Månad: februari 2016

Lighthouse intensifierar arbetet med förstudier

Det finns många intressanta bud om vilka förstudier som Lighthouse ska driva framöver. Vid årets andra möte i programkommittén granskades flera olika förslag på förstudier som handlade om allt från energieffektiviseringar till säkerhet till havs.

– Förstudieaspekten är viktig, det ska leda vidare till någonting större som ett program eller projekt, säger Karl Garme, forskare, Kungliga Tekniska Högskolan och medlem i Lighthouse programkommitté.

Lighthouse verksamhet utgår från tio prioriterade områden och de förstudier som Lighthouse driver måste ha bäring på något av dessa områden. Det kan exempelvis handla om alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning eller hållbart arbetsliv inom sjöfarten.

En annan förutsättning är att förstudierna sker i samarbete mellan flera aktörer inom industri och akademi.

Åsa Burman och Carolina Kihlström, Lighthouse

Tre förstudier kommer att finansieras av Lighthouse under 2016 och programkommitténs bedömningar av förslagen skickas nu vidare till Lighthouse styrelse.

– Det är många intressanta förslag med namnkunniga deltagare och det finns stor potential till att vi kan bidra till nödvändig utveckling av den maritima sektorn, säger Åsa Burman, verksamhetschef Lighthouse.

Hur kan kustsjöfarten öka?

Hur Sverige kan öka kustsjöfarten var temat på ett seminarium arrangerat av Sjöfartsforum och Mälarhamnar AB. Kustsjöfart kallas den trafik som utnyttjar vattenvägen längs kusten. Merparten av talarna tog upp vikten av transportslagsövergripande perspektiv, konkurrensneutralitet mellan trafikslagen och ökad samverkan mellan aktörer.

Erik Bromander, statssekreterare på Näringsdepartementet tryckte på vikten av att se transportslagsövergripande.

– För att nå Sveriges övergripande mål om EUs lägsta arbetslöshet behövs ett bättre transportsystem som kan driva den ekonomiska utvecklingen framåt. För att nå ekonomisk, social och ekonomisk hållbarhet måste vi arbeta trafikslagsövergripande. Gällande den maritima strategin pågår för tillfället ett arbete att utveckla statistik och se över ansvarsfördelningen samt att ha de maritima näringarna i åtanke vid den nya forsknings- och innovationspropositionen, sa Erik Bromander.

Anders Wijkman menade att Sverige måste utnyttja digitaliseringens möjligheter för att nå miljö- och klimatmålen.

– Transportsektorn måste ställa om till biobränslen, eldrift, effektivare motorer och självstyrande fordon, sa Anders Wijkman.

Globala transportmönster och trender beskrevs av Lars Green, vd Green Consulting AB.

– Det blir allt större och allt mer fullastade fartyg. En ytterligare trend är att tillväxten bedarrar. Vi har haft 30 år med över 10 % i tillväxt per år och fick en plötslig nedgång 2009-2011. 2012 och framåt ser vi en blygsam tillväxt, sa Lars Green.

Att jobba med kostnadseffektiva allianser kan vara en av lösningarna på problemet med den låga tillväxten enligt Lars Green.

– Jag tror att allianssamarbeten kommer att fördjupas, dock ej vad gäller gemensam IT-utveckling, sa Lars Green.

Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå kommun och Anders Teljebäck, kommunstyrelsens ordförande i Västerås stad, menade att ett problem  är att hamnarna ser varandra som konkurrenter istället för samarbetspartners och att inte uppdaterad fakta finns att tillgå för underlag av politiska beslut.

– Har man en hamn så är en annan hamnen ett komplement och genom att arbeta tillsammans kan det gemensamma stärkas. Det är också viktigt att vi får ökad transparens och fakta så att man vet var skattemedlen gör bäst nytta. Något man bör fundera över är varför det kostar fartyget att köra ut från hamnen men inte att köra ut ur staden med lastbil, sa Anders Teljebäck.

EUs klimat- och miljömål visar tydligt att överförflyttning från landtransporter till sjötransporter krävs. Hur kan man då arbeta med detta? Jesper Kristensen på Unifeeder menade  att den viktigaste faktorn är kostnader.

– Kostnader är en viktig orsak till varför en överförflyttning kommer att ske eller ej. Idag är även vissa regelverk barriärer för utvecklingen. Miljö ses endast som mervärde för kunden och har därmed inte stor påverkan på utvecklingen, sa Jesper Kristensen.

Att transportprognoserna ofta är felaktiga och därmed även planer som styrs av prognoser var något som betonades av Christer Ljungberg, Trivextor AB.

– Vi måste sluta att styras av prognoser och istället styras av mål. Inom EU är 40 % av all godstrafik närsjöfart, men inom Sverige är samma siffra endast 7 %. Vi måste analysera vilka hamnar som har möjlighet att konkurrera och göra sjöfarten mer synlig hos beslutsfattare. Vi behöver även bättre jämförbar statistik för att kunna lyfta fram sjöfarten som ett alternativ samt fortsätta arbeta med forskning och utveckling, sa Christer Ljungberg

Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, menade att det varit trögt att flytta inrikes transporter från väg till sjö.

– Regleringar och styrmedel har varit en anledning till den tröga utvecklingen, men det kan även finnas annat såsom beteende och invanda traditioner som blivit upparbetat på vägsidan, sa Lena Erixon.

– Ur miljösynpunkt är det tydligt att man behöver överförflyttning från väg till sjö, men mycket behöver hända vad gäller bränslen och energieffektivisering. Det är dock viktigt att även tänka utifrån hela systemet och flöden. Vi ser att det finns stora möjligheter med kustsjöfart och man skulle behöva gå djupare in i detta och se vilka transportstråk som sjöfarten kan ha störst betydelse för och vilka roller staten och andra aktörer kan spela för ett bättre nyttjande av sjöfarten längs dessa stråk, sa Lena Erixon.

Henrik Vourinen, VD Luleå hamn, avslutade seminariet med att ge ett medskick till trafikutskottet.

– Sjöfarten vill bli ett av alla trafikslag och vill konkurrera på lika villkor. Man bör formulera ett statligt uppdrag där man kartlägger sjöfartens potential samt vilken mängd gods som kan flytta från land till sjö, då ingen i dagsläget vet det totala godsflödet. Sjöfarten är miljövänlig, men vi vill fortsätta att förbättras och Sverige bör gå i bräschen för ett internationellt regelverk som premierar användandet av renare fartyg, avslutade Henrik Voruinen.

Lighthouse i möte med Energimyndigheten

I veckan träffade Lighthouse tillsammans med företrädare för sjöfarten svenska Energimyndigheten.

Åsa Burman, Lighthouse verksamhetschef, vad var det här för möte?
– Vi från Lighthouse träffar olika forskningsfinansiärer för att berätta om den maritima sektorn.  Vi har träffat ansvariga på Energimyndighetens forskning- och innovationsavdelning tidigare och de har då beskrivit hur de stödjer forskning och innovationsverksamhet med energirelevans. Transporter är ett viktigt område och under 2016 kommer de att se över behov och möjligheter inom sjöfart och flyg. Detta var ett uppföljande möte med deltagare från sjöfartsnäringen.

Vad var det ni förde fram?
– Redarrepresentanterna, Anders Thyberg från Wallenius och Per Stefenson från Stena, berättade om rederiernas verksamheter, sjöfartens utmaningar på kort och lång sikt, vilka åtgärder och vilken teknisk utveckling rederierna själva driver. Carl Carlsson berättade om Zero Vision Tool och SweshipEnergy och de utmaningar man ser där.

Vad blir nästa steg?
– Energimyndigheten fortsätter att samla kunskap om det maritima området och kan i det korta perspektivet förbättra möjligheten för sjöfartsrelaterade forsknings och innovationsprojekt att söka kommande utlysningar i redan befintliga program. Vår förhoppning är att de ska lansera maritimt inriktade utlysningar och program framöver. Planen är också att träffas igen, i samma konstellation, eller med bredare representation från den maritima näringen. 

Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regeringen (Miljö- och energidepartementet) och arbetar för ett hållbart energisystem. Myndigheten finansierar bland annat forskningen av förnybara energikällor, smarta elnät och framtidens fordon och bränslen.
Energimyndigheten tar dessutom fram nationella analyser och prognoser, samt Sveriges officiella statistik på energiområdet. Läs mer om Energimyndighetens verksamhet här.

Ruttplanering – vägen mot energieffektiv och miljövänlig sjöfart?

Om ruttplaneringen till havs förbättrades finns flera miljömässiga vinster att göra. Det var budskapet från flera forskare på ett seminarium arrangerat av World Maritime University och Havs- och vattenmyndigheten.

”Hur kan ruttplanering förbättra miljön, varför behöver vi bättre rutter och hur uppnår vi det?” var några av de frågor som forskarna berörde. Ruttplanering är viktigt för att fartyg inte ska kollidera och för att skapa förutsägbara transportsträckor.

– Problemet med planering till havs är att havets ekosystem saknar definierade gränser, havet är inte strukturerat på raka linjer. Vid ruttplanering bör också FN: s konventioner om klimatförändringar och biologisk mångfald beaktas, säger professor Larry Hildebrand från World Maritime University.

Linus Hammar, analytiker på Havs- och vattenmyndigheten har studerat Kaliforniens kustområden och menar att det viktigaste för att minska föroreningarna där, har varit  fungerande regelverk.

– Staten försökte minska fartygskollisioner och utsläpp genom att be kaptener frivilligt bromsa i ett visst område. Men det fungerade inte. De försökte sedan skapa incitament som skattereduktion för fartyg som färdas med låg hastighet. Skattereduktionen minskade utsläppen till viss del men var en mycket kostsamt åtgärd. Den åtgärd som faktiskt fungerade var en regional lag som förbjöd fartyg att köra på destillerad olja, säger Linus Hammar.

I Kalifornien minskade till slut utsläppen och fallet gav lärdomar för hur man framgångsrikt kan skapa en förordning till IMO.

– Problemet måste vara äkta. Detta kan tyckas självklart, men för vissa är det inte. Det är också viktigt att alla nationella organ kommer överens, att lösningen är effektiv och att det finns samverkan mellan olika länder, säger Linus Hammar.

En annan viktig fråga när det gäller ruttplanering är den biologiska mångfalden och effekterna av exempelvis oljeutsläpp och undervattensbuller, vilket Kjell Larsson från Linnéuniversitetet berättade om.

Ulf Siwe från svenska Sjöfartsverket och projektledare för projektet Mona-Lisa talade om ”Sea-Traffic Managmenet”, om hur sjöfarten likt flygtrafiken kan guidas genom ökad digitalisering.

– Det handlar om att dela. Realtidsinformation har inte blivit ”containeriserat” och standardiserat – men det har potential att bli det, säger Ulf Siwe

Ulf Siwe menade att genom sea-traffic management kan säkerheten förbättras. Det genom att öka medvetenheten på bryggan, uppmärksamma på avvikelser och förväntad ruttplanering, vilket kan leda till minska miljöpåverkan och färre olyckor.

– Du kan exempelvis skapa säsongsanpassade ”no-go” områden och minska utsläppen i dessa områden under perioder där det är nödvändigt. Med ruttoptimeringstjänster kan man även göra det möjligt med att öka ”just-in-time” vid hamnankomster och få kortare ”turn-arounds”, säger Ulf Siwe.

Text: Carolina Kihlström

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.