Månad: maj 2016

European Maritime Day spanade mot framtiden

Årets European Maritime Day 2016 ägde rum i Åbo och gav deltagarna möjlighet att förkovra sig i och diskutera en mängd olika ämnen. Miljö, informatik och digitaliseringen, havsplanering, liksom samverkan och genusperspektiv var på dagordningen under flera workshops och diskussioner.

Kryssning och effektiva lösningar för tillväxt

Tom Strang Senior Vice President, maritima frågor på Carnival Corp. och ordförande för Cruise Line International Association, sade att miljöfrågorna ligger högt på dagordningen.

– Miljömässig hållbarhet är viktig och vi måste arbeta tillsammans, sa Tom Strang.

Anna Petersson, miljöchef på Transportstyrelsen, presenterade flera budskap för publiken.

– Vårt gemensamma mål är hållbarhet för Östersjöregionen och vi behöver därför samarbeta på regional nivå med brett deltagande av alla berörda parter på ett tidigt stadium. Det är också viktigt att undersöka möjligheter och incitament för frivillig tillämpning före och bortom regler. Vi måste fråga oss ”hur kan vi skapa ekonomiska fördelar för ”early movers”?”, sa Anna Petersson.

Kirsti Tarnanen-Sariola, Deputy Director of the Finnish Port Association (tbc) / European Sea Ports Organisation (ESPO),  föreslog att långsiktigt engagemang och nya lösningar kan behövas för hållbara företag.

– Tänk om vi till exempel kan använda avfallshanteringen i cirkulär ekonomi? Sa Kirsti Tarnanen-Sariola.

Autonoma fartyg, digitalisering och big data

Obemannade och autonoma fartyg samt digitalisering var en tydlig trend på dagordningen på årets European Maritime day. Minst tre seminarier var helt dedikerade till ämnet och nästan alla diskussioner identifierade området som ett sätt att lösa problem inom den maritima sektorn. Till exempel har big data identifierats som en  möjlighet för sjöfarten och havsplanering.

Esa Jokioinen, chef för Blue Ocean Team, Rolls-Royce Marine, såg flera möjligheter med den nya tekniken för autonoma fartyg.

– Tekniken kan leda till minskade kostnader för besättning, bättre utnyttjande av besättningarnas fulla potential, bättre arbetsförhållanden, fartygseffektivitet och förbättrad säkerhet, säger Esa Jokioinen.

När det gäller säkerhet, sade Esa Jokioinen, att de nya fartygen kommer att vara säkrare än tidigare med färre olyckor, mänskliga misstag, färre kommer att falla offer för pirater och tekniken kan även undvika att människor vistas i farliga områden.

Och enligt de trender och prognoser som presenterades kan lokala fartyg med reducerad  besättning som använder sig av beslutsstödsystem och automatisering av vissa funktioner vara i drift redan år 2020, fjärrstyrda och obemannade kustfartyg väntas komma 2025, fjärrstyrda obemannade oceangående fartyg 2030 och autonoma obemannade oceangående fartyg 2035.

Tekniken som krävs för den framtida utvecklingen existerar redan, menade Jonne Poikonen, Senior Research Fellow, Åbo universitet Technology Research Centre.

– Utmaningen är att kombinera tekniken med tillförlitlighet och kostnadseffektivitet, sa han.

Underlätta gemensamma åtgärder

Samarbete var ett annat återkommande ord som användes av nästan alla talare. Workshopen ”Faciliting joint action” tog upp vikten av sammankoppling, anpassning och att långsiktigt engagera olika aktörer i samarbeten.

– För att kunna sammankoppla är det viktigt med instrument för samarbeten såsom kartläggning och visa på värdekedjor. Vad gäller anpassningar mellan EU-nivå, regional nivå och branschstrategier finns det en roll att spela för klusterorganisationer och ett behov av smart specialisering. Att långsiktigt engagera aktörer kräver ledarskap, en gemensam vision och motivation samt incitament, sa Jan Larosse, Senior Policy Analyst, Europeiska kommissionen.

Jämställdhet

Jämställdhet var ett annat ämne på många talares läppar, både vad gäller den maritima sektorn i allmänhet och under European Maritime Day i synnerhet. Till exempel påpekades det att endast en av fem talare under konferensen var kvinnor, vilket skapade en debatt på sociala medier, och publiken diskuterade behovet av att lyfta fler kvinnor till ledarpositioner. ”Du kan inte bli vad du inte kan se” konstaterades av publiken och mångfald diskuterades också i den avslutande panelen på konferensen som något sektorn kommer att arbeta vidare med.

Text och foto: Carolina Kihlström

Effektiv lastning gav pris på Sjöfartens Entreprenörsdag

Såsom namnet på dagen antyder så handlar Sjöfartens Entreprenörsdag om drivkrafterna i den svenska sjöfarten. Och genom ett smart system för att optimera stuvningen vid containerfrakt tog Erik Törnblom hem priset som Ung Sjöfartsenterprenör 2016.

Tre entreprenörsteam var finalister i årets Unga Sjöfartsentrepenör 2016. Ena bidraget handlade om en självöppnande låda för livvästar. Studier visar att många livvästar inte ens tas fram vid en fartygsolycka och idén med livvästlådan som är tänkt att börja produceras i sommar går ut på att lådan öppnas av sig själv och släpper ut livvästarna om den hamnar i vattnet.

Det andra entreprenörsbidraget handlar om en särskild dimbarriär som ska skydda besättningen ombord på ett fartyg när de bekämpar en brand. Idag är det svårt för besättningen att komma nära en brandhärd och stanna kvar för försöka släcka eden. Men med en dimbarriär ska besättningen både få ett skydd mot branden och en väg ut att kunna fly från elden om den inte går att släcka.

Men vinnare blev alltså det tredje finalbidraget, Cargoplanner. Det är en onlinebaserad mjukvara, utvecklad av Erik Törnblom, som hjälper speditörer och andra som hanterar stora godsvolymer att fylla och lasta containrar på ett så effektivt sätt som möjligt. Genom att mata in storleken på godset tar programmet fram en stuvningsplan på hur många och vilken typ av containrar som behövs.

– En av de största miljöbovarna är all luft som åker omkring i containers, säger Erik Törnblom som står bakom Cargoplanner.

Tips för ett framgångsrikt entrepenörsskap
Flera av talarna under dagen delade med sig av sina råd för hur man lyckas som entreprenör. Här är ett urval.

– Ni måste räkna. Räkna på allt. Går ni inte omkring med en kalkylator måste ni vara briljanta och räkna i huvudet, Carl-Johan Hagman, vd Stena Line AB

– Man måste kunna gå från makro till mikro tillbaka till makro inom loppet av en mening, Carl-Johan Hagman igen.

– Det är väldigt många som samverkar, men det är väldigt få som springer. Som entrepenör så samverkar man inte, man springer, Lena Lindblad, R&D Director I-tech om triple helix och entreprenörskap.

– Se till att ha sparade pengar och gott om tid första åren, Cajsa Henriksson, Vattenlimousinen och vinnare av Sjöfartens entreprenörspris 2013.

– Skriv ett tydligt kompanjonavtal och ha tydlig arbetsfördelning, Cajsa Henriksson igen.

– Bygg en företagskultur och organisation som klarar av nya utmaningar, Eric Hjalmarsson, vd Thor Shipping.

Världsmetropolen Donsö
Sjöfartens Entrprenörsdag arrangeras av Sjösektionen vid Chalmers Tekniska Högskola, Sveriges Skeppsmäklareförening, Svensk Sjöfart, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Chalmers Sjöfart o Marin Teknik samt Sjöfartstidningen. Moderatorn Berit Blomqvist från Skeppsmäklareföreningen lockade salen till skratt när hon återgav en konversation hon haft med en affärsman från Kina.

– Göteborg, ligger det nära Donsö? frågade affärsmannen. En fråga som vittnar om Donsöredarnas betydelse för den maritima sektorn.

Tror på svensk sjöfart
Även Sveriges tidigare infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd och nuvarande infrastrukturministern Anna Johansson syntes på entreprenörsdagen och Anna Johansson berättade från scen att hon ser sjöfarten som en framtidsbransch.

– Jag är övertygad om att vi genom att vara lite vassare och lite mer snabbfotade på att anta klimatutmaningen inom svensk sjöfart kommer kunna skapa stora konkurrensfördelar jämför med internationell sjöfart som också kommer behöva anpassa sig för att möta miljöutmaningarna, sa infrastrukturminister Anna Johansson.

Och det fanns fler röster om entreprenörskap och svensk sjöfart på Sjöfartens Entrprenörsdag.

Lena Apler, grundare Collector

–  Kvinnliga entreprenörer är för få, det är ingen slump att jag fick priset två år i dag, det finns för få att välja mellan. Det kommer massa duktiga tjejer just nu, men det ligger några år framåt. Det tar för lång tid. Lena Apler, grundare Collector och utsedd till årets mäktigaste kvinnliga entrprenör 2015 och 2016.

– Vi har tjänat pengar på alla miljöinvesteringar vi har gjort under årens lopp, Lars Höglund, vd Furetank.

Text och foto: Andreas Kron

Sjöfart på Energimyndighetens agenda

45 miljoner till energieffektivisering i transportsektorn och omställning till fossiloberoende är två huvudfrågor på Energimyndighetens agenda just nu. På Lighthouse fortsätter vi verka för att sjöfarten och den maritima sektorn ska vara en naturlig del i Energimyndighetens arbete.

I början av året träffade Lighthouse den svenska Energimyndigheten och lyfte bland annat fram sjöfartens utmaningar på kort och lång sikt. Lighthouse förhoppning är att Energimyndigheten ska lansera maritimt inriktade utlysningar och program i framtiden.

Lighthouse har nu återigen träffat Energimyndigheten och passade den här gången på att ta med sig ytterligare företrädare från den maritima sektorn, bland dem Alfa Laval, Rolls Royce, TTS Marine utöver Stena, Wallenius och Svensk Sjöfart som varit med tidigare.

Åsa Burman, verksamhetschef för Lighthouse, vad har hänt sedan senaste mötet i februari?
Energimyndigheten har jobbat vidare och ur sitt perspektiv och med den information vi bidragit med identifierat frågor som de tror är viktiga att jobba vidare med, dels ett antal områden som är kopplade till energieffektivisering och dels behovet av  att anpassa av fartyg och sjötransportsystem till förnybara bränslen och eldrift, säger Åsa Burman.

Tänkbara FOI-insatser specifikt kopplade till sjöfart

Energieffektiva sjötransporter:

  • Skapa förutsättningar för intermodalitet, city- och hamnlogistik, kollektivtrafik (drivkrafter, affärsmodeller, regelverk, styrmedel)
  • Minskat färdmotstånd (t.ex. skrovform, skrovpåväxt, propellrar, lättvikt, optimerad trimning och minimerad ballast)
  • Optimering av intern energianvändning (kyla/värme, systemmodellering)
  • Drivkrafter för förändring hos individer och organisationer för ökad energieffektivisering
  • Kompletterande användning av vindassistans och solceller
  • Förbättrad ruttplanering, med hänsyn till vind och ström, fartygets förutsättningar samt optimalt planerad ankomsttid

Omställning av farkosterna till förnybara drivmedel

  • Anpassning av fartyg och sjötransportsystem till förnybara bränslen
  • Anpassning av fartyg och sjötransportsystem till eldrift

FOI-insatser ej specifikt kopplade till sjöfart – Förbränningsmotor- respektive drivmedelsforskning

  • Effektivisering samt omställning av förbränningsmotorer
  • Framställning av förnybara drivmedel

Vad blir nästa steg?
– I det korta perspektivet kommer vi från Lighthouse att skicka inspel till Öppet forum för inspel till strategin för fossilberoende transportsektor 2030. Vi uppmanar även andra inom den maritima sektorn att göra detta. Vi kommer också att verka för, tillsammans med alla intresserade aktörer inom den maritima sektorn, att ett stort antal relevanta och kvalificerade ansökningar avseende energieffektivisering skickas in till Energimyndighetens nyligen öppnade utlysning Energieffektivisering i transportsektorn som stänger 9 september. På sikt hoppas vi att Energimyndigheten ska inkludera den maritima sektorn och sjöfarten som transportslag i alla relevanta nya program men även de pågående och att vi genom ansökningar med kvalificerat innehåll och deltagande från industrin ska verifiera behovet av utökad finansiering till forskning och innovation till den maritima sektorn.

Vad kan den maritima sektorn erbjuda Energimyndigheten?
– Den maritima sektorn i Sverige har svenskägda rederier som bedriver kvalitetssjöfart och som redan idag investerar i miljövänligare och energieffektivare lösningar som kan bidra till omställningen av transportsektorn. Det finns också ett stort antal stora och små marintekniska företag som ligger i framkant som har och vill fortsätta utveckla lösningar för effektivare och renare sjöfart, säger Åsa Burman.

Kreativa vinnare på Stiftelsens belöningshögtid

Uppfinningsrikedomen hos svenska sjömän är stor sa Christer Themnér, ordförande för Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, under den årliga Belöningshögtiden som Stiftelsen höll den 18 maj. Och det går bara att hålla med, många kloka idéer får liv till havs.

Stiftelsens Sveriges Sjömanshus har sedan 1977 delat ut belöningar till sjömän som gjort insatser för att förbättra arbetsförhållanden och fritid till sjöss. Totalt 426 000 kronor delas ut i år under rubrikerna arbetsbelöningar, idrottsbelöning, sjöräddningsbelöning och Stiftelsens litteraturpris.

En av pristagarna i år är Stein-Ulf Johansson, teknisk chef på M/S Ortviken som tillsammans med sina kollegor lyckats reducera oljespillet och sänka fartygets kostnader för smörjolja med 16 000 kronor per månad.

– Vi har länge haft problem med att det försvunnit olja. Vi kopplade loss alla dräneringar och felsökte och lyckades till slut lista ut att vevhustrycket gjorde att oljan trycktes upp och transporterades ut via dräneringen. Det är väldigt tråkigt att ren smörjolja försvinner ner i sludgetanken, säger Stein-Ulf Johansson.

Han och kollegorna John-Åke Nilsson, teknisk chef, och Tanasuca Costel, 1:e fartygsingenjör, specialtillverkade en oljeavskrapningsring i packningsgummi som fick bukt med problemet och oljespillet har minskat från femtio till tio liter per dygn för fartygets båda motorer.

I år delas 35 olika belöningar ut. Litteraturpriset går till historieforskaren Joachim Östlund som skrivit boken Saltets pris. En bok om svenska slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650-1770. Litteraturpriset delas ut på Bokmässan i Göteborg medan de övriga 34 belöningarna delades ut på Fotografiska museet i Stockholm.

Särskild innovationskraft hos sjöman
Det som pristagarna inom arbetsbelöningar i många fall har gemensamt är att det handlar om innovationer som ska förenkla livet ombord på fartygen. Exempelvis en kranarm som underlättar tunga vardagslyft, en ny rampkonstruktion som gör det enklare att ta ombord proviant, hur segelduk kan skydda utsatta fönsterrutor på livbåtarna eller hur man genom att numrera och färgkoda ventilationsspjäll kan åstadkomma en snabbare brandbekämpning. Just att det finns en särskild innovationskraft hos sjömän tror Stein-Ulf Johansson på M/S Ortviken på.

Stein-Ulf Johansson.

– Man är i jobbet hela tiden när man är ombord, det är lätt när man ligger i kojen och får en idé att gå ner i maskin och kolla direkt om idén fungerar. Det finns inte så mycket som distraherar när man är till sjöss, så det finns gott om tid att tänka fram lösningar på problem, säger Stein-Ulf Johansson.

Idrottsbelöningen tilldelades befälhavaren Lars Backlund på M/T Envinco från Donsötank. Ombord på M/T Envinco finns gym, löpband motionscykel, roddmaskin och bordtennisbord och Lars Backlund och hans besättnings intresse för kost, hälsa och motion har gjort att de tre år i rad vunnit motionsligan hos Sjöfartsverkets Sjömansservice.

Räddade barn från att drunkna
Stiftelsen delar också ut pris till personer som gjort framstående insatser vid händelser ombord eller vid sjöräddning och tack vare årets pristagare är sju personer och en katt fortfarande vid liv. I oktober rullade en barnvagn med en sex månader gammal bebis över kajkanten i Visby hamn. Som ett under fanns Destination Gotlands besättning i närheten efter att ha gjort en egen sjöräddningsövning och matrosen och instruktören Jonas Laveryd hörde pappans rop på hjälp och dök ner i det tolvgradiga vattnet och lyckades rädda barnet som satt fastspänd i vagnen.

Jonas Laveryd, Destination Gotland och Christer Nordling, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.

Besättningen på Tor Viking II svarade på ett nödrop från franske ensamseglaren Emmanuel Wattechamps och lyckades i svår sjö i Stilla havet utanför Alaska rädda både ensamseglaren och hans katt. I en annan del av världen, utanför Kap Verde var svenska marinens skonert HMS Gladan de enda som fångade upp ett nödrop på vhf kanal 16. Marinen hittade den tyska segelbåten med fyra personer som var i sjönöd och bistod segelbåten tills en bogserbåt var på plats.

Den sista räddningsbelöningen gick till överstyrman Johan Söderling på isbrytaren Frej som under en promenad längs kajen i Luleå räddade en man som ramlat ner i det decemberkalla vattnet.

Mer utförligt om varje belöning finns att läsa i stiftelsens belöningsfolder här. http://www.sjomanshus.se/beloningsfolder/

Text och foto: Andreas Kron

Modellering som kan ge en mer energieffektiv sjöfart

Det finns ett flertal sätt som kan göra sjöfarten mer energieffektiv. I sin forskning har Francesco Baldi använt beräkningsmodeller för att hitta energieffektiva åtgärder.

I sin forskning har Francesco Baldi studerat två olika fartyg, ett kemikalietankfartyg som går på internationella rutter, och i samarbete med Fredrik Ahlgren vid Linnéuniversitetet, ett kryssningsfartyg som går på en fast rutt. Under Lighthouse seminarium om energieffektivitet inom sjöfarten berörde Francesco Baldi flera områden där han och hans kollegor har genomfört sin forskning.

  • Återvinning av spillvärme
  • Värmelagring
  • Modellering av framdrivningen
  • Trimoptimering
  • Hybriddrift

Med hjälp av beräkningsmodeller visar forskningen att man genom att optimera återvinningen av spillvärme skulle kunna nå årliga bränslebesparingar på 11% för det lastfartyg som studerades. Och för kryssningsfartyget kan upp till 22% av det elektriska effektbehovet genereras, under en referensresa.

Genom att lagra värme går det att hitta årliga bränslebesparingar för värmepannan på upp till 60%, med hjälp en relativt liten lagringstank i lastfartyget. Och för kryssningsfartyget, som ligger kort tid i hamn, kan pannbränsleförbrukningen helt undvikas under sommaren och mellansäsong.

Genom att använda beräkningsmodeller, är det möjligt att förutsäga motoreffektiviteten även med utgångspunkt från begränsade driftsdata. För att analysera hur effektivt rederierna driver sina fartyg har Francesco Baldi tagit fram en modell för fartygens framdrivning som simulerar olika typer av driftlägen. Forskningen visar att dessa modeller kan förutsäga beteendet hos hela driftsystemet, och i synnerhet dess bränsleförbrukning.

Lastfartygets trimoptimering studerades också med hjälp av matematiska modeller och var, enligt undersökningarna, effektiv. Men resultatet från studien innebär också ett kvitto på att dessa matematiska modeller fungerar.

När det gäller kryssningsfartyget så gjordes även beräkningsmodeller av hybriddrift. Kryssningsfartyget körs vanligtvis i hastigheter mellan 8 och 14 knop medan fartyget är konstruerat för att gå i 21 knop. Syftet med undersökningen var att studera om om det går att uppnå mer bränsleeffektivitet genom att installera motorer/generatorer som är anslutna till växellådorna, så att huvudmotorn kan producera elkraft när det behövs, och hjälpmotorer kan producera mekanisk kraft för framdrivning.
Resultaten av simuleringarna visar en bränslebesparing på uppskattningsvis 3%, vilket är mindre än Francesco Baldi väntat sig.

– För mig var det en liten överraskning. Jag förväntade mig en större bränslebesparing, särskilt om man tittar på litteraturen på området. Anledningen är att det finns en hel del förluster i energiomvandlingarna som man måste ta hänsyn till.

Francesco Baldi avslutade sin presentation med att poängtera att matematiska modeller är ett effektivt sätt att testa olika tekniker för energieffektivitet och att samla in driftdata från fartyg öppnar upp för nya möjligheter till energieffektivitet. Men det är viktigt att vet vad som ska mätas och hur du ska använda dina mätresultat.

Francesco Baldi disputerar 20 maj.

Text och foto: Andreas Kron
 Related content: Francesco Baldi disputerar 20 maj.

Samtal i fokus när världens främsta inom fartygsstabilitet möts i Stockholm

Snabbare fartyg som lastar mer, drar mindre bränsle, påverkar miljön så lite som möjligt och samtidigt ska vara säkra. Det är utmaningar sjöfarten brottas med och som forskarna inom fartygsstabilitet koncentrerar sig på. För första gången står Sverige som värd för ISSW, en internationell workshop om fartygs stabilitet, dynamik och säkerhet. Workshopen arrangeras av Chalmers och Kungliga Tekniska Högskolan med Lighthouse som medarrangörer.

– Det är väldigt roligt att kunna få hit världseliten och ge svensk maritim näring möjlighet att få närkontakt med den forskning som pågår, säger Anders Rosén, universitetslektor på Kungliga tekniska högskolan, KTH.

– Att få workshopen till Sverige är ett erkännande för den svenska forskningen inom fartygsstabilitet, säger Martin Schreuder, tekniklektor på Chalmers i Göteborg.

Anders Rosén, KTH, och Martin Schreuder, Chalmers, står bakom den femtonde upplagan av ISSW, International Ship Stability Workshop, som sedan 1995 har varit ett årligt återkommande arrangemang där de senaste forskningsrönen kring fartygsstabilitet presenteras och diskuteras.

Plats för industrin
Ett 60-tal forskare kommer att vara på plats och workshopen är även värdefull för andra som är verksamma inom sjöfarten, exempelvis rederier, konsultföretag, sjöbefäl och myndigheter som Transportstyrelsen, Försvarets materielverk och Sjöfartsverket.

– Det viktigaste är att få till möten mellan forskare och utbyta idéer. Vi vill få till kortare presentationer inom samma ämnesområden och sen att det blir lång tid för samtal mellan de olika författarna och med publiken. Vi vill försöka skapa en informell dialog, säger Anders Rosén.

Brett innehåll
Workshopen pågår under tre dagar i juni och de åtta sessionerna täcker allt från skadestabilitet hos passagerarfartyg till validering av statistiska metoder. Här nedan de åtta olika sektionerna och vad de innehåller.

  • Skadestabilitet för passagerarfartyg – hur ser man till att fartyg är robusta efter att en skada skett.

– Just nu pågår ett revideringsarbete av reglerna för hur passagerarfartyg ska konstrueras för att klara av skador från till exempel kollisioner. Det handlar till stor del om att överföra resultat från modellförsök och avancerade simuleringsmodeller till metoder som är mer hanterbara vid designarbetet för nya fartyg, säger Martin Schreuder.

  • Rulldämpning – hur ett fartygs rullningsrörelse dämpas. Viktigt för såväl fartygets säkerhet som för komfort ombord.
  • Andra generationens intaktstabilitetskriterier – hur säkerställer man att intakta, fungerande fartyg är stabila. Pågående kriteriearbete inom IMO.
  • Operationella aspekter på ett fartygs stabilitet – hur ger man besättningen så bra förutsättningar som möjligt till att föra fram fartyget på ett säkert och effektivt sätt.

– Vi går emot en utveckling där man redan på designstadiet kommer att ta fram riktlinjer och ombordbaserade system, så att när man lämnar över fartyget till besättningen har de mycket större tekniska möjligheter att få stöd i att tolka rådande sjötillstånd i relation till fartygets egenskaper och att fatta bra beslut. Detta är en het fråga bland annat inom IMO, säger Anders Rosén.

  • Nya metoder för fartygsstabilitet

– En utmaning är att dra nytta av den ständigt ökande datorkapaciteten, att utveckla avancerade simuleringsmodeller och utnyttja dessa praktiskt i analys, design och även vid drift av fartyg, säger Anders Rosén.

  • Numeriska och stokastiska metoder – vågorna är typiskt stokastiska och hur modellerar man den oregelbundenheten och hur analyserar man fartygets responser som en stokastisk process.
  • Örlogsfartygs stabilitet – exempelvis extrema skrovformer och höga hastigheter innebär helt andra aspekter för fartygsstabilitet.
  • Validering av numeriska metoder – hur säkerställer man att numeriska, matematiska modeller stämmer överens med verkligheten?

Workshopen sker 13-15 juni i Stockholm. Mer information och anmälan här: http://www.shipstab.org/issw2016 

Lighthouse på Almedalen

En spännande Almedalsvecka väntar och för den som intresserar sig av maritima frågor kommer det finnas ett stort utbud att djupdyka i. Ligthouse är med och arrangerar på två olika scener.

Maritima Mötesplatsen
Den Maritima Mötesplatsen arrangeras av Sjöfartsforum i samarbete med Lighthouse och sjöfartens olika branschorganisationer. Tillsammans arrangeras fyra gemensamma seminarier med ett särskilt tema varje dag mellan 11.00 och 13.00: 

Måndag 4 juli:
Konkurrensneutrala trafikavgifter

Tisdag 5 juli:
Kryssning, färjor och besöksnäring

Onsdag 6 juli:
Handel och samhällets försörjning

Torsdag 7 juli:
Sjöfartens miljöpåverkan

Hela programmet hittar du här.

På tisdagen klockan 15:00 har vi dessutom vårt eget seminarium Smarta fartyg – svensk sjöfarts möjlighet till en ljusare framtid? som utgår från Lighthouse nya förstudie.

Sjöfartsgaraget

I Garaget, mitt emot Almedalsparken, är det söndag till torsdag en utställning om sjöfarten och den maritima sektorn. Dessutom utfrågningar av undomspolitiker och miniseminarier.

Måndag 4 juli: 
10:00-13:00 Sjöfarten som en del av samhällets hållbara tillväxt?
16:00-16:30 Ungdomspolitikerutfrågning: Hållbara transporter – peka med hela handen?  

Tisdag 5 juli:
09:30-10:00 Miljöväg(g)en? – Sjöfartens del i nationella och internationella miljö- och klimatmål
16:00-16:30 Ungdomspolitikerutfrågning: Hållbara transporter – peka med hela handen? ’

Onsdag 6 juli:
09:00-10:00 Frukostmingel och lansering av Lighthouse postdoktorprogram
16:00-16:30 Ungdomspolitikerutfrågning: Hållbara transporter – peka med hela handen?

Hamnen – en aktör med miljontals arbetstillfällen

Alla borde sätta sig ner och studera hamnen, det menade EU-parlamentarikern Christoffer Fjellner, som var talare på Stora Hamndagen.

– Vi är beroende av hamnar, kanske mer i Sverige än i många andra länder. I Europa är 1,5 miljoner arbetstillfällen direkt kopplade till hamnar. För att få fortsatt tillväxt bör vi använda hamnarna mer, säger Christoffer Fjellner.

Hur flera länder i Europa lyckats som sjöfartsnation är något som fascinerat Christoffer Fjellner, som menade att tonnageskatten har stor påverkan.

– Det får ej förbli sant att Sverige är en handelsnation men inte en sjöfartsnation. Vi bråkar för lite om hamnar och sjöfart. Exempelvis ses inte trafikavgifter som ”high politics”. Det borde vara mer konflikt för att öka intresset, enligt Christoffer Fjellner.

Christoffer Fjellner har arbetat mycket med handelsfrågor och miljöfrågor och därför intresserat sig för sjöfart då han där sett en tydlig koppling.

– Sjöfarten bör fundera på handelspolitiken och handelsfrågor, men även miljöfrågor. Ett NOx-direktiv kommer med allra största sannolikhet komma, frågan är bara när och hur, säger Christoffer Fjellner.

På Stora Hamndagen lyftes inte bara frågan om hamnens betydelse för Europa, utan även frågor såsom Trafikverkets nationella plan, inlandssjöfart och farledsavgifter.

Enligt Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, har hamnar och sjöfart en stor kapacitetspotential. Trafikverket har under hösten lämnat inriktningsförslag till infrastrukturpropositionen som sedan ska leda till nationella åtgärdsplaner. Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av vad man ska göra med redan beslutad politik, vad som kan ske med aviserade åtgärder och vad som kan ske med ytterligare styrmedel och åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser.

När det gäller byggande och underhåll är Trafikverket starkt knutet till väg och järnväg men har också åtgärder kopplade till hamnar såsom muddring av farleder.

Lena Erixon berättade om flera utmaningar som kommer bli viktiga i framtiden.

– Vi är beroende av import och export för vår välfärd. För att få ett robust system krävs åtgärder och prioriteringar. Ex. vägnätet behöver mer resurser för att säkerhetsställa det vi har. Annars tappar vi våra funktioner. Effektiva och pålitliga logistiska flöden krävs och då tittar vi på sjöfarten. Infrastrukturen måste också klimatsäkerhetsställas, säger Lena Erixon.

– Vi tror på ny teknik. Vi vill vara med och driva demonstratorer och se vad det får för effekter. Det offentliga och industrier är duktiga på att samarbeta i Sverige och det vill vi vara med och bygga vidare på, säger Lena Erixon.

– Minska klimatutsläppen är kanske en av våra största utmaningar och kräver styrmedel. Tittar man på sjöfarten ser man en stor potential och förutsättningar för minskade klimatutsläpp. Vad gäller de nationella transporterna vill man utnyttja sjöfarten mer då det börjar bli väldigt trångt på land. Det finns dock hinder för ökad användning av sjöfart såsom konkurrensytor mellan trafikslag, låg frekvens och vanor och traditioner. Man måste titta på styrmedelsdelen men också på demonstratorer som man skulle kunna pröva, säger Lena Erixon.

Johan Axiö från Sjöfartsverket, som varit med och genomfört en studie om inlandssjöfart, menade att produkter som skulle kunna transporteras med inlandssjöfart är exempelvis flytande bränslen, återvinningsmaterial och bygglogistik.

– Samhällsekonomiskt skulle det bli mycket billigare att använda inlandssjöfart för transporter då utsläppen minskar. Enligt studien skulle samhället tjäna ca. 40 MSEK per år och då har man inte tagit med trängseleffekter. Gör man det skulle samhället kunna tjäna ytterligare 20 MSEK. Studien är en förstudie och det finns många andra frågor att besvara om teknik, affärsmodeller osv, säger Johan Axiö.

Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör på Sjöfartsverket informerade om det nya förslaget på farledsavgifter (som finns att läsa här) och att man önskar remissvar på förslaget så snart som möjligt. Modellen bygger på att man tar betalt för både passagerare och gods. Förslaget går ut på att man har farledsavgift som består av tre delar: godsavgift, anlöpsavgift och passageraravgift. I förslaget kommer man fortsätta med rörlig lotsavgift och startavgift. En beredskapsavgift kommer att läggas till.

– Beredskapsavgiften tillkommer för att beredskapen måste finans där 24/7. Det finns en fast kostnad som inte går att koppla bort, säger Ann-Catrine Zetterdahl.

Enligt Jaak Meri, chef för samhällsavdelningen på Sjöfartsverket vill Sjöfartsverket med hjälp av ekonomiska styrmedel reducera miljöfarliga ämnen såsom Nox, Cox, partiklar, gråvatten, buller, metan, NMVOC, miljöfarliga ämnen ombord och svartvatten.

Bland annat Stockholms hamnar, Trelleborgs hamn och Wallhamn var kritiska till delar av förslaget och Stockholms hamnar menade att kryssningstrafiken kommer att påverkas allvarligt om förslaget realiseras. Wallhamn menade att förslaget genom att klumpa ihop trailerRoRo och overseasRoRO inte ser konsekvenserna för de olika segmenten.

Text och foto: Carolina Kihlström

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.