Månad: september 2015

Forskning om sjöfartsaffärer prisad

The Institution of Mechanical Engineering (IMechE) valde PhD Zoi Nikopoulou, prof. Kevin Cullinane och prof. Arne Jensen vid Göteborgs universitet som vinnare av Thomas Lowe Gray Prize för sin artikel om cap-and-trade marknad och NOx- och SOx-utsläpp.

Artikeln har titeln: The role of a cap-and-trade market in reducing NOx and SOx emissions: Prospects and benefits for ships within the Northern European ECA (Rollen för cap-and-trade-marknader för minskning av SOX och NOx-emissioner: Utsikter och fördelar för fartyg inom det nordeuropeiska ECA-området). De tre författarna ingår i gruppen för Industriell och finansiell ekonomi och Logistik (IFEL) på Handelshögskolan i Göteborg. Zoi Nikopoulou tog emot priset på uppdrag av författarteamet från Mike Buckland, ordförande för Processindustridivisionen, vid en ceremoni som ägde rum i Institutets historiska byggnad på Birdcage Walk i London, med arv från 160 års verksamhet. 

The Institution of Mechanical Engineers (Institutet) är en av världens mest snabbväxande ingenjörsinstitut. Huvudkontoret ligger i London, men med verksamhet över hela världen, har institutionen över 111 000 medlemmar i mer än 140 länder och arbetar i hjärtat av en av de viktigaste och mest dynamiska branscherna.

Thomas Lowe Gray Prize kom till genom en gåva på £2,000 1924 i testamentet efter Thomas Lowe Grays, medlem 1879-1923. Gåvan används för att finansiera ett pris till författaren eller författarna av originalartiklar inom området marin ingenjörsvetenskap som givits ut av Institutet under det föregående året, eller för en speciell föreläsning behandlar inom området marin ingensjörsvetenskap, känd som ” Thomas Lowe Gray föreläsningen”, eller som ett bidrag till förmån för någon forskning inom området marin ingensjörsvetenskap.

Related content:

Read the paper here

Optimering av marina propellrar – strategier och utveckling av algoritmer

För att designa den optimala propellern behöver man ta hänsyn till en mängd olika val men för att förenkla livet för propellerkonstruktörer har Florian Vesting, doktorand vid Institutionen för Sjöfart och marin teknik på Chalmers, utvecklat en verktygslåda av strategier och algoritmer. Den 9 oktober försvarar han sin avhandling.

Berätta om din forskning!
Kärnan i mitt arbete är designstrategier och algoritmer för att göra automatisk optimering praktisk och tillämplig i propellerdesign i vardagen. Problemet med propellerdesign är det faktum att designen begränsas av klassificeringsregler, regler avseende tillverkning eller fysiskt beteende ( dvs kavitation ), vilket gör det svårt för automatiserad optimering. Typiska akademiska propelleroptimeringsfall innehåller inte alla de designbegränsning som ofta hindrar konvergens av optimeringen. Jag uppfann inte propelleroptimering men jag utformade nya begränsningar och utvecklade algoritmer som gör optimering mer tillämplig för att hitta bättre lösningar för design av proppelerblad snabbare.

Hur gör din forskning livet enklare för en propellerkonstruktör?
Propellerdesign är inte en enkel uppgift, en konstruktör måste ta hänsyn till ett antal begränsningar för sin design. Det finns inget botemedel om du vill hitta bästa möjliga lösning. Men med en automatiserad verktygslåda för konstruktion, som innehåller alla dessa begränsningar, och riktlinjer kan designern undersöka fler möjliga mönster på samma ledtid. Detta ger så småningom bättre prestanda.

Vad är den största utmaningen för dagens propellerkonstruktörer?
Propellerkonstruktörer arbetar ofta under en enorm press att ge korrekta prestandaprognoser och hög kvalitet på prestanda. Detta sker ofta med begränsad ledtid i utmaning med konkurrenter och därför begränsas också antalet designer som kan utvärderas. Således har konstruktören som kan utvärdera det största antalet olika alternativ, den bästa möjligheten att hitta den bästa designen.

Har det funnits intresse för dina resultat?
Projektet stöds av Rolls-Royce University Technology Centre här på Chalmers. Vi har arbetat i nära samverkan med Rolls-Royce Hydrodynamic Research Centre i Kristinehamn, där Rolls-Royce propellrar konstrueras. Idéerna, strategierna och algoritmerna har införts i deras verktygslåda för propellerkonstruktion, vilket har möjliggjort tester på verkliga propellerkonstruktioner som gjorts samtidigt. Gruppen som arbetar med design av propellerblad använder verktygslådan och optimeringstillägget i sitt dagliga arbete. Framöver planerar vi att göra vertygslådan mer tillgänglig, att inkludera fler möjliga val och att göra optimeringsalgoritmerna ännu smartare.

Vilka faktorer påverkar dagens propellerkonstruktioner? 
Propellerverkningsgrad har högsta prioritet. Detta motiveras typiskt av bränsleförbrukning och resulterande emissioner. Det är dock en oroande trend för propellerkonstruktörer eftersom att det kan ge suboptimerade konstruktionslösningar. För att åstadkomma en hållbar propellerlösning, som fungerar tillfredställande under fartygets livstid, måste konstruktören ta hänsyn till alla viktiga påverkansfaktorer, till exempel kavitation, buller och vibrationer, och finna den bästa lösningen.

Florian Vesting på Chalmers Publication Library

Välkommen på Innovationsworkshop

Innovationsworkshopen är ett initiativ från Vattenbussen och KTH i deras projekt Vattenvägen 365. Projektet syftar till att utveckla attraktiva och hållbara städer och ett hållbart samhälle. Det handlar om hur man ska använda urbana vattenvägar, kollektivtrafik och stadslogistik på det bästa sättet.

Hej Susanna Kihl, projektkoordinator på Vattenvägen 365 och VD på Vattenbussen.
Vad händer på innovationsworkshopen den 15 september?

Workshopen är den första i sitt slag. Det är ett initiativ för att samla en bredare skara för att diskutera urbana vattenvägar. Vårt uppdrag är att samla in och sprida forskning inom vårt område och det är ett av syftena med detta möte. Vi vill presentera vad vi har gjort så här långt, exempelvis projektet Koll på Vatten, som avslutades i våras och vi skulle vilja få deltagarnas kommentarer och tankar om ämnet.

Vem borde komma?
Vi vill ha en god blandning av deltagare och förhoppningsvis kommer de från alla delar av Triple Helix, industrin, akademin och samhället. Det kan vara skeppsbyggare, de som jobbar med bränslen eller framdrift men också från kollektivtrafiksektorn och byggsektorn, vilka kan komma att påverkas om vattenvägarna används mer än tidigare. Det skulle också vara intressant med fordonstillverkare som är vana vid serieproduktion. Och också alla andra som är intresserade av ämnet.

Vad ska ni göra med materialet ni får från workshopen?
Det beror på vad vi får men vi kommer inte att hålla det för oss själva. Det är viktigt att vi sprider kunskapen. Nu bygger vi en ny hemsida som kan nås på www.waterway365.com. Materialet kommer att läggas där. Men det är mycket upp till deltagarna och vad de bidrar med. Om någon kommer med nya perspektiv kan vi även starta ett nytt gemensamt projekt baserat på den input vi får.

Workshopen hålls på svenska.


Related content:

http://www.vattenbussen.se/Aktuellt/34015_Innovationsverkstad_15slash9

Fredrik går till botten med oljespillet

Fredrik Lindgren att disputera vid Institutionen för Sjöfart och marin teknik på Chalmers. Han har arbetat inom gruppen Maritim miljö och undersökt hur oljespill kan påverka livet på havets botten. Få en snabb överblick över hans forskning via denna korta intervju. 

Vilken är den mest förvånande upptäckten i din forskning?
Den mest förvånande nya kunskapen är att det bara behövs mycket låga koncentrationer av PAH (olja) för att ge negativa effekter på den mikrobiella och meiofaunala miljön.

Vad kan vi lära oss av din forskning?
Ett definitivt budskap att ta med hem är att små utsläpp spelar roll och att exempelvis HELCOM, IMO och EPA i USA rör sig på rätt väg för att begränsa dessa utsläpp, såväl som större utsläpp. Exempelvis ställer man högre krav på olja som används för att smörja lager för propelleraxlar, man ökar flygövervakningen av Östersjön och kräver att länsvatten som släpps ut inte får innehålla mer än 15 ppm olja. 

Vem borde läsa denna avhandling?
Min avhandling kan läsas av dem som är engagerade i sjöfartsnäringen, eftersom att den beskriver källorna för både små och stora oljespill. Men också av forskare inom ekotoxikologi från olja och oljespill.

Hur kan din avhandling komma till nytta?
Den kan användas för att informera beslutsfattare om halterna PAH (olja) som behövs för att ge negativa effekter på den marina miljön. Men också för att informera beslutsfattare och företag som utför miljöbedömningar om metoderna som krävs för att på ett korrekt sätt bedöma områden som påverkas av små men frekventa oljeutsläpp.

Vad är nästa steg för dig?
Jag ska gå vidare med post-doc studier eller eller tillämpa mina kunskaper på annat håll. Det är inget bestämt ännu.

Läs Fredrik Lindgrens avhandling här (på engelska).

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.

OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.