Månad: november 2015

Komplexitet och ambivalens vid inspektion av fartygssäkerhet: Ur fartygsinpektörens perspektiv

Den första studien av fartygsinspektörer i Sverige är ämnet för disputationen den 20 november där Fredrik Hjorth, doktorand vid Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet, försvarar sin doktorsavhandling Complexity and Ambivalence in Ship Safety Inspection: The View of Swedish Port State Control Officers

Fartygsinspektörer är viktiga för fartygens säkerhet och trygghet eftersom att syftet med deras arbete är att se till att fartygen uppfyller kraven i internationella konventioner om till exempel säkerhet, utsläpp och certifieringar av besättningar. I studien har inspektörer har svarat på frågor om sina egna professionella utmaningar, status och identitet och kvaliteten på inspektionssystemet Paris MOU och den svenska kontrollorganisationen.

Varför ville du göra denna studie?

– Intresset för att göra studien kom från min licentiatavhandling, som handlade om säkerhetskulturen ombord på fartyg i Östersjön. Resultatet av studien genererade flera frågor. Till exempel, vad gjorde fartygsinspektörer framgångsrika i arbetet? Det var viktigt att förstå inspektörernas egna uppfattningar om sitt arbete. Studien har därför genomförts genom intervjuer med fartygsinspektörer där de har beskrivit såväl positiva som negativa saker om sitt arbete. 

– Denna typ av forskning är viktig eftersom det sätter fokus på områden som sällan är påtänkta som forskningsprojekt – människors möjligheter att arbeta via de system som påverkar säkerhet och miljö, säger Fredrik Hjorth. 

Vilka är dina viktigaste resultat?

– Expertis och integritet är nyckelord när det gäller inspektörernas egna uppfattningar om vad som leder till framgång i deras arbete.

– Det är avgörande för inspektörernas att inte bara fokusera på checklistan och tro att allt är bra med det. En professionell bedömning är exempelvis viktig för att avgöra komplicerade frågor. Väl avvägda beslut är viktigt och rätt förutsättningar för att kunna göra jobbet, säger Fredrik Hjorth. 

Var det något som förvånade dig under tiden du gjorde din studie eller efteråt?

– Jag blev ganska förvånad över hur kontrollerade fartygsinspekörerna upplever sig vara. Jag trodde att inspektörerna hade mer frihet i sitt arbete. Det kan finnas en risk när du kontrollerar ett område som du inte har full kunskap om, att du bara ser det du förväntar dig. Du kanske inte ser det som faller utanför ramarna av det du känner till.

– När jag började trodde jag att det skulle finnas fler konflikter mellan de olika aktörerna men det fanns faktiskt mycket få konflikter. Parterna diskuterar hellre med varann när oenighet uppstår, säger Fredrik Hjorth.  

Har du några rekommendationer för framtiden baserat på ditt arbete?

– En rekommendation är att det är viktigt att skapa informella mötesplatser mellan olika delar av sjöfartssektorn där besättnng, inspektörer mfl kan träffas. Det är vktigt att skapa förståelse mellan de olika aktörerna, något som saknas idag.  Bristen på förståelse för varandras roller har identifierats i diskussionerna såväl inom Transportstyrelsen som inom klassningssällskapen. 

– Alla regler leder till att man försöker arbeta sig igenom reglerna på olika kreativa sätt. Såväl inspektörer som besättning använder sätt att förenkla arbetet trots komplicerade system och lagar. 

– En del resultat kan också användas inom andra sektorer eftersom att inspektörer inom olika områden har liknande uppgifter. Även om varje sektor har vissa delar som skiljer sig från andras, säger Fredrik Hjorth.

Reducerad biofouling för ökad energieffektivitet

Även om havstulpaner och andra marina organismer är små varelser så kan de ha allvarliga negativa konsekvenser för både miljö och verksamheter idag.

Docent Lena Granhag, Chalmers, genomför för närvarande forskning som ska leda till bättre miljö och ökad konkurrenskraft för den maritima sektorn. Hennes fokus är på forskning om biofouling då minskad biofouling på fartygsskrov kommer att leda till ökad energieffektivitet.

– Biofouling, påväxten av marina organismer på fartygsskrov ökar friktionen för fartyget. Om man minskar påväxten får man lägre friktion och behöver då förbruka mindre bränsle, vlket leder till lägre utsläpp av koldioxid. Forskning på fartyg i den amerikanska flottan visar att mjuk fouling, exempelvis sjögräs, leder till cirka 16% högre friktion och att hård fouling, exempelvis havstulpaner, ger upp till 59% ökad friktion, säger Lena Granhag.

2008 antogs IMO:s internationella konvention avsende kontroll av skadliga antifoulingssystem på fartyg (IMO International Convention on the Control of Harmful Anti-fouling Systems on Ships), vilken förbjöd användande av tributyltin (TBT) – ett giftigt ämne som tidigare användes i bottenfärg. Idag finns det få åtgärder som redare kan vidta för att undvika biofouling. Sedan TBT förbjöds används kopparbaserade färger och skrovrengöring på de flesta fartyg idag. Vid skrovrengöring följer en del koppar med – något som inte är bra för miljön. Dessutom innebär kopparförlusten att färgen blir mindre effektiv.

Lena Granhags forskning fokuserar på problemet genom att leta efter bästa möjliga sätt att rengöra skroven. Forskning om betydelsen av simhastighet och släpp av påväxt av havstulpaner och alger har också genomförts. 

– Forskningen visar exempelvis att ytråhet på skrovet kan vara viktigt för att minska påväxt av havstuplaner eftersom att de föredrar en slät yta, säger Lena Granhag. Ett annat problem med beväxning är överföringen av invasiva vattenlevande arter. Fartyg kan införa främmande arter antingen med barlastvatten eller som påväxt på skrov. IMO:s ballastvattenkonvention (Ballast Water Management Convention) kommer, när den träder i kraft, reglera utsläpp av ballastvatten. Lena Granhag menar att det är troligt att hårdare regelverk för överföring via skrov också kommer att införas i framtiden eftersom att cirka hälften av de invasiva arter som införs via sjöfart kommer från skroven. 

– Hittills är vi inte säkra på om skrovrengöring leder till frisättning av invasiva arter i den marina miljön, säger Lena Granhag.

I ett pågående forskningsprojekt karakteriseras skrovpåväxt och man kommer också genomföra friktionsmätningar på labb med modellering av friktion från fouling med olika ytråhet.

Planerad framtida forskning innehåller utveckling av hårda ogiftiga färger tillverkade för rengöring, optimering av skrovtvätt med vattenjet och uppsamling av borttagna (potentiellt skadliga) organismer samt fjärrstyrda undervattensfarkoster för mätnig och inspektion av skrov. Läs mer om forskningen här.

Kontakta Lena Granhag: lena.granhag@chalmers.se, +46 31 772 14 61

Maritime and Innovation Brokerage Event 2015 – en arena för forskningssamarbete

The Maritime and Innovation Brokerage Event 2015 samlade mer än 100 personer från hela Europa, som var där för att finna partners för Horizon 2020 projekt.

Evenemanget öppnades av René Berkvens, CEO på Damen Shipyard groups, och följdes av presentationer och diskussioner om Horizon2020-programmen. Nytt för i år är tvåstegsförfarandet, vilket låter det sökande konsortiet skicka in bara 10 sidor i det första steget i ansökningsprocessen. Första möjligheten att skicka in en ansökan är den 26 januari. De utvalda ansökningarna kommer sedan att få lämna in en fullständig ansökan i september.

All arbetsprogram hittas på Horizon 2020 web page och här finns ett flertal möjligheter som kan intresserad den maritima sektorn, till exempel:

MG – 2.1 Innovations for energy efficacy and emission control in waterborne transport

MG 2.4 Complex and value added specialized vessels

MG 3.3 Safer Waterborne transport and maritime operations

MG 2-3 New and improved transport concepts in waterborne transport.

B-G-02 High value-added specialized vessel concepts enabling more efficient servicing of emerging coastal and offshore activities

MG-2.2 Development, production and use of high performance and lightweight materials for vessels and equipment

MG-7.3 The port of the future

BG-04 Multi-use of the oceans marine space, offshore and neat-shore: enabling technologies

Deltagarna fick ett antal råd avseende ansökningar i Horizon2020-utlysningar:

  • Fokusera på utmaningen som utlysningen vill lösa
  • Visa på den påverkan projektet skulle kunna få
  • Ta er projektidé och försök hitta ett konsortium

Aktörer som redan har ett projekt men saknar ett konsortium kan hitta partners på Enterprise Europe Network web site, eller genom att registera sin profil online partner profile för Horizon2020-projekt.

René Berkvens, CEO på Damen Shipyard groups, öppnade Maritime and Innovation Brokerage Event 2015.
Brigit Gujsbers, från Nederländernas Infrastruktur- och Miljödepartement, pratade om den nederländska maritima strategin och europeiskt samarbete.

Text: Carolina Kihlström

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.