Månad: januari 2016

Årets första programkommittémöte i Lighthouse

21 januari träffades Lighthouse programkommitté för att arbeta vidare med underlaget från Lighthouse workshop 16 december om hur en hållbar sjöfart kan bli konkurrenskraftig. Programkommittén behandlade också Lighthouse första förstudie om ökad sjösäkerhet genom digitalisering och förstudier som ska genomföras under 2016.

Nästa möte i Lighthouse programkommitté äger rum 23 februari.

Ny forskning och kunskap på årets Transportforum i Linköping

Årets Transportforum bjöd på flera sjöfartsseminarier om bland annat inlandssjöfart, vad som hänt ett år efter införande av nya svavelregler och maritim informatik. 

Socioekonomiska vinster med inlandssjöfart

Flera av talarna på årets Transportforum såg vinster med ökad inlandssjöfart.

– Utsläppen kan minska med hjälp av inlandssjöfart och nya bränslen. Storleksordningen tyder på att man kan spare och minska kostnader med 42 miljoner per år i samhällsekonomiska nyttor, sa Joakim Swahn från M4traffic.

Ett stort infrastrukturprojekt i Stockholm kommer att genomföras där man ska utnyttja vattnet som transportväg.

– Transporter på inre vattenvägar kan avlasta landinfrastrukturen. I projektet med förbifart Stockholm kommer överskottsmassor att transporteras sjövägen istället för via lastbilar, berättade Johan Lantz, VD på Avatar Logistics.

Talarna på sessionen om inlandssjöfart sammanfattade med följande budskap: kom ihåg det femte trafikslaget, det finns potential och lösningar redo att testa samt att genomföra projekt som visar att det finns samhällsekonomisk nytta och lönsamhet.

Konsekvenser av svavelreglerna

Konsekvenserna av svavelreglerna som trädde i kraft i januari 2015 var nästa tema på agendan. Johan Mellqvist från Chalmers berättade om ett forskningsprojekt som mäter svavelutsläppen.

– Endast 0,5 % av plymerna har en svavelhalt som är högre än 0,4 % vilket betyder att även internationella rederier verkar följa regelverken, sa Johan Mellqvist.

Ylva Eriksson från Trafikanalys visade att få förändringar skett sedan svavelreglerna, dock är inte utvärderingen helt färdig ännu.

– Vad vi kan se nu har godsmängden totalt och godsmängden från ostkust till västkust ej minskat. Vår slutrapport kommer dock i 2016, sa Ylva Eriksson.

Sessionen avslutade med en paneldiskussion med Anna Petterson, Transportstyrelsen, Per Stefenson, Stena, Ulf Svahn, SPBI (Svenska Petroleum- och Biodrivmedelsinstitutet), Johan Mellqvist, Chalmers, och Carl Carlsson, Svensk Sjöfart (ej i bild).

Maritim informatik har nytta av kunskap från andra transportslag

En ytterligare session bjöd på maritim informatik, där det för tillfället sker mycket nytt. Bland annat genomförs en förstudie av Chalmers, Viktoria Swedish ICT, Sjöfartsverket, Wallenius och Stena med finansiering från Lighthouse.

Mikael Lind och Mikael Hägg berättade om möjligheterna med maritim informatik.
– Maritim informatik kan exempelvis användas för att synkronisera fartyg med andra transportslag och för att öka säkerheten ombord på fartyg, sa Mikael Lind.

Mikael Lind, Viktoria Swedish ICT

Möjligheter till att undvika kollisioner med hjälp av automatisering var temat för presentationen av Michael Bauldauf, från World Maritime University.

– Att använda sig av sofistikerade modeller för att förutspå manöverområden möjliggör objektiv kvantifiering av kollisionsrisker, sa Michael Baldauf.

Michael Baldauf, World Maritime University.

Thomas Porathe diskuterade vad som händer med navigatören när tekniken tar över och mer och mer blir automatiserat.

– För mycket information ges till ombordpersonalen idag, därför måste rätt information ges i rätt tid. Problemet idag är onödig feedback och interaktion – inte över-automatisering. Den stora frågan är därför – ”hur gör vi automatiseringen till en lagspelare?”, sa Thomas Porathe.

Thomas Porathe, NTNU (Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim)

Mikael Lind summerade seminariet och menade att maritim informatik är viktigt, vi måste skaffa oss mer kunskap från andra transportslag och vi behöver flera olika metoder och verktyg för att kontextualisera området.

All information och presentationer från Transportforum2016 hittar du här

Attachments:

Citylogistik och inlandssjöfart – vilken roll kan det femte trafikslaget spela i transportsystemet?

Related content: 

Program och presentationer från Transportforum

Sjöfartsfrakt – fördelar, nackdelar och möjligheter

Bör containerfartyg bli större och större och vad är viktigast för transportköpare? Det är två frågor som besvarades av forskare vid ett seminarium arrangerat av Lighthouse, Trafikverket och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Jean-Paul Rodrigue från Hofstra University i New York diskuterade om containerfartyg egentligen bör va raså stora som möjligt och vem som vinner på större containerfartyg. Större och större containerfartyg är exempelvis inte nödvändigtvis till förmån för hela samhället enligt Jean-Paul Rodrigue.

– Rederier kanske vill ha så stora fartyg som möjligt, men detta skapar samtidigt stora krav på hamnar och andra aktörer som är beroende av fartygets storlek. Det kan vara så att storskalighet inte alltid en fördel. I framtiden kanske vi till och med ser en nedgång i fartygsstorlek, sade Jean-Paul Rodrigue.

Det finns förhållandevis lite kunskap om den optimala fartygsstorlek. Nackdelarna med stora fartyg är till exempel de krav som ställs på hamnen och att större volymer ger en lägre frekvens i leveranskedjan. Detta kan leda till lägre tillförlitlighet samt last- och försäkringsrisker. Enligt Jean-Paul Rodrigue kan ökad digitalisering vara en möjlig lösning på många av de problem som existerar och kan komma att existera inom sjöfartssektorn.

– Tillförlitligheten för lastfartyg 2010 var endast 45%. Effekter av större containerfartyg på hamnarna påverkar godstransporter på land och kan leda till lokala problem, sade Jean-Paul Rodrigue.

Seminariet fortsatte med en presentation av Christian Finnsgård, projektledare på SSPA, som presenterade en studie om ”slow-steaming logistics” och speditörers förmåga att hantera långsamma transporter.

– Slow-steaming skapar inte automatiskt ökad tillförlitlighet. Samtidigt är tillförlitlighet enligt studien en av de viktigaste faktorerna för transportköpare – även om det ökar kostnaderna. Endast en av de intervjuade nämnde att miljöpåverkan är något av det viktigaste när man köper transporter, sa Christian Finnsgård.

Johan Woxenius diskuterade betydelsen av godsterminaler och andra logistikanläggningar. Godsterminaler är viktiga eftersom en stor del av ett företags kostnader är lagerhållning, varuhantering och lager. Terminaler bestämma fraktrörelser i stor utsträckning. Studien visar hur koncentration och decentralisering sker simultant i Göteborgsregionen. Utvecklingen är därmed inte helt ensidig – en koncentration i och runt Göteborgs Hamn sker samtidigt som en decentraliseringsprocess äger rum längre bort från staden Göteborg. Trenden kommer sannolikt att fortsätta på lång sikt på grund av till exempel statligt finansierade investeringar i transportinfrastruktur, stadsutveckling av centrala delar i Göteborgs Stad och den fortsatta befolkningsökningen samt en ökad urbanisering av industri och ekonomi, sa Johan Woxenius.

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.