Månad: mars 2016

Traineeprogram som stärker svensk maritim industri

När Erik Larsson och Viktor Daun avslutade mastersprogrammet Naval Architecture and Ocean Engineering på Chalmers institution för sjöfart och marin teknik var Norge en stor arbetsmarknad för svenskutbildade skeppsbyggare. Sedan dess har luften gått ur den norska offshoreindustrin och konkurrensen på arbetsmarknaden hemma ökat betydligt.
Men med Lighthouse traineeprogram i ryggen gick Erik och Viktor direkt in i den maritima näringen.

– Vi sökte jobb nu när det var som sämst. Den klassen som gick ut förra sommaren har haft det jättetufft så det är väl ett kvitto på att traineeprogrammet har fungerat, att vi sitter med våra jobb här idag, säger Erik Larsson.

Tidigare klasskamraterna Erik och Viktor är de första som gått Lighthouse traineeprogram. Traineeprogrammet ger nyutexaminerade Naval Architects från Chalmers och KTH chansen att tillbringa ett år på flera olika företag, varav en period ska vara utomlands.

– Man fick ju någon slags bild under utbildningen av branschen som var ganska svartvit, man hamnar lätt i det här med strukturberäkningsfacket eller hydrodynamik och så vidare. När man kommer ut och ser massa olika företag blir bilden mer nyanserad. Att det finns så mycket mer man kan göra och så mycket fler typer av jobb, säger Viktor Daun.

Nyttiga erfarenheter från olika företag
Viktor som idag jobbar på SSPA tillbringade tre månader av traineeperioden i Korea hos DNV-GL, Stena och TTS Marine.

– Korea är ju så pass stort på skeppsbyggnad i världen att de flesta stora företag har relationer med landet. Jag lärde mig jättemycket om fartyg, de tekniska systemen ombord och människorna som jobbar på varven. Men också om hur det funkar, relationer med varvet från redarens, underleverantörens och klassningssällskapens perspektiv. Hela skeppsbyggnadsprocessen från att det uppstår ett behov till att båten levereras. Det var väldigt, väldigt värdefullt. Överlag så tror jag att varvserfarenhet kan vara en bristvara bland skeppsbyggare i Sverige idag. Att få den praktiska erfarenheten och veta hur det fungerar är viktigt, säger Viktor Daun.

– Den erfarenheten använder jag mig dagligen av nu. Många av våra kunder är ju varv, svenska varv, och då har man nytta av att ha sett branschen ur olika perspektiv, säger Erik Larsson som gjorde sin utlandsperiod hos Wärtsilä i Italien och Polen.

– Det är en väldigt stor fördel att de skickar ut oss. Jag såg kanske inte så jättestora båtar men såg väldigt tekniskt avancerade offshore-båtar byggas och jag var med i en motorfabrik och såg hur motorer tillverkades. Det är svårt att se i Sverige, fortsätter Erik Larsson.

Nätverk som gynnar alla
Just att ge en bred erfarenhet och ett brett nätverk är ett mål med traineeprogrammet. Liksom att visa upp den bredd som finns inom industrin med flera olika verksamheter och karriärmöjligheter. Erik Larsson jobbar idag på Gothia Marine.

– En av de stora grejerna som vi har fått med oss i traineeprogrammet är absolut nätverket och just att det är ett svenskt nätverk. Det upplever jag att min nuvarande arbetsgivare uppskattar, det var delvis det de ville åt, att jag hade ett nätverk, säger Erik Larsson.

Nätverket är inte bara en väg in på arbetsmarknaden tror Erik och Viktor utan är något som de själva och deras arbetsgivare kommer ha nytta av under lång tid framåt. Både när det gäller rekrytering och i kontakten med uppdragsgivare och andra företag.

– Vi kommer säkert ha nytta av det här under hela våra karriärer. Att vi varit på de olika platserna och lärt känna folk och kan fortsätta förmedla kontakter i många år framåt säger Erik Larsson och fortsätter.

– Även studenter kommer med frågor till oss, hur är det företaget? Är det bra? Vem ska jag ringa där? Så jag tror det är särskilt bra för företagen som varit lite mer i periferin i branschen.

Viktigt att själv vara aktiv
Just nu är ytterligare två Lighthousetraineer ute på olika industriföretag och ytterligare ett traineeår kommer att starta efter sommaren. Ett tips från Erik och Viktor till nuvarande och kommande traineer är att vara aktiv på de olika arbetsplatserna och ta egna initiativ.

– Det viktigaste att komma ihåg är att det finns olika förutsättningar för företagen att ge arbetsuppgifter och det ligger ett ansvar på traineen att ta för sig, leta, att vara framme och hungrig på att jobba och hitta uppgifter, säger Viktor Daun.

– Det är något vi lärt oss väldigt mycket på, att jobba på det sättet. Det är så man får uppdrag och kunder sen också, fyller Erik Larsson i.

Idag består Erik och Viktors arbetsdagar av jobb inne på kontoret eller besök ute hos kunder. Det kan vara beräkningar på maskinsystem, bullermätningar hos kund, energieffektiviseringsutredningar, simuleringar och så vidare. Arbetsuppgifterna är varierande och utvecklande säger båda två.

– Det är fortfarande ett långsiktigt lärande. Jag har åtta kollegor som jobbat rätt många år nu, som jag lyssnar på, följer med och lär mig av. Det hoppas jag kunna fortsätta med under en lång tid framöver. Och att man sen när man fått ta del av den kunskapen så hade det varit kul att få föra den vidare till ytterligare någon nyanställd inom företaget, säger Erik Larsson.

– Värdet  av att lära sig och hela tiden vara nyfiken på hur saker funkar. Ena dagen propellrar, andra dagen dieselmotorer, tredje dagen skrovlinjer. Att vara hungrig på nya saker tror jag man behövt vara som trainee och det är något som jag lever med fortfarande, säger Viktor Daun.Text och foto: Andreas Kron

Fakta:
Läs mer om Lighthouse traineeprogram här.

Erik Larssons traineeår:
AlfaLaval
GVA
SSPA
Wärtsilä

Viktor Dauns traineeår:
Stena
TTS Marine
DNV GL
Caterpillar Propulsion

Lighthouse fokus och prioriterade områden

Idag transporteras 90 procent av alla varor till sjöss, transportsektorns samlade utmaning är att kunna möta en kraftigt ökad efterfrågan på transporter och samtidigt utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem. Detta är en förutsättning för att fortsätta skapa samhällsnytta på sikt. Det förutsätter samtidigt en förnyelse av transportsystemets alla delar, och det i en högre takt än tidigare, såväl inom trafikslaget sjöfart som vad avser sjöfartens roll och funktion i ett sammanhållet transportsystem.

Lighthouse långsiktiga arbete med forskning, utveckling och innovation kompletteras av plattformar för demonstrationsprojekt som Zero Vision Tool. En viktig fråga för en konkurrenskraftig och hållbar maritim sektor på såväl kort som lång sikt är också kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Forskning och utbildning hör intimt ihop. För att kunna erbjuda utbildning i framkant är det nödvändigt med forskning i världsklass. Forskning, innovation och kompetensförsörjning ställer också höga krav på god utbildning, varför utbildning är centralt för en hållbar maritim sektor.

Sjöfart och marin teknik – ett svenskt styrkeområde
Svenska rederier och marintekniska företag ligger långt fram vad gäller utveckling och anpassning till internationella utmaningar. Svenska akademier och institut inriktade på sjöfartsfrågor är också i yttersta framkant när det gäller forskning och innovation.

Möjligheterna för innovativa företag, rederier, marintekniska företag, akademi och offentliga aktörer är betydande på en växande global marknad. Inom Lighthouse kan vi verka tillsammans inom breda områden från näringsvillkor och affärsmodeller till nya innovationer inom logistik, navigation, energieffektivitet och nya bränslen.

Nära samarbete ger bättre förutsättningar för att nå framgång i exempelvis EU:s ramprogram för forskning och innovation – Horisont 2020. Svensk sjöfart kan genom att fokusera på att bli en ännu starkare kunskapsindustri befästa sin position och ta en ledande roll i utvecklingen av framtidens sjöfart.

Många frågor och svar på välbesökt seminarium om urban sjöfart

ur kan urban sjöfart klara miljömål och vara ett alternativ för såväl passagerare som godstransportörer? Och har samhället några intressen i urban sjöfart? Det var några av de frågor som ställdes på sin spets när Lighthouse och Maritima klustret i Västsverige bjöd in till ett seminarium om urban sjöfart.

Video från seminariet 11 mars hittar du här.

Det var fullsatt och ett 70-tal personer, från forskare till politiker, som deltog i seminariet ”Vatten i staden – barriär eller tillväxt?”. Syftet med seminariet var att diskutera förutsättningar, drivkrafter, hinder och möjligheter för urban sjöfart. Jim Sandkvist som är senior advisor på SSPA och inledde seminariet menar att det finns många tecken på den urbana sjöfartens potential. Dagliga transporter på vattnet skulle minska trycket på landbaserad trafik och i en stad som växer kan den urbana sjöfarten spela stor roll i allt från transport av människor till frakt av byggmaterial och avfall.

–Om urban sjöfart med passagerartrafik och omfattande daglig distribution till detaljhandeln med båtar eller effektiva pråmsystem skulle varit företagsekonomiskt lönsamt, då skulle det redan finnas. Det gör det inte. Därför måste vi analysera och fokusera på andra aspekter såsom miljövinster, samhällsekonomi och samhällsnytta. Hållbarhetsbegrepp som matchas mot framkomlighet och slitage på den redan etablerade infrastrukturen, säger Jim Sandkvist.

Sjöfartens miljöpåverkan ett bekymmer
Enligt Leif Magnusson, strateg, på Västra Götalandsregionen som driver regionens kollektivtrafikbolag Västtrafik så är en (1) procent av Västtrafiks persontransporter fartygstrafik. Samtidigt står fartygstrafiken för sex procent av energianvändningen, 15 procent av koldioxidutsläppen, 23 procent kväveoxider och 54 procent av partikelutsläppen. En del av förklaringen till siffrorna beror på att Västtrafik har mycket eldriven trafik på land men fartygstrafikens höga energianvändning och höga miljöpåverkan är ett bekymmer för Västra Götalandsregionen när det gäller kollektivtrafik på vatten.

Ett mål är att minst 95 procent av kollektivtrafiken ska utföras med förnybar energi år 2025 och det pågår arbeten inom regionen för att se över möjligheterna att förbättra fartygstrafiken. Exempelvis genom en förstudie om att använda biogas och/eller el i färjetrafiken, om det går att öka graden av eldrift på Älvskyttlarna som går i Göteborg eller om Marstrandsfärjan skulle kunna gå på el. Även HVO, förnybar diesel, i dieselmotorer utreds.

– Kan man skapa genvägar i staden och minska kostnaderna för infrastruktur och landtransporter tror jag det kan öppna upp möjligheter för att knyta ihop staden mer med fartygstrafik, säger Leif Magnusson.

Ett problem med ny teknik och innovation är att företag som Västtrafik vars ansvar i första hand är att se till att tekniken fungerar och tillförlitligheten är hög har svårt att testa ny teknik.

– Vi har lärt oss, inte minst på bussidan, att utveckling och innovation är svårt att göra i upphandlingsläget. Vi behöver hitta sätt att visa och demonstrera ny teknik som går utanför ordinarie upphandlingskanaler, säger Leif Magnusson.

Karl Garme, forskare på Kungliga tekniska högskolan menar att Västra Götalandsregionens siffror om miljöpåverkan bygger på gammal teknik och sjöfarten behöver modernare och lättare farkoster. Om modern vattenburen trafik fullt ut integreras med infrastruktursystemet så finns det flera fördelar med urban sjöfart i en stad. Vattenvägarna kan avlasta landinfrastrukturen, tillföra transportkapacitet, tillförlitligheten i infrastruktursystemet kan öka, minskad miljöpåverkan och cykelpendling och cykelbusiness underlättas.

– I stadsplanering, kollektivtrafikplanering är det en risk att vi glömmer bort vattenburen trafik, säger Karl Garme.

Vill köra färjepassagerare direkt till slutdestination
Att det finns ett ökat behov av vattenburen kollektivtrafik vittnar Anders Werner som är rederichef på Färjerederiet om. Han menar att det finns ett problem med att vägnätet inte klarar att möta upp färjeresenärernas behov.

– Vi har fyra färjor som går hela dagen mellan Öckerö och Lilla Varholmen. Våra passagerare vill ha fler avgångar men vi kan inte sätta in fler för det finns inte plats att släppa av bilarna, det är fullt på vägen och de som bor vid Lilla Varholmen är irriterade för att de inte kommer ut på vägen, säger Anders Werner.

Hans förhoppning är dock inte främst att sätta in fler bilfärjor mellan Öckerö och Lilla Varholmen utan köra passagerarna direkt till sin slutdestination. Exempelvis direkt in till Göteborg.

– Alla vill ha en levande skärgård men hur ska vi kunna ha en levande skärgård om vi inte kan ta oss dit eller därifrån, säger Anders Werner.

Anders Werner berättar också att Färjerederiet försöker minska sin energianvändning och klimatpåverkan. Bland annat genom elektrifiering, både med batterier och genom att köra på el via kabel. Men även genom att försöka förändra hur fartygen körs. Enligt Färjerederiets egna studier skiljer det upp till 50 procent i bränsleförbrukning mellan den som kör sämst och den som kör bäst och bolaget har nu byggt en simulator i Vaxholm för särskild ecoshiputbildning.

Drömmer om Älvsnabben på metanol
Utsläpp och miljöpåverkan är en utmaning för alla trafikslag och en utmaning i att bli fossilfria är att inte låta energianvändningen växa trots att tillväxten gör det säger Bengt Ramne som är Professor of the Practice på Chalmers tekniska högskola/Scandinaos.

Enligt honom är sjöfarten det mest energieffektiva transportalternativet om det utnyttjas på rätt sätt. Exempelvis vid stora volymer och vikter, om vattenvägen är en genväg, hög transporthastighet är oviktigt eller att det finns effektiva intermodala lösningar. Sjöfarten är också det bästa miljöalternativet om rätt bränsle används. Det är viktigt att ta reda på när, var och hur de olika energibärarna används och Bengt Ramne lyfter fram metanol som ett alternativ.

–Ett drömprojekt är att få bygga om en Älvsnabbenfärja till metanoldrift. Metanol kan produceras i stora volymer fossilfritt, man slipper svavelutsläpp och partiklar och det som är kvar kan katalysatorer ta hand om, säger Bengt Ramne.

När det gäller elektrifiering av sjöfarten så har elen många fördelar när det gäller begränsade sträckor, exempelvis den elkabeldrivna färjan i Hamburgsund. Men det finns också några särskilda utmaningar för sjöfarten när det gäller eldrift menar Bengt Ramne. Sjöfarten har behov av större energilager, färre tillfällen att ladda och den extra vikten från batterierna ger ett större motstånd till sjöss än på land.

Men det allra största problemet just nu är enligt Bengt Ramne att det inte finns något riktigt kommersiellt driv för alternativa bränslen på grund av bland annat låga oljepriser.

Se och lär utav köpcentrum
Oavsett möjligheterna till havs så blir det allt trängre på land. Allt fler samlas kring städerna och konkurrensen om gaturummet ökar. Projektet DenCity är ett forskningsprojekt som bland annat tittar på lösningar och tjänster som kan minska trängsel, minska miljöpåverkan och öka livskvalitén för de som vistas i täta stadsdelar. 

Där kan urban sjöfart spela en viktig roll menar Martin Svanberg från SSPA och en av projektdeltagarna i DenCity.
Urban sjöfart skulle kunna ge miljövinster i form av minskade koldioxidutsläpp och minskat buller och trängseln till och i staden skulle kunna minska. Ett konkret exempel DenCity undersöker är att plocka upp gods på terminaler längs Göta Älv för transport på sjöss till Frihamnen i Göteborg.

–Vad jag tror i framtiden är att man måste våga vara innovativ, vi behöver många olika typer av lösningar, det är inte bara en båt, one size fits all, säger Martin Svanberg.

DenCity gör jämförelser av olika fartyg för att se vad som kan passa var och tittar även på hur olika terminaler skulle kunna se ut.
–Vilken typ av gods, lastbärare och båt ska man hantera? Där tror jag man kan lära av köpcentrum, kan man till exempel bygga in en kaj under första våningen på ett hus?, säger Martin Svanberg.

Norge prioriterar elektrifiering
Man behöver inte gå särskilt långt för att hitta goda exempel på hur det jobbas med urban sjöfart. I vårt grannland Norge finns ett grönt kustsjöfartsprogram som säger att Norge ska ha världens mest effektiva och miljöanpassade kustsjöfart.
–Det man lyckats med i Norge är att få en bred uppslutning kring kustsjöfartsprogrammet. Man har en gemensam plattform och fokusering på pilotprojekt säger Mikael Johansson från DNV GL, en av seminariets talare.

Sjöfarten ses i Norge som en oerhört viktig och profilerad industri på ett annat sätt än vad den är i Sverige menar Mikael Johansson. Man pratar om att det är den tredje största exportindustrin efter ren export av råolja. Även i Norge ser man att sjöfarten har betydande miljöpåverkan och det finns en stor utmaning i att klara framtidens behov av ökade transporter samtidigt som utsläppen måste minska .
–För att få en gemensam plattform att stå på redde man i Norge ut vad det är för utsläpp sjöfarten bidrar med och vilka grenar utav sjöfarten det är som bidrar. Vilka utsläpp kommer från inrikessjöfart, vad bidrar transporter in och ut ur Norge och hur mycket utsläpp kommer från ren transittrafik?, säger Mikael Johansson.

Det analyserna visat är att om en tredjedel av insjöfartflottan i Norge skulle bli mer miljöanpassad så skulle utsläppen kunna kapas med 40 procent. Exempelvis genom alternativa drivmedel.

–Det vi ser och det man fokuserar på i det gröna kustsjöfartsprogrammet i Norge är elektrifiering. Det är en realitet i dag och det är där som mycket av krutet läggs i dagens arbete. Gas har man jobbat med, metanol jobbar man med och andra biodrivmedel för att hitta lösningar för elektrifiering och helt ta bort CO2-utsläppen, säger Mikael Johansson.

Han berättar att Norge idag har 22 hybridfartyg och en 100-procentig batterifärja i drift. Och i framtiden kommer de flesta fartyg vara hybrider eller plug-in-hybridlösningar som kombineras med andra miljöanpassade bränslen, exempelvis gas. Norges mål i den gröna kustsjöfartsprogrammet är att ha världens mest effektiva och miljöanpassade kustsjöfart drivet helt eller delvis med batterier, LNG eller andra miljöanpassade drivmedel. I arbetet deltar ett stort antal aktörer från politisk toppnivå till maritima underleverantörer.
–Att få med sig hela industrin, alla som faktiskt påverkar, är något man jobbat hårt med, säger Mikael Johansson.

Göteborg har varit långsamma på att närma sig vattnet
Seminariet ”Vatten i staden – barriär eller tillväxt?” ägde rum i Göteborg. En stad som trots sin närhet till vattnet inte utnyttjat vattnets potential enligt Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö.

–Vi har byggt fel stad under ett antal år. Vi har skapat en vision om ett river city där ett av delmålen var att närma sig vattnet men vi har varit långsamma jämfört med andra städer att närma oss vattnet, säger Björn Siesjö.

Göteborg är jämfört med andra städer i liknande storlek en av de glesaste städerna i Europa och staden behöver förtätas. Det behövs enligt Björn Siesjö byggas 100 000 nya lägenheter och ett utvecklingsområde är Frihamnen i centrala Göteborg.
–Vi jobbar intensivt med Frihamnen och att komma nära vattnet. Folk vill komma nära vattnet, se vattnet, vara vid vattnet.

Vatten som en del i ett utbyggt kollektivtrafiksystem är dock inget Björn Siesjö riktigt ser några större fördelar med i nuläget.
– Om vi ska till jobbet varje dag i ur och skur vill vi att det ska vara bekvämt och snabbt. Då kanske folk tar bussen till andra sidan älven istället för färjan. Men sen under sommarhalvåret, när man är ledig, för både turisterna och göteborgarna, då skulle vi ha mer passagerartrafik på vattnet. Man skulle ha trafik hela vägen upp till Kungälv, säger Björn Siesjö.

– Göteborg är en stad som finns på grund av vattenvägarna, från försvarsverk, till handelsstad till industristad. Vattnet är förutsättningen för att Göteborg ska finnas.
Jag kan tycka det är lite synd att det inte fortsätter, fartygen blir större och större och försvinner ut i älvmynningen och älvsjöfarten blir långsamt mindre och mindre, fortsätter han.

Paneldiskussion om utmaningar och förhoppningar
Huvudfrågan för den avslutande paneldiskussion var vilka utmaningar som den urbana sjöfarten står inför. Ulf Eriksson som är politiker och vice ordförande i regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen säger att de politiska beslut de tar måste ha ett hållbart perspektiv.

– Det handlar både om miljömässig och social hållbarhet. Men även ekonomisk hållbarhet. Och det krävs beslut där att man går in för att visa att man vågar se långsiktigt. Många kalkyler man gör kanske inte lönar sig i det korta perspektivet, exempelvis svårigheten i att ställa om transportsystem från fossilt till ickefossilt, men i det långa perspektivet kommer det troligen vara ett annat resultat. Det politiska målet är att stödja den utveckling som gör att man når det långsiktiga målet, säger Ulf Eriksson.

Ulf Eriksson, Ellinor Svensson, Niklas Arvidsson och Lars Magnusson.

Ellinor Svensson som är fraktchef och kvalitetschef på Styrsöbolaget efterlyser framförhållning och bättre samarbete mellan beslutsfattarna.
– Ta stenpiren i Göteborg som exempel. Där har man byggt en fin stenpir som vi ska bedriva trafik till. Det finns politiker som vill att vi ska köra båtar dit men det är inte förankrat hos Västtrafik som har sitt sätt att tänka och sina budgetar. Så man fattar beslut på två olika ställen utan att ha pratat ihop sig innan och det kostar väldigt mycket pengar och är svårt för oss att förhålla sig till, säger Ellinor Svensson.

Leif Magnusson, strateg på Västra Götalandsregionen menar att det inte är en självklarhet att sjöfarten kommer ersätta landtransporter när nya klimatmål ska uppnås. Sjöfarten måste visa att de kan erbjuda ett effektivt sätt att nå klimatmålen. Som ett gott exempel på hur man kan jobba lyfter Leif Magnusson fram det elektriska bussprojektet ElectriCity som rullar i kollektivtrafiken i Göteborg.
– Det är ett demonstrations- och utvecklingsprojekt som ligger utöver den vanliga trafiken. Det är ganska låga risker med ett sådant projekt för det kompletterar det nät vi redan har. Det tror jag kan vara ett bra sätt att göra på, men det kostar pengar att sätta igång såna projekt och det måste man från politiskt håll prioritera, var ska vi satsa de medel vi har?, säger Leif Magnusson.

Mycket kommer att hända
Att driva teknikutveckling och demonstrationsprojekt är kostsamt men Niklas Arvidsson, som är forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet menar att det kommer finnas goda möjligheter att hitta olika hållbara transportlösningar ur ett stadsperspektiv. Anledningen är EU:s vitbok på transportområdet.

– Vitböcker är strategiskt viktiga för att föra forskning och samhällsutveckling framåt och vitboken för transporter säger i princip att till redan år 2030 ska alla stadskärnor i Europas större städer ha noll utsläpp när det gäller godstransporter. Där finns en möjlighet med vissa typer av fordon och fartyg på vattnet som ett komplement till andra lösningar. Det kommer hända mycket de närmsta fem till tio åren, säger Niklas Arvidsson.

Moderatorerna Jim Sandkvist och Jessica Hjerpe Olausson.

Text och foto: Andreas Kron

UPPDATERAÅterupplev vårt Vatten i staden-seminarium

(FATTAS INNEHÅL, SE www.lighthouse.nu)

Vad skulle hända om det var lika naturligt att ta båten till jobbet som bussen? Vilka möjligheter finns i en stad där vattentransporter avlastar tät stadstrafik och där det är lika självklart att färdas på vatten som på gator och vägar? Här kan du se hela seminariet om urban sjöfart.

Seminariet arrangerades av Lighthouse och Maritima klustret i Västsverige.

Dagens program:

10.00
Utmaningar och möjligheter med vattenburna transporter i staden
Jim Sandkvist, Senior Advisor, SSPA Sweden AB

Kollektivtrafikens miljömål och utmaningar
Leif Magnusson, strateg, VGR

Finns samhällsekonomiska vinster med att använda vattnet för gods- och persontransporter?
Karl Garme, forskare, KTH

Hur ser de logistiska utmaningarna ut för miljövänlig urban sjöfart?
Anders Werner, rederichef, Färjerederiet

Hur kan nya bränslen bli en möjliggörare för urban sjöfart?
Bengt Ramne, Professor of the Practice, Chalmers tekniska högskola/Scandinaos

DenCity – Attraktivare städer genom smartare (sjö-)transporter?
Martin Svanberg, SSPA Sweden AB

12.00 Lunch

13.00
Utblick Norge – Vad kan Sverige lära av utvecklingen i grannlandet?
Mikael Johansson, DNV GL

Göteborg 2050 – en stad som utnyttjar närheten till vattnet?
Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs stad

Paneldiskussion – Vatten i staden – barriär eller tillväxt?
Niklas Arvidsson, forskare, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Ellinor Svensson, fraktchef och kvalitetschef, Styrsöbolaget
Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs stad
Ulf Eriksson, vice ordförande regionutvecklingsnämnden Västra Götalandsregionen
Leif Magnusson, strateg, VGR

14.30 Slut

Moderatorer:
Jessica Hjerpe Olausson, maritim expert, Västra Götalandsregionen
Jim Sandkvist, Senior Advisor, SSPA Sweden AB

7,5 miljoner euro till utlysningar om blå tillväxt

I år kommer europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF, (EMFF) göra tre utlysningar om sammanlagt 7,5 miljoner euro med fokus på blå tillväxt.  

Den 5 april presenteras utlysningarna närmare under ett seminarium i Bryssel som direktsänds över nätet.

De tre utlysningarna har rubrikerna Blå karriär, blått lab och blå teknik och ska enligt EHFF öka karriärmöjligheter inom den maritima ekonomin, stimulera kreativitet hos unga forskare och skapa samarbeten som hjälper forskningsresultat att nå marknaden inom blå tillväxt.

Om Blue Careers in Europe
I sin utlysning Blå karriär skriver EHFF om bristen på kompetens i den blå ekonomin. Det saknas kompetent arbetskraft, särskilt tekniker, vilket begränsar tillväxten i branschen. Och bristen på arbetskraft kommer att öka om inte träning och utbildning förbättras.
Bristen på arbetskraft beror också på faktorer såsom en åldrande arbetstyrka och en upplevd brist på karriärmöjligheter skriver EHFF. Därför finns det ett behov av att överbrygga kompetensgapet i den blå ekonomin.

De förslag som lämnas in under utlysningen Blå karriär måste tillhandahålla konkreta och effektiva åtgärder för minst en av följande utmaningar:
– Locka utexaminerade från högre utbildningar eller personer med en yrkesutbildning/teknisk kompetens till maritima yrken, genom riktad och innovativ utbildning och/eller utbildningsinsatser(inklusive yrkesvägledning).
– Omskola och vidareutbilda anställda i andra sektorer och/eller arbetslösa för jobb i den blå ekonomin.
– Diversifiera och öka komnpetensen hos nuvarande anställda i den blå ekonomin för att öka deras karriärmöjligheter och/eller underlätta rörligheten till andra maritima yrken.

Om Blue Labs – innovative solutions for maritime challenges
Ett flertal EU-program stödjer forskning och innovation inom den blå ekonomin skriver EHFF. Utlysningen Blått labb siktar mot att bygga vidare på resultaten från relevanta projekt och stödja innovativa och tvärvetenskapliga metoder som kan få forskningsresultaten närmare den kommersiell fasen.

För att ge mervärde till EU måste nyttan av de förslag som kommer att stödjas vara anpassade efter de specifika problem eller behov som finns för ett eller flera av de havsområden som omger EU (Medelhavet, Atlanten, Nordsjön, Östersjön, Svarta havet).

De förslag som lämnas in under utlysningen Blått labb måste utveckla följande:
– Utnyttja ungdomars kompetens och kreativitet och öka medvetenheten om marina utmaningar och möjligheter;
– Stödja banbrytande partnerskap mellan maritima aktörer och främja tvärvetenskapliga metoder genom att kombinera kompetens från företag, offentlig sektor och forskningsorgan;
– Stödja förstärkt samarbete och samordning mellan maritima aktörer på lokal nivå och havsområdesnivå (även underregioner av havsområden), samtidigt som lokala aktörers kunskaper kommer till nytta.

Utlysningen för blå teknik har ännu inte presenterats. Mer information om utlysningarna och informationsdagen 5 april finns här.

Sista datum för utlysningarna är 31 maj 2016.

Spännande start på Lisas år som trainee

Tankerfartyg i Kina, en motorfabrik i Italien och många nya kunskaper. För Lisa Kilsmark, en av Ligthouse traineer i år, har det varit en intensiv start på traineeåret.

Varje år ger Lighthouse nyutexaminerade skeppsbyggare chansen att göra ett år som trainee inom sjöfartsnäringen. Under året som trainee får man prova på flera olika arbetsplatser och Lisa Kilsmark är nu halvvägs in på sitt år.

Hur har det varit hittills?
Intensivt och väldigt lärorikt. Hittills har jag varit på Stena och Wärtsilä samt gjort tre utlandsperioder.

Var har du varit och vad har du fått göra under utlandsperioderna?
Den första utlandsperioden var i november. Då åkte jag med Stena till Guangzhou i Kina för att besöka ett varv som bygger tankerfartyg åt dem. På varvet fick jag följa med på de dagliga inspektionerna av bygget.
I december besökte jag Wärtsilä ship design office i Gdynia, Polen. Där fick jag flera mindre uppgifter tex uppdatera ritningar och korrekturläsa fartygsspecifikationer. Under januari var jag på Wärtsiläs motorfabrik i Trieste, Italien.

Vad betyder det att få göra en del av traineeperioden utomlands?
Det betyder jättemycket. Fartygsindustrin är väldigt internationell och jag har fått chansen att se delar av industrin som inte finns i Sverige.

Vad har du för förhoppningar på resten av din traineeperiod?
Jag hoppas att jag kommer fortsätta lära mig nya saker och få se delar av industrin som jag tidigare inte har sett.

Vad hoppas du få ut av din traineetjänst?
Jag hoppas att jag kommer ha samlat på mig många erfarenheter som jag kan ha nytta av i mitt fortsatta yrkesliv.

Vilka tips vill du ge kommande traineer?
Ta chansen att testa så mycket som möjligt. Traineeprogrammet är för mig en chans att dels testa sådant som jag på förhand tycker är intressant men också områden som jag tidigare inte visste så mycket om.

Mer information om Lighthouse traineeprogram finns här.

Missa inte Maritima Mötesplatsen i Almedalen

Det kan tyckas som det är lång tid kvar men förberedelserna inför årets Almedalsvecka pågår för fullt. Lighthouse är medarrangör i den Maritima Mötesplatsen som under fyra dagar bjuder på intressanta seminarier med maritim prägel. Och är du snabb kan du själv hyra seminarieplats.

Liksom tidigare år arrangeras seminarier i Gotlandsbolagets trädgård i Visby, Hamngatan 1.
Från måndag till torsdag klockan 11.00 -12.00 kommer den Maritima mötesplatsen arrangera gemensamma seminarier med följande teman:
• Måndag 4 juli: Konkurrensneutrala trafikavgifter
• Tisdag 5 juli: Kryssning, färjor och turism
• Onsdag 6 juli: Handel och samhällsförsörjning
• Torsdag 7 juli: Sjöfartens miljöfördel

Utöver detta inbjuds organisationer och företag inom den maritima näringen att nyttja mötesplatsen för egna seminarier. Kostnaden kommer att vara cirka 20 000 kronor per timme och då ingår all teknik. Önskar ni hyra den Maritima mötesplatsen, kontakta omgående Carolina Kihlström på Lighthouse, carolina.kihlstrom@lighthouse.nu. Först till kvarn gäller.

Första kursboken om sjöfart och miljö

Bristen på kurslitteratur inom miljöområdet skulle åtgärdas med ett kompendium – men resulterade i en bok. Snart släpps den första heltäckande kursboken om sjöfart och miljö, skriven av forskare på sjöfart och marin teknik. Den 19 april anordnar Lighthouse ett bokreleasemingel i samband med ett seminarium om energieffektivisering.

– Det här är ett resultat av Lighthouse i högsta grad, vår forskningsavdelning har ju kommit till som verksamhet tack vare Lighthouse, säger biträdande professor Karin Andersson som varit med och drivit bokprojektet.

”Shipping and the Environment – Improving Environmental Performance in Marine Transportation” handlar dels om miljöpåverkan från sjöfart i allmänhet, dels vad man kan göra åt det. Den innehåller kapitel om bland annat vatten, luft, buller, marina organismer, bränslen och olika sorters tekniker för energieffektivisering.

– Vi liksom i alla andra miljökurser saknade litteratur. Vi tänkte skriva ett kompendium, men det bara växte och växte tills det till slut blev en bok, säger biträdande professor Karin Andersson som tillsammans med forskaren Selma Brynolf varit med och drivit projektet från start.

– Det var många som pratade om att vi behövde skriva en bok. Det kom från lite olika håll, så vi bestämde oss för att göra det, säger Selma Brynolf.

Använt material från egen forskning
Arbetet med boken har varit omfattande och pågått i nästan fyra år. Selma Brynolfs bidrag är texter om framtida marina bränslen, metoder för att utvärdera miljöpåverkan från sjöfart och en utblick framåt om hur sjöfarten kan göra mindre påverkan på miljön. Hon har även varit sammanhållande för den stora gruppen författare. Det är alltifrån naval architects till marinbiologer som arbetar eller har arbetat på institutionen för sjöfart och marin teknik.

– Det är fantastiskt kul att vi lyckades och fick ihop det med så många författare. Det hade inte blivit en bok utan dem. Alla har varit väldigt positiva trots att det varit ett sidoprojekt – alla ville verkligen att det skulle bli en bok, säger Selma Brynolf.

Karin Andersson har bidragit till flera kapitel om bland annat människan och havet, reningsteknik och miljömanagement.

– Vi hoppas att den ska ge en större förståelse till varför man gör saker och inte bara att man måste följa regelverk. Sedan tror jag att den kommer kunna fungera som uppslagsverk, det underlättar att ha en hel text där alla sambanden finns, säger Karin Andersson.

Börjar användas på miljökurserna i vår
Bokens bredd gör att den kan användas både inom kandidatprogram och mastersprogram, men även i doktorandkurser. Boken ska börja användas inom miljökurserna på sjöprogrammen med start redan nu i vår.

Boken ges ut på bokförlaget Springer och kommer att finnas tillgänglig på nätet både som inbunden bok och som en billigare variant utan färgbilder.

– Nu ska jag jobba ikapp med allt annat. Jag ska bland annat titta mer på elektrobränslen och om de kan vara något för sjöfarten. Vi nämner det litegrann i boken också, säger Selma Brynolf.

Text och foto: Katarina Wignell, Chalmers Sjöfart och marinteknik.

FAKTA

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.