transportslag granskas. Vilka olika typer av autonomisering kan vi förvänta oss och vilka krav ställer det på såväl teknik och regelverk som människan? 

Förstudien klar: Juli 2016
Parter: RISE Victoria, Chalmers, Stena, Wallenius, Sjöfartsverket

Läs rapporten

Läs mer

Vill du veta mer?

Robert Rylander
robert.rylander@ri.se

Yemao Man
yemao.man@chalmers.se

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.