Månad: april 2016

Video: Hur kan hållbarhetskrav driva affärs- och teknikutveckling?

(Video ej tillgänglig.)

Se Lighthouse och SMTF:s seminarium om hur hållbarhetskrav kan driva på såväl affärs- som teknikutvecklingen. Hur kan hållbarhetskrav användas i en framgångsrik affärsmodell? Hur driver man utveckling med hållbarhet i fokus och hur ser rederier och marinteknikföretag på framtiden?

Program

09.30 Inledning och välkomna
Karina Linnér, SMTF, VD, och Åsa Burman, Lighthouse, verksamhetschef

Hur kan hållbarhetskrav driva affärs- och teknikutveckling? – Back-casting och hållbarhetsstrategier
John Holmberg, professor fysisk resursteori och UNESCO-professor i lärande för hållbar utveckling, Chalmers tekniska högskola

Hur kan samhällsutmaningar driva utvecklingen framåt?
Magnus Blinge, universitetslektor och vice ledare för Chalmers styrkeområde Transport, Chalmers tekniska högskola

Strategier för en hållbar verksamhet
Stena Teknik, Per Stefenson, Marine Standards Advisor

Klimatneutral båttransport
Andreas Bach, affärsområdeschef Transport och Farledsservice, Sjöfartsverket

Hållbarhet omsatt i affärer
Alfa Laval, Jan Pettersson, General Manager Shipowner Sales

I-Tech, vinnare av European Marine Engineering Award 2016
Lena Lindblad, R&D Director

Presentation av förstudien Hållbarhetskravens påverkan på svenska maritima teknik – och kunskapsleverantörer – Björn Södahl och Karina Linnér
Studien är finansierad av:

Sammanfattning och avslutning

12.30 Lunchwraps

Våga satsa på innovativa transportlösningar på vatten

Transporter över vatten måste tas med i planeringen när infrastrukturen byggs ut i Göteborg (och i andra städer med vatten). Resor med färja får inte bara begränsas till nöjesturer under semestrar och ledighet utan ska vara ett alternativ för att ta sig till jobbet. Det menade Åsa Burman verksamhetschef på Lighthouse som talade på Swedish Maritime Day.

– Älvtrafiken är en viktig del av kollektivtrafiken men räknas idag inte in i stomnätet och kräver inte samma framförhållning, enligt en målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille som är ute på remiss. Jag säger tvärtom. Vi måste våga satsa på innovativa transportlösningar på vatten! Vi har stora möjligheter att transportera folk tvärs över istället för runt, sa Åsa Burman.

I Göteborg har man varit framgångsrika med att testa innovativa lösningar som elbussar och naturgas som drivmedel då det varit problem med för mycket utsläpp från bussarna. Åsa Burman menade att det går att testa samma sak på fartyg.

– Skulle vi inte kunna ha älven som arena för att testa nya tekniker, nya bränslen, nya sätt att transportera oss? Min stora fråga är hur vi får med sjöfarten i planeringen när det gäller infrastruktur och kollektivtrafik, och hela vårt samhälle framöver, sa Åsa Burman.

En annan fråga som Åsa Burman ställde sig var: vad är underhållskostnaden på vatten?

– Volymerna i Göteborgs hamn minskar inte men det är större fartyg idag. Det finns utmaningar med en maritim integration för att det ska gå smidigt, sa Åsa Burman.

Idag passerar 200 000 vägfordon per dygn över Älven till Hisingen, ca 240 tåg och 250 färjor. En linbana planeras.

– Var är det trångt? Det är väldigt lite trångt på vattnet. Det borde väl vara en möjlighet att se om man kan utnyttja vattnet mer? sa Åsa Burman.

Elin Kristensson som är kommersiellt ansvarig på Northern Energy Services menar att Sverige måste bli en sjöfartsnation internationellt, att öka konkurrensen gentemot både grannländer och kontinenten.

– Vi arbetar enligt visionen att vi alltid ska göra vårt bästa, för då kommer andra att tycka att vi är de bästa, sa Elin Kristensson.

Text och foto: Katarina Wignell

Fakta
Swedish Maritme Day arragerades av det västsvenska marititma klustret som arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling inom den maritima näringen.
Läs hela programmet här. (PDF)

Hur en holistisk, generisk modell kan ge en mer energieffektiv sjöfart

Medan mycket forskning är inriktad på specifika komponenter i ett fartyg såsom maskin, boiler, propeller med mera, tar Fabian Tillig, doktorand på Chalmers institution för sjöfart och marin teknik, ett holistiskt och generiskt perspektiv i sin forskning på energieffektiv sjöfart och drift.

Fabian Tillig, doktorand på Chalmers, var en av flera intressanta föredragshållare på Lighthouse seminarium om energi effektiv sjöfart. Det är här är det första av flera sammandrag från seminariet.

A generic energy systems model for energy efficient ship design and operation
Fabian Tillig, doktorand, Chalmers tekniska högskola

– För att en modell ska kunna vara generisk måste vi ta reda på, var tar energin egentligen vägen? När vi studerar ett fartygs framdrivning, den faktiska uppgiften att transportera last från punkt A till B, ser vi att energiförluster uppstår båda på insidan och utsidan av fartyget, säger Fabian Tillig.

Tillig påpekar att:

• Komponenter i ett fartyg så som ett energisystem är sammankopplade och interagerar med varandra

• Effektiviteten hos de flesta komponenter beror på i vilket skede av driften fartyget är i

• Prestandan för hela systemet beror på prestandan hos varje enskild komponent och dess interaktioner

• En holistisk syn på systemet kan undvika suboptimering

– Vi försöker att titta på hela fartyget. Utsidan, resistans, propeller, insidan, och allt är sammankopplat. På något sätt måste vi hitta ett matematisk eller empiriskt sätt att modellera dessa delar, på ett generiskt sätt, säger Fabian Tillig.

I sin forskning har Fabian Tillig modellerat ett generisk Aframax tankfartyg med maskin, framdrivning och resistans. Modellen har testats under en 3000 sjömil lång simuleringsrutt och ett exempel från resultaten är att det är bättre att hålla en jämn hög hastighet och undvika hastighetstoppar, för att hålla energiförbrukningen nere..

Forskningen kommer att fortsätta med validering av den generiska modellen och Fabian Tillig ska även fortsätta undersöka olika motståndsmodeller. Och den generiska modellen har redan uppmärksammats av industrin.

Carnival Corporation driver mer än hundra kryssningsfartyg och samlar just nu in data från sina fartyg för att bygga en ny simulator baserad på Royal klass-fartyg. Data som forskare såsom Fabian Tillig kan dra nytta av.

– Vi får data från alla våra fartyg. Återvinning av spillvärme, avgassystem, bränsleförbrukning, trim och så vidare. Så det finns potential för studera en hel del data, om du letar efter det. Jag är säker på att vi kan göra någonting, sa Brendan O’Keeffe från Carnival under seminariet.

Fabian Tillig avslutade sin presentation med att poängtera att en holistisk eller snarare generisk modell för energisystem kan ge tänkbara konstruktionsmål. Vilket framgår av de simuleringar av bränsleförbrukningen som gjorts i modellen.

– Det handlar inte om att göra just motorn mer effektiv eller skrovet eller propellern. Det är viktigt att ha en helhetssyn, att säga att vi gör helheten mer effektiv, säger Fabian Tillig.

Video från vårt seminarium: Den energieffektiva sjöfartssektorn (på engelska)

(Video ej tillgänglig.)

Ett fartygs energianvändning har blivit en allt viktigare fråga inom sjöfarten. Minskad energiförbrukning minskar sjöfartens miljöpåverkan och sänker driftkostnaderna. Under våren presenteras ny unik forskning om sjöfartens energieffektivitet. (Seminariet är på engelska.)

Introduction to an energy efficient shipping sector
Professor Karin Andersson

The development of a model for energy consumptions in shipping technology
Francesco Baldi, dissertation in May, Chalmers University of Technology 

A generic energy systems modelling for energy efficient ship design and operation
Fabian Tillig, PhD student, Chalmers University of Technology

In Search of Maritime Energy Management
Hannes Johnson, dissertation in April, Chalmers University of Technology 

Sweship Energy: Collaboration and knowledge – exchange for a more energy efficient shipping sector
Josefin Borg, PhD student, Sweship Energy and Chalmers University of Technology
 
Ship energy optimization in socio-material practice
Martin Viktorelius, PhD student, Chalmers University of Technology
 
Systematic Approach on Energy Saving
Per Wimby, Project Manager, Stena
 
Panel discussion on future challenges and opportunities – How do we proceed?
Mikael Johansson, DNV GL, Per Wimby, Stena, Hannes Johnson, Francesco Baldi

Book release and mingle with drinks and snacks

Flow på Alfa Laval – en trainees berättelse

Karl Blomberg är en av Lighthouse traineer i år, läs om hans möte med Stokes lag och hur en formel om dynamik kan vara värdefull för alla företag.

I sann ingenjörsanda inleder jag denna artikel om min första tid som Lighthouse-trainee med en formel:

Jag heter Karl Blomberg och för mig är denna formel vacker. Första gången jag såg den var i oktober när jag klev in genom entrén till Alfa Lavals kontorsbyggnad i Stockholm inför min första period som trainee, formeln är nämligen inristad i byggnadens fasad.

Under veckorna som följde växte relationen till formeln i samband med att jag utforskade i Alfa Lavals verksamhet och teknik. När jag nu roterar till nästa företag i Lighthouse-kooperativet har den etsat sig fast i minnet. Formeln kallas Stokes Lag och är en förenkling av de i allmänhet olösbara strömningsekvationer som är centrala för en skeppsbyggare, men istället för att beskriva stora motstånd och komplicerad dynamik hos ett fartygsskrov som rör sig genom vatten och vågor, handlar Stokes lag om pyttesmå partiklar inblandade i en trögflytande fluid. Formeln beskriver den hastighet partiklarna skulle uppnå om man lät dem falla fritt genom fluiden, eller hur snabbt partiklar och fluid skiktar sig. Det är denna egenskap man utnyttjar i de separatorer Alfa Laval utvecklar, med skillnaden att man ökar partiklarnas acceleration, variabel g i formeln, med ett tillägg som beror på att man också sätter snurr på det hela.

Trots att formeln är en förenkling av avancerad dynamik, är den lika viktig nu som den var för 133 år sedan, när den svenske uppfinnaren och civilingenjören Gustaf de Laval började sälja sina egenutvecklade separatorer och därmed lade grunden för Alfa Laval. Då handlade det främst om mjölk och grädde, idag handlar det om restpartiklar från oljeraffineringsprocesser som finns i den bunkerolja som förbränns av världens handelsflotta. Förekomsten av dessa hårda, mikrometerstora partiklar är ett växande problem eftersom de kan orsaka stora skador på fartygsmotorer. Målet, nu som då, är att maximera vänsterledet i Stokes lag.

När jag inledde bekantskapen med Stokes lag visste jag inte mer om Alfa Laval än det jag kunnat läsa mig till. När jag nu rör mig vidare till nästa traineeperiod är jag väl införstådd med företagets produkter, utmaningar och arbetssätt. Jag har knutit kontakter och fått inblick i en del av den marina industrin i Sverige som jag förmodligen annars inte fått. Från första dagen som trainee, har jag fått stort förtroende att ta ansvar för delar av utvecklingsprojekt i branschens framkant. Uppgifterna har varierat från säljstöd till utvärdering av styrsystem och byggandet av en testrigg på labbet. Jag har haft förmånen att jobba tillsammans med tunga experter och inspirerande individer. Människor som är så pass duktiga inom sitt område att de kan skjuta från höften när de leder sina projekt, men ändå träffa mitt-i-prick.

En insikt jag tar med mig när jag nu rör mig vidare mot nya utmaningar, är vikten av att skapa utrymme för kreativitet. Det är en förutsättning för teknisk utveckling och den grund som framgångsrika företag står på. Men med framgång kommer ofta storlek, och med storlek kan det bli svårare att ändra kurs. Det är då det blir viktigt att främja nytänkandet och framåtandan hos den enskilde individen i den stora organisationen, eller med andra ord: maximera jämviktshastigheten hos en partikel i en trögflytande fluid. Stokes Lag är alltså lika relevant vid utvecklingen av nästa generations marina separatorer som den är för storföretagets arbetskultur!

Karl Blomberg

Variabler i Stokes Lag:
vs är jämviktshastigheten hos en partikel i en viskösfluid
r är partikelns Stokesradie
g beskriver partikelns acceleration
pp – pf är skillnaden i densitet mellan partikel och fluid
n är fluidens viskositet

Många nyheter på Transportstyrelsens sjöfartsträff

Sverige bäst i klassen utifrån Paris MoU, Transportstyrelsen vill skrota besättningsbesluten och svårt att klassa stora delar av oskyddade kustområden som inre vattenväg. Det var många nyheter som presenterades under Transportstyrelsens sjöfartsseminarium.

I två dagar, tre programblock och sexton olika programpunkter informerade Transportstyrelsen 6-7 april om sin verksamhet och de frågor man just nu jobbar med. Seminariet som riktade sig till fartygsägare, redare, intresseorganisationer och andra aktörer inom sjöfartsbranschen hade ett 80-tal deltagare.

Sverige bäst i klassen
En av programpunkterna handlade om hamnstatskontrollerna där Sverige toppar Paris MoU:s vita lista för 2015. Paris MoU grundades 1982 och är idag en överenskommelse mellan 27 länder i främst Europa om hur fartygsinspektioner ska gå till. Och av de 121 svenska fartyg som inspekterades förra året fick inte ett enda nyttjandeförbud.

En fråga som dök upp under den första dagen är hur det går med tonnageskatten. Målsättningen är att den ska klubbas igenom av riksdagen den 20 juni men just nu ligger frågan hos EU för så kallad notifiering. Först när EU ger klartecken till ett svenskt tonnageskattesystem kan en proposition skickas till riksdagen för beslut.

För höga vågor för IVV utanför Landsort
Halva seminariet tog upp internationell sjöfart medan den andra berörde inre fart. Bland annat redovisades den vågutredning SMHI gjort på uppdrag av Transportstyrelsen. Slutsatserna är att stora delar av den svenska skärgården går att klassa som inre vattenvägar men samtidigt har de oskyddade delarna av kusten för stora vågor för att kunna klassas som inre vattenväg.

Ett tydligt problemområde som pekas ut är Landsort som inte går att segla runt utan att passera gränsen för inre vattenväg. Transportstyrelsen kommer nu utifrån vågutredningen arbeta fram förslag på hur zongränserna ska dras och en förhoppning från redare på plats är att det ska bli tillåtet att runda Landsort om vädret tillåter.

Transportstyrelsen vill sluta med besättningsbeslut
Det är stora förändringar på gång inom den nationella sjöfarten. I det regeringsuppdrag om bemannings- och behörighetsregler, RUBB, som Transportstyrelsen arbetar med vill myndigheten att mer ansvar läggs i redarnas händer. Transportstyrelsen ambition är inte ställa fler krav än nödvändigt och det väntas bland annat leda till att kraven på praktik till sjöss minskar rejält. Istället får den enskilde redaren i större utsträckning styra praktikens innehåll.

I samma anda vill Transportstyrelsen att redarna själva ska kunna göra sina egna bemanningsplaner. Istället för att Transportstyrelsen som idag tar besättningsbeslut ska redarna utifrån enskilda riskanalyser göra egna bemanningsplaner. En redare gör flera olika bemanningsplaner utifrån olika förhållanden och scenarier, exempelvis olika väderförhållanden, som sedan skickas in till Transportstyrelsen. Projektet RUBB ska slutredovisas i oktober 2017.

Nya nationella föreskrifter snart ut på remiss
Lite längre fram har Transportstyrelsen kommit med projektet nationella föreskrifter, PNF. Projektet som går ut på att skapa ett enklare regelverk kommer snart att skickas ut på remiss och berör svenska fartyg som bedriver yrkesmässig trafik och omfattas av nationella regler, alltså inte exempelvis SOLAS-fartyg.

Reglerna är funktionsbaserade vilket ska ge mer utrymme för olika slags lösningar för att efterleva reglerna. Med reglerna kommer allmänna men inte tvingande råd samt stödmaterial och hänvisningar till andra regelverk och standarder. Exempelvis kan ett funktionskrav vara att samtliga ombord ett fartyg ska ha tillgång till flytutrustning och det allmänna rådet är att flytutrustningen i normala fall är räddningsvästar. Men räddningsväst är inte tvingande om redaren kan visa en annan lösning som ger likadan säkerhet som det allmänna rådet.

De nationella föreskrifterna öppnar också upp en större arena för forskning mot ny teknik och innovativa lösningar. Om nya produkter tas fram som lever upp till de funktionsbaserade reglerna skulle vägen till marknaden kunna bli kortare.

Redarna får göra sin egen tillsyn
Transportstyrelsen vill också skapa ett nytt tillsynssystem som till stor del bygger på egenkontroll. Tillsynen delas upp i fyra olika delar, verifiering/förstagångskontroll, fortlöpande egenkontroller, periodiska besiktningar och myndighetstillsyn. Tillsynen gäller fartyg som är 15 meter och längre eller har fler än 12 passagerare och som därmed måste certifieras av Transportstyrelsen. Redaren ansvarar själv för de fortlöpande egenkontrollerna och rapporterar in resultaten till Transportstyrelsen årligen medan periodiska besiktningar av botten och skrov, fasta brandsläckningsanordningar och gasolinstallationer ska utförs av auktoriserade tillsynsutövare.

Genom att låta redarna göra egenkontroller hoppas Transportstyrelsen att myndighetstillsynen ska kunna vara mer riskbaserad. Att det finns mer tid att göra tillsynsinsatser där man bedömer att riskerna är som störst. Efter sommaren kommer de nationella föreskrifterna gå ut på extern remiss och målsättningen är att de ska träda i kraft för passagerarfartyg i januari 2018 och för fartyg utan passagerare ett år senare.

Haverikommissionen efterlyser mer forskning
Om yrkesmässig sjöfart är inblandad i en olycka eller ett tillbud är Haverikommissionen den myndighet som har ansvar att utreda händelsen. På myndighetens hemsida finns omkring 25 utredningsrapporter från händelser inom sjöfarten under de senaste två åren. Och det finns flera faktorer Haverikommissionen identifierat som ligger bakom olyckorna och i många fall gör olyckan värre än nödvändigt.

Exempelvis finns inget krav på att sjömän ska kunna simma, medan exempelvis flygvärdinnor har det kravet. Många sjömän på mindre fartyg använder inte flytväst, många olyckor inträffar på grund av bristande utkik eller brist på sömn. Ny teknik kan få även erfarna sjömän att göra misstag och i flera fall är det äldre sjömän kring pensionsåldern som är inblandade i olyckor. Haverikommissionens Rikard Sahl efterlyser mer forskning kring olyckor och tillbud och menar att det finns många frågor som behöver svar.

Spridda siffror från sjöfartsseminariet:

  • 5558 brister i brandsäkerhet upptäcktes i hamnstatskontrollerna 2015.
  • 10 år är bindningstiden för den redare som vill tonnageskatta.
  • 3 ändringsförslag väntas snart från EUs REFIT om passagerarfartygssäkerhet.
  • 15 000 personer i Sverige ska ha nya blåa certifikat och läkarintyg enligt STCW Manila senast 1 jan 2017. Sverige ligger bra till enligt Transportstyrelsen.
  • 20 punkter är allt som ska behöva besvaras i Transportstyrelsens nya tillbudformulär. 

Text: Andreas Kron

Lighthouse träffar riksdagsledamöter

Svensk maritim forskning ligger i framkant men för att Sverige ska fortsätta ligga i täten krävs en mer offensiv satsning på sjöfart och forskning. Det var budskapet till socialdemokratiska riksdagsledamöterna Suzanne Svensson och Thomas Strand som i veckan bland annat besökte Lighthouse.

– Projekten blir större och större och för att klara det krävs större resurser för att gå vidare, säger Jonas Ringsberg, proprefekt på Chalmers institution för Sjöfart och marin teknik.
 
Suzanne Svensson sitter i Trafikutskottet och är med i riksdagens maritima nätverk medan Thomas Strand sitter i Utbildningsutskottet. Under deras dag träffade de representanter från Svensk Sjöfart samt representanter från samarbetsplattformarna Zero Vision Tool, Sweship Energy och Lighthouse. När Lighthouse presenterades lyftes Chalmers, KTHs, Handelshögskolans och Linnéuniversitetets maritima verksamheter fram. En utmaning  akademin brottas med är finansiera ytterligare forskning.
 
– Forskningen på den juridiska sjörättssidan fanns inte förrän vi drog igång den. Där finns mycket som behöver göras ytterligare, säger Lars-Göran Malmberg, professor på Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. De pengar vi får äts upp av grundutbildningen och det är svårt att finansiera nya doktorander, fortsätter han.
 
Lighthouse ambition är att bjuda in även andra politiska partier för att berätta om maritima möjligheter och utmaningar.
 
– Det har varit en jättebra dag, jag har lärt mig mycket. Det är bra med fördjupad kunskap om utbildning och forskning. Det har jag nytta av som ledamot i utbildningsutskottet och vid samtal med utbildningsdepartementet, säger Thomas Strand. 

– Det har varit en intressant och informativ dag. Det finns saker jag skulle vilja fördjupa mig ännu mer i men det får vi återkomma till, säger Suzanne Svensson, som också kommer att besöka Linnéuniversitetet för att få ytterligare information om deras maritima forskning. 

Text och foto: Andreas Kron

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.